Stefan Löfven anslog en positiv EU-ton inför den svenska publiken när han för ovanlighets skull höll ett tal om det europeiska samarbetet på torsdagen. Men signalerna till övriga medlemsländer var aggressiva:
+ Sverige säger nej till förslaget om en eurofinansminister och är berett att stoppa fördjupning av eurosamarbetet.
+ Sverige kräver att länder som inte tar emot flyktingar eller lever upp till EU-regler ska straffas med indragna budgetmedel.
När Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark samma dag på DN Debatt levererade ett liknande budskap med många Nej till fördjupat EU-samarbete blir det en mycket stark politisk signal till övriga EU om ett Sverige som bromskloss för det framtida samarbetet.
Stefan Löfven ska tillsammans med Jean-Claude Juncker vara ordförande för det sociala EU-toppmötet i Göteborg den 17 november. Det förklarar varför statsministern, som annars nästan aldrig nämner EU, håller ett tal om vad han vill med EU-medlemskapet.
I talet på Uppsala universitet sade han att det är viktigt att stärka EU-samarbetet.
– Vi ska efterlämna något som kan ge ett bättre liv för våra barn, sade Löfven och citerade Bill Clinton vid begravningsceremonin för Helmut Kohl.
– Med ett starkt EU ökar också möjligheterna för Sverige.
Men Löfven följde upp det med att direkt ta avstånd från förslag om fördjupat samarbete, som bland annat förts fram av Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker.
– Det behövs inga nya stora projekt. Vi ska inte ändra EU:s fördrag, sade Löfven om än utan att nämna Macron vid namn. Och senare lade han till: ”Vi ska inte flytta över mer beslutsbefogenheter till EU”.
Stefan Löfven hyllade uppgörelsen mellan EU-ländernas arbetsmarknadsministrar om skärpta regler för utländsk arbetskraft, det så kallade utstationeringsdirektivet. Han lovordade också den ”Sociala pelare” som antagits och formellt ska proklameras på Göteborgstoppmötet.
– Nu ser vi stora segrar för Sveriges löntagare, sade Löfven. Men utstationeringsdirektivet berör bara reglerna för 1 procent av EU:s löntagare. Och de övriga 99 procent kommer inte att få några bättre arbetsvillkor genom den Sociala pelaren. Den innehåller 20 principer, med det är endast ”rekommendationer”, och det är helt upp till medlemsländerna om de vill följa dem.
EU ställde år 2000 upp liknande ambitiösa mål om höjd välfärd, stora satsningar på utbildning och höjd konkurrenskraft på tio år, den så kallade Lissabonprocessen. Det blev ett fiasko, där utvecklingen i själva verket gick åt andra hållet, konstaterades i utvärderingar för de svenska facken.
Varningarna för att ökande klyftor och sänkta reallöner under den djupa finanskrisen underblåser populistiska strömningar och ökad politisk instabilitet kommer numera från internationella organ som Internationella valutafonden, OECD m fl. Därmed ökar behoven av åtgärder på internationell nivå mot klyftorna.
Men Stefan Löfven och de flesta andra svenska politiker är oroliga för att förlora väljarstöd om de framstår som positiva till överstatliga EU-beslut. Därför försäkrar han att regeringen inte vill ha några förslag om gemensam EU-lagstiftning när det gäller det sociala området, och därför är risken stor att Sociala pelaren blir ett nytt slag i luften.
Det finns inte heller i dagsläget några planer på nya EU-lagar för arbetsrätt, löner eller sociala villkor, eftersom motståndet från högerregeringar i Central- och Östeuropa är starkt.
Däremot lär regeringarna i Berlin och Paris notera att Sverige har ambitionen att fortsätta agera bromskloss mot EU-fördjupning på andra områden, även efter att bundsförvanten Storbritannien lämnar.
Euroländerna för långtgående diskussioner om hur deras ekonomiska samarbete ska fördjupas för att valutasamarbetet ska stå starkare vid nästa ekonomiska kris.
President Macron och EU-kommissionen har lagt fram förslag om en särskild eurofinansminister i kommissionen med ökade befogenheter att kontrollera hur euroländerna sköter sin ekonomi. Det finns förslag om särskilda budgetanslag för att kunna stödja euroländer som hamnar i akut kris och för att stödja icke-euroländer som vill komma med i valutaunionen. Det finns förslag om att omvandla räddningsfonden ESM till en Europeisk valutafond som även skulle kunna stötta vid bankkriser.
