EU lovade Storbritannien uppskov med Brexit, till 12 april eller 22 maj. Men UK-regeringen och parlamentet klarar ändå inte av att bestämma sig för vad det vill. Theresa Mays Brexitavtal röstades på fredagen ner en tredje gång, och alla alternativ hänger kvar på en skör tråd – från en uppgörelse om EU-UK-tullunion till No Deal.
Ett ekonomiskt kaos hotar inom två veckor men många politiker vägrar fortsatt ta ansvar för landets framtid.
Theresa May fullföljde sin utpressnings- och utmattningstaktik ända in i det sista. Hon erbjöd sig att avgå och lyckades på så sätt få ett flertal av Torypartiets brexitörer som Boris Johnson och Jacob Rees-Mogg att göra pinsamma helomvändningar och rösta för Brexitavtalet. De hade tidigare hävdat att avtalet var en katastrof och göra UK till en ”vasallstat” till EU. Men när May nu bara lade fram utträdesdelen av Brexitavtalet verkade de se chansen att ändå kunna få igenom en hård Brexit eller en No Deal genom att rösta med Theresa May.
May lockade också Labourparlamentariker som röstat för Brexit att parlamentet skulle få vetorätt över förhandlingarna om det framtida handelsavtalet med EU.
Men det var bara fem ledamöter från Laboursidan som lockades av detta; de flesta såg faran för att en Toryregering med en premiärminister från brexitörlägret, som Boris Johnson, skulle göra dem medansvariga till att släppt fram en mer högerinriktad regering än i dag.
Regeringens stödparti, nordirländska DUP, sade också benhårt nej till Theresa Mays lockbeten. Utträdesavtalets garantier om en öppen gräns på Irland och därmed risk för gränskontroller mellan Nordirland och övriga UK fanns kvar även i det halverade avtalet parlamentet röstade om.
Det blev ett mindre nederlag än i de två tidigare försöken, men ändå med 58 röster – 344-286.
Enligt det senaste EU-toppmötets beslut kunde UK få ett uppskov med EU-utträdet till den 22 maj om Brexitavtalet godkändes senast den 29 mars. Men när nu inte ens halva avtalet fick godkänt gäller en mycket kortare deadline – den 12 april.
Omedelbart efter det brittiska parlamentets tredje nejröstning till Brexitavtalet kallade därför EU-ordföranden Donald Tusk in till extra EU-toppmöte den 10 april.
Då kommer Theresa May att avkrävas besked om Storbritannien vill ha ett långt uppskov med EU-utträdet och vad den perioden i så fall ska användas till. Alternativt om UK vill lämna utan utträdesavtal den 12 april.
Theresa Mays kommentar efter att ha blivit nedröstad av parlamentet är att hennes ambition fortsatt är att UK ska lämna EU med ett utträdesavtal. Men hon gav inga besked om hur hon menar det ska gå till.
Det mesta talar därför för att Theresa May kommer till EU-toppmötet den 10 april och ber om ett långt uppskov upp till ett år, med motiveringen att UK har en ny Brexitlinje, vill hålla en andra folkomröstning eller nyval.
Storbritannien tvingas då till att börja med organisera ett EU-val, trots att målet fortsatt är att lämna EU nästa år.
Det är nu upp till parlamentet att på egen hand försöka reda ut kaoset. På måndag tar parlamentet åter över kontrollen över dagordningen och ska rösta om olika alternativ till regeringens Brexitavtal.
När parlamentet försökte i onsdags röstades samtliga åtta alternativ ner. Men diskussionerna har fortsatt sedan dess och parlamentariker säger till brittiska medier att det förslag som fick störst stöd – en UK-EU-tullunion – kan antas på måndag.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har sagt att en sådan linje från UK skulle kunna skrivas in i ett nytt Brexitavtal mycket snabbt.
Men det räcker inte med att en parlamentsmajoritet röstar för en Brexitlinje och att EU kan acceptera det. Det krävs också att den brittiska regeringen är beredd att förhandla fram ett sådant avtal.
Theresa May har ändå sedan hon tillträdde 2016 svurit på att UK ska lämna både EU:s tullunion och inre marknad. Därför skulle det vara en total helomvändning av May om hon skulle göra det till regeringens linje.
Det skulle riskera leda till att Torypartiet splittras när den stora fraktionen av brexitörer, ERG, vägrar acceptera att deras regering förhandlar fram ett avtal som innebär att UK fortsatt blir tätt sammankopplat med EU.
Theresa May och Torypartiets brexitörer väljer snarare No Deal eller nyval hellre än att gå med på en tullunion.