I de sedvanliga läckorna inför Theresa Mays historiska Brexittal utlovades en ny samarbetsinriktad ton från Storbritannien gentemot EU27. Men det visade sig mest vara intetsägande fraser. I stället kom ett nytt utspel där den brittiska regeringen hotar med att försämra säkerheten i EU om utträdeskraven blir för tuffa.
– Om Storbritannien och EU inte kommer överens om ett samarbetsavtal kommer samarbetet på säkerhetsområdet i kampen mot terrorism att försvagas, står det i de första raderna i den brittiska regeringens papper inför de kommande förhandlingarna.
In security terms a failure to reach agreement would mean our cooperation in the fight against crime and terrorism would be weakened.
Storbritannien har en mycket avancerad säkerhetsapparat och ett nära samarbete med USA. Men brittiska MI6:s chef har uppmanat regeringen att se till att Brexitförhandlingarna inte leder till att samarbetet på säkerhetsområdet med övriga EU försämras. Ändå är det exakt det hot som Theresa May tar till i sitt öppningsbrev av förhandlingarna. Hänvisningar till säkehetssamarbetet upprepas flera gånger i brevet till övriga EU.
Det har gått drygt nio månader sedan Brexitsidans överraskande seger dagen före midsommar i fjol. Precis som vid en oväntad grossess har det varit mycket kalabalik under de gångna månaderna. Men det resultat som regeringen visade upp på onsdagen avslöjade att kaotiska förhandlingar är att vänta.
I sitt tal inför parlamentet talade Theresa May om att regeringen förstått att EU27 säger nej till ”cherry picking”, och att det innebär att Storbritannien måste lämna EU:s inre marknad samtidigt som man lämnar EU. Men samtidigt vill Storbritannien ha ett exceptionellt frihandelsavtal med EU som går längre än något annat land och även innefattar finansiella tjänster – dvs både lämna EU och ha kvar de handelsekonomiska fördelarna:
We also propose a bold and ambitious Free Trade Agreement between the United Kingdom and the European Union. This should be of greater scope and ambition than any such agreement before it so that it covers sectors crucial to our linked economies such as financial services and network industries.
EU-kommissionens chefsförhandlare Michel Barnier har också upprepade gånger förklarat att Brexitförhandlingarna måste ske i två steg – först villkoren för utträdet, därefter förhandlingar om ett nytt samarbetsavtal. Först förhandlingar enligt artikel 50 i fördraget, därefter enligt artikel 218 om hur internationella avtal med tredjeland ska ingås. EU-jurister har pekat på fördragets strikta regler och att EU-domstolen annars kan upphäva ett EU-UK-avtal. Men brittiska regeringen insisterar nu ändå på¨att förhandlingarna ska föras parallellt:
The United Kingdom wants to agree with the European Union a deep and special partnership that takes in both economic and security cooperation. To achieve this, we believe it is necessary to agree the terms of our future partnership alongside those of our withdrawal from the EU.
Brexitförhandlingarna hotar också Storbritanniens sammanhållning, när Skottlands regering hotar med en ny folkomröstning om självständighet och kravet på en folkomröstning på Nordirland om samgående med Irland väckts på nytt. Den brittiska regeringen vädjar närmast till EU27 att hitta en lösning på hur gränsen mellan Irland och Nordirland ska kunna hållas öppen även efter Brexit utan att ha några förslag på hur det ska gå till:
We want to avoid a return to a hard border between our two countries, to be able to maintain the Common Travel Area between us, and to make sure that the UK’s withdrawal from the EU does not harm the Republic of Ireland. We also have an important responsibility to make sure that nothing is done to jeopardise the peace process in Northern Ireland.
Tidtabellen för utträdesförhandlingar enligt artikel 50 är satt till två år, och Michel Barnier har uttalat att det innebär att förhandlingarna måste klaras av på 18 månader för att medlemsländerna och EU-parlamentet ska ha tid att ratificera avtalet före mars utgång 2019. Därefter vill EU-sidan ha en övergångsperiod, som EU-parlamentet satt till max tre år, för att gå in i ett nytt samarbetsavtal mellan EU27 och UK.
Här verkar det som att den brittiska regeringen insett den måste kompromissa, och Theresa May talar om en ”infasningsprocess” efter mars 2019.
Regeringen säger nu också i inlindade ordalag att Storbritannien är berett att betala en räkning för att man lämnar unionen, och att EU-domstolens beslut kan ha inflytande över samarbetet även framöver:
We will need to discuss how we determine a fair settlement of the UK’s rights and obligations as a departing member state,
We should therefore prioritise how we manage the evolution of our regulatory frameworks to maintain a fair and open trading environment, and how we resolve disputes.
EU27-ledarna ska ha ett extra toppmöte den 29 april för att besluta om sin förhandlingslinje och gjorde endast ett kort uttalande. Men EU-ordföranden Donald Tusk klargjorde omedelbart efter Theresa Mays tal att det handlar om se till att försvara övriga EU:s intressen, underförstått inte se till att det blir ett så bra avtal som möjligt för UK:
In essence, this is about damage control. Our goal is clear: to minimise the costs for the EU citizens, businesses and Member States. We will do everything in our power – and we have all the tools – to achieve this goal.
EU-parlamentet har redan klargjort sin inställning inför förhandlingarna, som en påminnelse om att både utträdesavtalet och ett nytt samarbetsavtal med UK måste godkännas av parlamentet. Parlamentet förordar enligt The Guardian ett avtal av samma modell som EU har med Ukraina.