Åsiktsskillnaderna är stora och det kommer att krävas kompromisser mellan euroländerna. Men nu deklarerar Stefan Löfven att Sverige också tänker blanda sig i dessa förhandlingar, och han säger omedelbart nej till en ”gemensam finansminister”.
– Vi har redan världens bästa finansminister, Magdalena Andersson från Uppsala, var Löfvens retoriska sväng.
Applåderna från publiken uteblev. Och retoriken lär inte heller mötas av jubel från euroländernas regeringar.
Icke-euroländer har full rätt att sätta käppar i hjulet för euroländernas samarbete. Och Stefan Löfven förklarade att ”Sverige ska ha inflytande över beslut som påverkar oss”. Men frågan är om det är klok taktik för ett land som söker nya vänner i EU efter Brexit att börja med signalera ”Bromsen ilagd” redan innan förhandlingarna börjat.
Men på ett område vill Stefan Löfven ha överstatliga beslut, och då av inrikespolitiska skäl. Han skärpte hoten mot de central- och östeuropeiska medlemsländerna genom att kräva indragna EU-bidrag både för länder som vägrar delta i omfördelning av asylsökande och för länder som inte lever upp till EU:s grundläggande rättsliga regler. Det är första gången statsministern framför kraven i ett offentligt tal.
– EU är inte en bankomat där man hämtar pengar utan förpliktelser. Det ska kosta om man är med i en klubb och bryter mot klubbens gemensamma regler.
Löfven bytte också fot när det gäller EU:s beslut om asylregler. Under EU-toppmötet förra veckan sade han att Sverige nu accepterar att det krävs ett enhälligt beslut om migrationspolitiken, att man inte ska köra över östländerna som man gjorde hösten 2015.
– Vi måste bryta dödläget. Det kräver att alla är redo att kompromissa, också jag. Vi ska eftersträva ett enhälligt beslut, sade Löfven enligt Europaportalen.
Men i talet på torsdagen var Löfvens besked på nytt att regeringen vill att EU ska köra över östländerna: ”Jag är beredd till beslut med kvalificerad majoritet”.
Moderaternas Gunnar Hökmark kritiserade Stefan Löfvens EU-politik, men hans lista av Nej till stärkt samarbete var minst lika lång som Löfvens. De viktigaste gäller just förhandlingarna om eurosamarbetet:
”Vi ska säga nej till EU-skatter, en europeisk finansminister, gemensam finanspolitik samt en finansiell budgetkapacitet på EU-nivå.”
De dubbla budskapen om Sverige som bromskloss i EU-samarbetet ökar risken för att andra länder går vidare på egen hand i så kallade ”fördjupade samarbeten”. EU-ordföranden Donald Tusk har lanserat en ny beslutsmodell på toppmötena för att snabbare komma fram till att länder som säger nej ska kopplas bort.
Stefan Löfven är uppenbart orolig för det scenariot och varnade för att det kan leda till att det bildas ett ”A- och B-lag” i EU. Men han hade inga förslag om hur det ska undvikas, utom en önskan om att det som vill gå snabbare fram ska ”visa hänsyn”.
Den tidigare socialdemokratiske ministern och EU-ambassadören Gunnar Lund varnade på ett seminarium hos Europarörelsen på onsdagen just för följderna för Sverige när EU:s stormakter med Emmanuel Macron och Angela Merkel nu ser möjligheten att fördjupa samarbetet. När Storbritannien lämnar försvinner den bromskloss som bland annat stoppat EU-försvarssamarbete och en mer aktiv säkerhetspolitik. EU-ländernas ekonomiska uppgång efter finanskrisen tillsammans med det ökade folkliga stödet för EU-samarbetet ökar också möjligheterna att genomföra de åtgärder som behövs för att kunna stå starkare mot kommande kriser.
– Jag tror inte vi får ett EU i olika hastigheter, utan i långa loppet kan EU-länder som står utanför euron hamna i ett helt annan typ av medlemskap, varnade Gunnar Lund.
utmärkt!
Tackar!