Snart måste alla större företag börja redovisa hur klimatvänligt de uppför sig. Och alla placerare hur klimatvänligt de placerar sina pengar.
Taxonomi. Det har retat många.
Idén med EUs gröna taxonomi är att ge världen ett slags facit så att alla företag som vill vara klimatvänliga på riktigt (och inte bara låtsas vara det i sin PR) kan peka på att de uppfyller kraven i EUs klassificering som bevis.
Framöver ska alla större börsnoterade bolag årligen redovisa sin klimatvänlighet offentligt. Det rör sig om 50 000 företag i Europa.
Det råder annars Vilda Västern om vem som kallar sig klimatvänlig eller hållbar. Företag tildelar sig själva titlarna och varken kunder eller investerare har en rimlig chans att veta vad som är sant.
Det faktum att en officiell godkännandestämpel nu finns tillgänglig, kommer att leda till en enorm press på företag. Alla vill ju gärna framställa sig som gröna.
Om man inte når upp till taxonomins krav, ska man rensa upp i sina aktiviteter eller ge upp och erkänna att man inte är klimatvänlig?
Den stora nyheten med taxonomi, är egentligen att alla investerare som vill placera pengar klimatvänligt nu har en grön lista, ett facit, att utgå från.
Och de måste redovisa för sina kunder hur klimatvänligt de har placerat sina pengar.
Den knuffen ska förhoppningsvis ge klimatvänlig teknologi en rejäl skjuts i nytt kapital för att utveckla bra produkter.
EU inför alltså inga nya klimatkrav för någon bransch, inga nya förhållningsorder. Det handlar bara om att omvärlden kommer att se hur grön du faktiskt är.
Näringslivet tror uppenbarligen att EUs gröna lista får en enorm betydelse för påtryckningarna på EU-kommissionen har varit extremt hårda.
För Valdis Dombrovskis, veteran bland EU-kommissionärer, har trycket varit så hårt att han kallar taxonomin bland de tuffare övningar han genomgått i jobbet.
Sverige och Finland har utmärkt sig (enligt Europaparlamentets ordförande i miljöutskottet Pascal Canfin) med ”en kolossal lobbying” för att skogsbruk och biobränsle ska klassas som klimatvänligt.
Det har lyckats, omdömen för dessa sektorer har vattnats ut betydligt jämfört med ursprungsförslagen från vetenskapsexperterna.
På samma sätt har Sverige lyckats få EU-kommissionen att mjuka upp reglerna för vattenkraftverk som annars tenderar att skada biologisk mångfald samt – ett hat-trick, här från regeringen Löfven – samt att urvattna kraven på byggnader för att kunna kalla sig gröna.
Inte bara regeringen Löfven har varit flitig. Tre tunga sektorer: Kärnkraft, gas och jordbruket är utplockade ur taxonomin. Skälet var att arbetet inte är klart för dessa, försäkrar kommissionen.
Men det handlar snarare om att Frankrike och Tyskland benhårt försvarat kärnkraft och Östeuropa gas.
Det var enklare att plocka ur dessa sektorer ur taxonomin än att riskera att det inte alls skulle bli någon taxonomi.
Det är dock ingen idé att skogsindustrilobbyisterna tar ledigt, för enligt finansmarknadskommissionären Mairead McGuinness så kommer taxonomins bedömningar att uppdateras och förändras utifrån vad vetenskapen säger.
”Taxonomin är ett levande dokument,” försäkrar hon, ”vi kommer att revidera.”
Närmast väntas EUs nya skogsstrategi användas för att återigen närstudera klimatvänligheten i skogsindustrin.