EU klarar inte att möta de stora kriserna med kriget i Ukraina, migrationen och klimatet utan mer pengar. Det nödropet kom från kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i somras.
När EU-regeringarna nu börjat diskutera begäran om en utökad budget med 65 miljarder euro är Sverige på väg att än en gång positionera sig som ”snålast i EU”.
Det var Magdalena Andersson som skapade det nära nog bevingade uttrycket ”snålast i EU” när hon som finansminister klargjorde regeringens hållning i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.
Nu verkar det som Ulf Kristerssons regering står för samma linje när EU ska diskutera dagens akuta kriser.
Sverigedemokraterna har redan uppmanat Kristersson att lägga in veto och stoppa alla förslag om utökad EU-budget.
– Det måste man göra, för annars är vetorätten inget värd. De andra länderna måste tro att det är en möjlighet, säger SD:s Martin Kinnun till Expressen.
Regeringens generaldirektör för EU-frågor, Eva Sjögren, hotade inte med omedelbart veto när hon deltog på ett Sieps-seminarium om budgeten på onsdagen. Men regeringen säger nej till allt utom mer stöd till Ukraina.
– Det är Sveriges position, att prioritera Ukraina. I övrigt intar vi en budgetrestriktiv hållning. Sverige vill kalla sig för ”Friends of the taxpayers”.
Regeringen säger därmed ja till 17 miljarder euro i utökad budget. De övriga behoven på uppåt 50 miljarder tycker Sverige EU ska fixa genom ”omfördelningar”, dvs nedskärningar på andra områden.
Men det här är ett utgångsbud från Sverige. Minns att när EU förhandlade fram långtidsbudgeten 2020 sade regeringen stenhårt nej till EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder euro, för att ändå till slut säga ja.
+ EU-kommissionen har begärt 15 miljarder euro för att klara migrationskrisen de kommande fyra åren 2024-27. För att förmå länder i Nordafrika att stoppa migrantbåtarna över Medelhavet och ta tillbaka migranter som lyckats ta sig till Europa.
+ EU-kommissionen har begärt 10 miljarder euro för att kunna öka satsningarna på gröna investeringar och på det sättet förhindra att europeiska företag lockas av de stora klimatstöden i USA och flyttar sina investeringar över Atlanten.
+ EU-kommissionen har begärt 19 miljarder euro för att kunna betala de kraftigt stigande räntorna på lånet till återhämtningsfonden.
Regeringens EU-generaldirektör Eva Sjögren medgav att regeringens som är borgensmän för lånet måste betala räntorna, men hon vidhöll regeringens linje om att det bör klaras med ”omfördelning”.
Eva Sjögren försäkrade att Sverige inte är ensamt om sitt nej på alla punkter.
Men nyhetssajten Politico rapporterar att budgetförhandlingarna knappt startat än. EU-kommissionen har begärt att de tyska och franska regeringarna ska komma överens först innan det är värt att börja förhandla på allvar.
EU-kommissionen verkar dock ta hotet om veto från Ungerns Viktor Orban på allvar. Kommissionen planerar därför att häva blockaden mot en del av de cirka 40 miljarder euro som inte betalats ut till Ungern på grund av brister i rättssäkerheten. Ungerns regering har utlovat reformer som ska göra rättsväsendet mer oberoende, och kommissionen är enligt uppgift beredd att betala ut 13 miljarder euro.
Men när Viktor Orban nu fått kommissionen att göra eftergifter kommer han genast med nya krav. Ungerns regering vill enligt ett förslag som Politico avslöjat att de utlovade utbetalningarna till Ukraina på 17 miljarder i bidrag och 33 miljarder euro i lån för perioden 2024-27 ska omprövas efter halva perioden. På det sättet får Orban en ny chans att hota med veto.
EU-kommissionen har också lagt förslag om att budgeten i ökad utsträckning ska finansieras med hjälp av t ex avgifter från utsläppshandeln och de klimattullar som EU inför. Men även det säger svenska regeringen nej till sade generaldirektör Eva Sjögren.
EU-experten Eulalia Rubio från Jacques Delors-institutet sade på EU-seminariet att det krävs ökad upplåning för att klara EU:s ökade åtaganden, särskilt när en stor utvidgning med upp till nio länder väntar.
– De förslag som kommissionen på bara 10 miljarder till gröna investeringar är en väldig besvikelse. Det kommer inte att räcka långt. Enda möjligheten för att klara de höga målen är att EU tar upp lån, sade Eulalia Rubio.
Men den svenska linjen är ett nej till en ”subventionstävling”, svarade generaldirektör Eva Sjögren.
– EU behöver diskutera hur vi ska möta USA:s stöd till gröna investeringar, IRA. Det är inte självklart att det ska mötas med mer subventioner, sade Eva Sjögren.
Förhandlingarna om hur EU ska kunna hantera alla kriser och leva upp till de ekonomiska åtaganden som gjorts till Ukraina och till länder som Turkiet för att stoppa nya flyktingströmmar ska diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer på ett toppmöte i slutet av oktober. De tuffa slutförhandlingarna väntas i december, kanske med ett extra toppmöte i januari.
Likt Stefan Löfven och dåvarande finansminister Magdalena Andersson verkar Ulf Kristerssons regering ha stöd för sin linje från de flesta riksdagspartier. När EU-parlamentet i veckan röstade om en höjning av budgeten för 2024-27 var det bara Miljöpartiets ledamöter som röstade ja.