Sveriges huvudmål som EU-ordförande är att få beslut om en plan för att stärka konkurrenskraften. Men när den frågan togs upp på toppmötet blev det visserligen en lång diskussion, men resultatet blev ett dokument utan konkreta EU-åtaganden.
Värre är dock att EU-ordföranderegeringen tillsammans med Sverigedemokraterna samma dag signalerar att Sverige inte kommer att följa nya EU-lagstiftningen om att skärpa kravet på kolsänkor i skog.
Uppgörelsen i de långdragna förhandlingarna mellan EU-regeringarna, EU-parlamentet och kommissionen blev klar i november.
– I kväll har vi enats om en viktig lagstiftning för att säkerställa att marksektorn kommer att göra sitt för att tackla klimatkrisen. Vi har nu ett mer ambitiöst mål och strängare rapporteringskrav, sade parlamentets chefsförhandlare, finländske miljöpartisten Ville Niinistö då.
Men när uppgörelsen rent formellt ska godkännas på EU-energiministermötet på tisdag nästa vecka kommer EU-ordförandelandet Sverige inte att ställa sig bakom den.
Landsbygdsminister Peter Kullgren och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen meddelade i ett anmärkningsvärt gemensamt uttalande på torsdagen redan före ministermötet att ”Sverige röstar för att skydda skogsbruket”.
Regeringen kan inte stoppa uppgörelsen, som S-regeringen sade ja till när den förhandlades fram. I stället lägga regeringen med stöd av SD ner sin röst, och gör det med formuleringar som tyder på att den inte kommer att genomföra lagstiftningen.
”Sverige har utvecklat en väl fungerande modell för långsiktigt hållbart skogsbruk med växande nettoupptag av växthusgaser. Detta beslut riskerar att bli kontraproduktivt och leda fram till minskad klimatnytta och orsaka negativa effekter för jobb, landsbygd och ekonomi, säger Martin Kinnunen.”
”Regeringen bedömer att förslaget så som det har slutförhandlats sammantaget innebär betydande inskränkningar i det svenska skogsbruket. Det går därmed bortom det mandat som Sverige tidigare ställt sig bakom.”
En ”EU-förordning” är en bindande lagstiftning som ska genomföras exakt som den är skriven i samtliga medlemsländer. Men när regeringen efter en överenskommelse med SD nu så klart deklarerar för sina väljare att det är ett dåligt EU-beslut är det en signal om att det kommer att dröja innan lagstiftningen om att minska skogsavverkningarna för att öka kolsänkorna och minska utsläpppen genomförs.
Det blir upp till EU-kommissionen att hålla koll på svenska regeringen och om nödvändigt dra Sverige inför EU-domstolen för att klimatlagstiftningen ska genomföras.
På ett EU-seminarium på fredagen om ”Ordförandeskapet i halvtid” försäkrade regeringens företrädare, biträdande EU-chef i Statsrådsberedningen, Jan Olsson, att samtliga ministrar vet vad en EU-förordning innebär.
– Förordningen kommer att träda i kraft, försäkrade Olsson på en fråga från Omeuropa.se. Även om han inte kunde nämna när något EU-ordförandeland på liknande sätt öppet gått emot ett EU-lagstiftningsbeslut.
Det var många både EU-forskare och åhörare på seminariet i Europahuset som var kritiska mot att regeringens insatser som EU-ordförande märks så lite, som vi Omeuropa.se noterat.
Men Jan Olsson försvarade regeringens insatser:
– Tyngdpunkter i arbetet ligger i Bryssel. Så länge vi inte får någon negativ kritik för vårt arbete går det bra, argumenterade Olsson.
De flesta EU-regeringar som är ordförande försöker lyfta fram politiska frågor som de anser är viktiga för att föra EU-samarbetet framåt, och gärna också få till stånd viktiga möten i hemlandet för att visa upp EU för sina väljare. Men här har Sverige valt att ligga lågt – en inriktning som den S-ledda regeringen och den nuvarande varit ense om.
