Sverige redo bli EU-ordförande? Chans få skryta över handelsavtal

Det är bara fem månader kvar tills Sverige tar över som EU:s ordförandeland. Men inget det talas om i valrörelsen.

EU-kommissionen har dock förberett en present till Sverige oavsett vilken regering som ska försöka leda EU-arbetet från 1 januari: Nya frihandelsavtal med Nya Zeeland, Australien och Mexiko, och framsteg i handelsförhandlingarna med Indien och Indonesien.

Det skulle vara något att skryta över för statsministern och handelsministern som EU-ordförande, vilka de än är, eftersom samtliga svenska partier är för ökad frihandel.

EU-kommissionen sköter handelsförhandlingarna, men medlemsländerna kan försöka styra från baksätet. Och det har Sverige gjort tillsammans med andra frihandelspositiva länder.

15 av de de 27 ländernas regeringar skrev ett brev till kommissionen i juni där de klagade över att handelsförhandlingarna gick för långsamt. EU-kommissionens handelsansvarige, vice ordföranden Valdis Dombrovskis, svarar nu i Financial Times att det är dags att höja tempot.

Goals include a deal with Chile before year-end and an agreement with Australia in the first half of 2023, on top of efforts to ratify deals with Mexico and New Zealand and push ahead talks with counterparts such as India and Indonesia.

Att Dombrovskis lovar trampa på gasen just nu beror nog inte främst på brevet från Sverige, Tyskland, Spanien m fl. Utan på att Frankrike just lämnat ifrån sig ordförandeklubban i EU.

Franska regeringen har som EU-ordförande under första halvåret drivit på för att få igenom beslut om skärpta handelsregler. Tio år gamla förslag från kommissionen om att företag utanför EU inte kan få konkurrera om offentliga investeringar om inte deras hemland öppnar för EU-företag har klubbats.

France has backed the measure since it was introduced by the European Commission a decade ago. But it was repeatedly blocked by the UK and the Hanseatic League of liberal, northern free traders such as Sweden and the Baltics.

Franska regeringen har också drivit på förhandlingarna om snabbare beslut om sanktioner mot länder som inför handelsrestriktioner mot EU, främst riktat mot Kina och USA.

The European Commission’s proposal for an ”anti-coercion” weapon comes after years of the EU complaining that it is vulnerable to economic blackmail from countries that exploit divisions between European nations because retaliatory sanctions can only be imposed by unanimity. To counter that weakness, this new tool will allow the Commission to impose commercial sanctions against a country outside the bloc, which the 27 EU nations could only block with a majority vote.

Det är främst Kina som kunnat slå ut hela branscher i EU, som solpaneler, med statligt subventionerad export.

Sverige har nästan alltid röstat emot strafftullar och handelssanktioner men Storbritanniens utträde har ändrat balansen mellan ”protektionister och frihandelstalibaner”. Verkligheten, med Rysslands krig i Ukraina och coronapandemin som avslöjade hur många företag tvingades stänga på grund av brist på insatsvaror, har också ändrat synen på kraven på handel för att klara EU:s suveränitet.

När två traditionellt frihandelspositiva länder som Tjeckien och Sverige nu håller i EU:s ordförandeklubba under hösten och våren kan de driva på för att de frihandelsförhandlingar som pågått några år går i mål. De kan också försöka urvattna de handelsrestriktioner som franska regeringen drivit på.

För det är dagordningen för EU:s arbete som ordförandelandet har en chans att styra över under sitt halvår med ordförandeklubban.

Franska regeringen hade förberett sig under två år för att kunna driva på förhandlingar och få igenom beslut. Det var särskilt viktigt för president Emmanuel Macron eftersom EU-ordförandehalvåret sammanföll med president- och parlamentsvalen.

Enligt EU-tankesmedjan CEPS var det framgångsrikt:

The success of a presidency depends on the work of preceding presidencies and on how sympathetic EU institutions and Member States are to what the presidency-holder is hoping to achieve. To secure their support, France initiated a huge outreach campaign in the two years before its presidency with Member State governments, EU institutions and French civil society. Overall, this paid off.

Svenska regeringen uppvaktades till exempel av två franska ministrar, bl a blivande premiärministern Élisabet Borne om EU-förslaget om minimilöner.

