Theresa May tappade inte bara rösten på tisdagen, utan också kontrollen över Brexitprocessen och över sin regering. Efter ett andra massivt nederlag för Brexitavtalet tvingas May nu låta ministrarna rösta emot regeringens linje de kommande dagarna.
-Det blir ”fri röstning inom regeringspartiet” i frågan om parlamentet ska ta ställning för eller emot att Storbritannien ska lämna EU utan ett utträdesavtal den 29 mars, sade May efter att hennes Brexitavtal röstats ner med 391 – 242 på tisdagskvällen.
I ett avgörande läge för landets framtid för generationer framåt står det därmed klart att det inte finns en samlad regering som kan leda processen.
De närmaste dagarna kommer UK:s avsaknad av politiskt ledarskap att manifesteras. Först när en majoritet i parlamentet på onsdag av allt att döma kommer att rösta nej till att UK ska lämna EU den 29 mars utan ett utträdesavtal. Följt av en omröstning på torsdag där en majoritet väntas rösta för att begära att EU beviljar uppskov med utträdet.
Men vad som händer därefter verkar det inte finnas någon plan för.
Regeringspartiet Tories är djupt splittrat, i praktiken i flera partier. 75 Toryledamöter röstade nej till regeringens avtal. Plus de tio ledamöterna från regeringens stödparti, nordirländska unionisterna DUP.
Theresa Mays försök att leva upp till löftet att omförhandla Brexitavtalet med EU och få juridiskt bindande garantier för att den omdiskuterade ”Irish Backstop” aldrig kan bli permanent föll. Det blev extra tydligt när regeringens egne juridiske expert, attorney general Geoffrey Cox, i paragraf 19 i sitt utlåtande konstaterade att den ”juridiska osäkerheten består”.
Theresa Mays nederlag var visserligen mindre än i den första omröstningen om Brexitavtalet den 15 januari, då regeringen förlorade med 432 – 202. Men det var ändå en förlust av historiska dimensioner i brittiska parlamentets historia.
Det normala i det här politiska läget borde vara att Theresa May avgår eller avsätts, eller att hon utlyser ett nyval. Men inget är normalt i brittisk politik i dag.
Torypartiet kan inte avsätta Theresa May som partiledare, eftersom hon vann en sådan omröstning i december. May har tydligt visat att hon inte är beredd att avgå frivilligt – hennes envetna mål är att leda UK ut ur EU.
Opinionsmätningar pekar mot att Tories skulle vinna stort i ett nyval och få egen majoritet i parlamentet. Men Theresa May lär ändå inte utlysa något val, bränd av erfarenheterna från nyvalet 2017 då Tories förlorade sin majoritet i parlamentet trots att opinionssiffrorna pekat mot en storseger.
När Theresa May tog över som premiärminister 2016 lovade hon i ultimativa ordalag att föra UK ut ur såväl EU:s tullunion, inre marknad som ut ur EU-domstolens jurisdiktion.
May ser samtidigt sitt uppdrag att hålla ihop Torypartiet, trots att partiet är djupt splittrat i Brexitfrågan. Brexitörerna har skapat ett parti i partiet kallat ERG med Jacob Rees-Mogg och Bill Cash i ledningen. Samtidigt kräver flera Toryledamöter som den tidigare ministern Dominic Grieve en ny folkomröstning med motiveringen att väljarna inte visste följderna av Brexit vid första omröstningen 2016.
Den djupa splittringen i Torypartiet gör att Theresa May inte är beredd till kompromisser med oppositionen, av rädsla för att det skulle riskera att partiet spricker.
Labourledaren Jeremy Corbyn är i en nästan lika svår situation. Partiet är djupt splittrat, där en socialdemokratisk fraktion bildats och ett tiotal parlamentariker har lämnat partiet. En stor grupp vill att Labour ska försöka driva igenom en ny folkomröstning tillsammans med Toryledamöter. Men Corbyn och hans vänsterfalang vill lämna EU, om än stanna i en tullunion.
Ledarlösa UK blir beroende av EU:s välvilja när parlamentet röstar för ett uppskov på torsdag, utan en linje om vad som ska hända under en sådan period. Det krävs ett enhälligt beslut av de 27 medlemsländerna och EU-parlamentet för att det brittiska utträdet ska skjutas upp.
I vilket fall lär det bli ett mycket kort uppskov på ett par månader, eftersom UK annars måste ställa upp kandidater till EU-valet den 23-26 maj. Och det gör att det beslutsoförmögna parlamentet snart tvingas hantera Brexit på nytt.
Så länge det inte finns någon annan politisk kraft som är förmögen att samla en majoritet i parlamentet kan resultatet bli att en uthållig Theresa May ställer sitt Brexitavtal till omröstning en tredje gång mot No Deal inom några månader.