Den ”mest svenska” prioriteringen under det här EU-halvåret är att få till stånd en plan för att ”lägga fast kursen för hur EU:s konkurrenskraft långsiktigt kan stärkas”.
EU:s akuta problem just nu är som bekant att förhindra att medlemsländernas konkurrensförmåga slås ut av USA:s och Kinas jättelika statssubventioner. EU-kommissionen och EU-regeringarna genomför akuta räddningsinsatser för att försöka förhindra att europeiska storföretag flyttar ut sina planerade klimatinvesteringar.
Nya beräkningar visar att de statsstöd på 369 miljarder dollar till klimatsatsningar som president Joe Biden genomdrivit i själva verket är på väg att tredubblas till drygt 1 200 mijarder.
De svenska EU-diplomaterna och regeringen har dock lyckats få EU att även lova att diskutera de långsiktiga konkurrensfrågorna. Kommissionen fick ett uppdrag på toppmötet i december att lägga fram en plan, och den levererades till veckans möte.
EU-ledarna höll också en diskussion på torsdagskvällen och i slutsatserna från mötet fick ett långt avsnitt med maningar till medlemsländerna om att det är viktigt att stärka konkurrenskraften och EU:s inre marknad. Kristersson sade sig vara nöjd. Men det enda konkreta åtagandet är att EU-ledarna varje år framöver ska diskutera hur det går:
”European Council is invited to assess progress annually based on Commission input, including key performance indicators.”
I EU-kommissionens underlag för toppmötets slutsatser finns det ett lite mer konkret åtagande. Ett antal mål ska ställas upp och medlemsländerna ska årligen rapportera hur de lyckas genomföra dem:
”A set of Key Performance Indicators will track progress towards the targets and ensure the necessary political focus and responsiveness.”
Men EU-intresserade minns troligen tidigare försök med frivilliga mål för EU-länderna. Det mest omtalade kallades ”Lissabonprocessen” år 2000, som skulle göra EU konkurrenskurrenskraftigast i världen på tio år. Det blev ett superfiasko, och politiken gick i rakt motsatt riktning, som en utvärdering av professor Lars Magnusson avslöjade senare.
Risken är stor att utvecklingen blir lika dyster den här gången. Men det avgörs inte av de vackra målsättningarna från toppmötet, utan av hur det går i den stenhårda geopolitiska dragkamp som pågår just nu och där EU helt lägger om sin industri- och konkurrenspolitik för att möta de protektionistiska hoten från USA och Kina.
Jan Olsson från regeringskansliet pekade på att det blivit svårare för Sverige att driva kraven på fri konkurrens sedan Storbritannien lämnat EU. Men att regeringen ändå är nöjd med att få igenom skrivningar om den långsiktiga konkurrenskraften som en ”balans där diskussionen inte bara handlar om de omedelbara konkurrensfrågorna”.
Det svenska EU-ordförandeskapet märks inte särskilt mycket för svenska väljare. Och det var nog planen för det här halvåret, som planerades i samarbete mellan den förra och den nuvarande regeringen.
– Problemet är kanske att både den förra och den nuvarande regeringen saknar en europapolitisk idé, sade Göran von Sydow, chef för Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier på seminariet.
Regeringens låga intresse för att föra ut sitt EU-arbete märktes också denna dag i Bryssel. Dag 2 på toppmötet när EU-ledarna diskuterade den ekonomiska krisen med ECB-chefen Christine Lagade blev oväntat kort men statsminister Ulf Kristersson inställde sin presskonferens. Först efter påtryckningar från de många svenska journalisterna på plats stannade han till vid utgången från toppmötet.
Det blev en pressträff på 4 minuter och 8 sekunder, innan Kristersson hastade vidare till Moderaternas möte i Karlstad, som uppenbarligen är viktigtare än EU-ordförandeskapet.