Att vara EU-ordförande är förvisso mer begränsat än det var när Sverige hade rollen våren 2001 och hösten 2009. Då var det Göran Persson respektive Fredrik Reinfeldt som var ordförande på EU:s toppmöten, och Anna Lindh respektive Carl Bildt ledde EU:s utrikesministermöten. I dag leds EU-toppmötena av den permanente ordföranden Charles Michel och utrikes- och försvarsministermötena av EU:s utrikeschef Josep Borrell. Samtidigt som kommissionen med Ursula von der Leyen som ordförande alltmer tagit över ledningen av EU-arbetet under coronakrisen och kriget i Ukraina.

Men det är en rad svenska ministrar som ska leda förhandlingarna vid EU:s övriga ministermöten, och det är kanske framför allt en rad svenska diplomater och tjänstemän i Bryssel som ska leda förhandlingar mellan medlemsländerna och ”triloger” mellan medlemsländerna, EU-parlamentet och kommissionen för att försöka få fram beslut.

Den tjeckiska regeringen som tog över ordförandeklubban den 1 juli har helt lagt om sina planer på grund av Rysslands krig i Ukraina, säger EU-ambassadören Edita Hrdá till Politico:

The Czech presidency will be dealing with “all the consequences of the war: People are dying, people are fleeing. There will be economic consequences. This is why our government is now looking at the priorities we had prepared in the months before the war. And we have to rewrite them.”

Men den tjeckiska regeringen hoppas samtidigt driva på förhandlingarna om frihandelsavtal, och ambassadör Hrdá säger att Tjeckien har ”lite andra prioriteringar” än Frankrike.

Hur förbereder sig då Sverige för EU-ordförandeskapet?

De politiska ambitionerna verkar mycket oklara än så länge. På regeringens hemsida kan vi läsa att man kommit överens med övriga riksdagspartier om inriktningen. Men medger samtidigt att den är mycket allmän. Medan Frankrike förberedde sig i två år ska den svenska regeringen presentera sina prioriteringar i december, en månad innan det är dags.

Kriget i Ukraina och energikrisen finns inte ens med bland ”rubrikerna”:

Den politiska inriktningen för det svenska ordförandeskapet kan sammanfattas i fem rubriker, utan inbördes ordning:

• Skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen
• Stoppa den organiserade brottsligheten
• Snabba på klimatomställningen
• Stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb
• Slå vakt om unionens grundläggande värderingar

Regeringskansliet har dock exakta planer för var EU-mötena ska hållas – ”hur de ska visa upp Sverige”.

Det blir inga toppmöten för EU:s stats- och regeringschefer i Sverige. Alla så kallade informella ministermöten ska hållas i Arlandastad. Medan några möten med EU-tjänstemän sprids över landet.

Vem ska då leda Sveriges arbete som EU-ordförande?

Om det blir en ny S-ledd regering kan vi räkna med att få återse flera av de nuvarande ministrarna. Som EU-minister Hans Dahlgren, utrikesminister Ann Linde och handelsminister Anna Hallberg.

Ett demokratiskt problem med dessa är dock att ingen av dem är folkvald, och att ingen dem heller står på någon valsedel inför den 11 september.

Om det blir regeringsskifte kommer den tilltänkte statsminister Ulf Kristersson att ha EU-ordförandeskapet som ett extra problem utöver förhandlingarna med EU-motståndarna SD och EU-positiva Liberalerna.

En borgerlig regering lär också vilja byta ut EU-ambassadören i Bryssel, Lars Danielsson. Det brukar ske vid maktskiften och en M-ledd regering kan ha ett särskilt intresse av att byta ut Danielsson. Den tidigare statssekreteraren hos Göran Persson förpassades till Hongkong av utrikesminister Carl Bildt efter den borgerliga valsegern 2006 och kom tillbaka till ambassadörsposter i EU först efter maktskiftet 2014.

Ett tänkbart namn att ta över detta svåra uppdrag med så kort varsel kan vara Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige, som togs in som EU-ambassadör under Sveriges ordförandeperiod 2009. Andra namn är Olof Skoog, EU:s ambassadör vid FN, och Björn Lyrvall, FRA-chef – båda tidigare ambassadörer vid EU-representationen i Bryssel.

Det är ett tufft halvår som ligger framför den nya svenska regeringen. Nog vore väljarna värda att före valet få reda på mer om vad de två regeringsalternativen har för planer när de ska ta över EU:s ordförandeklubba.