Brexitavtalet var färdigförhandlat den 14 oktober. Men om det lagts fram för brittiska parlamentet hade det troligen röstats ner och regeringen hade dessutom fått bakslag på sin budget.
Nu, tre veckor senare, efter en vågad balansakt av premiärminister Theresa May, pekar allt mot en snabb uppgörelse och godkännande av EU:s Brexitbud.
Det var på söndagseftermiddagen den 14 oktober som nyheten läckte ut till en rad Brysseljournalister om att UK- och EU27-förhandlarna var ense om ett Brexitavtal. Men då anlände Brexitminister Dominic Raab med beskedet att brittiska regeringen inte kunde acceptera uppgörelsen, utan att närmare precisera varför. Brittiska diplomater förklarade att ”det aldrig var meningen att nå fram till ett avtal i dag”.
Varför stoppades uppgörelsen i sista stund? Theresa May ville inte ge sina motståndare möjlighet att leta svagheter i uppgörelsen och mobilisera motstånd mot den. Hon hade visserligen överlevt avgångshoten på partikongressen i oktober, men hade nu fått ytterligare några svåra balansnummer att klara av innan hon kunde nå tillräckligt säker mark för att våga sig på att gå fram med ett Brexitförslag till parlamentet.
Nordirländska unionistpartiet DUP, som ingår i Mays regeringsunderlag, hotade hoppa av och rösta emot budgeten om Brexituppgörelsen med särskilda regler för Nordirland skrevs under. Regeringens tolv år långa åtstramningspolitik gör att många Toryparlamentariker riskerar att förlora sina mandat i nästa val och flera inom Toryhögern hotade rösta emot budgeten för att demonstrera sitt missnöje mot att May och finansminister Philip Hammond är för eftergivna i Brexitförhandlingarna. Motståndet mot åtstramningspolitiken håller också samman oppositionspartiet Labour, trots de djupa motsättningarna om partiledaren Jeremy Corbyn och inställningen till Brexit.
Därför var Theresa May tvungen att rädda budgeten innan hon är beredd att ta i Brexitfrågan på allvar. Och det gällde att leverera en budget som kunde undanröja kritiken från alla håll.
Och simsalabim! Dagen efter att finansminister Philip Hammond presenterat regeringens budgetförslag var en stor del av kritikerna tystade, och de flesta till och med nöjda.
Nordirland får 672 miljoner pund i extra anslag. Skatterna sänks med 9 miljarder pund, både för låg- och höginkomsttagare. Hårt kritiserade bidragsregler görs om. Sjukvården och försvaret får höjda anslag. Näringslivet slipper kritiserade avgifter och anslag till statliga investeringar höjs.
Trolleritricket klaras tack vare höjda prognoser om att skatteinkomsterna kommer att öka mer än väntat de närmaste åren och genom att målet om sänkt underskott i budgeten skjuts upp några år till.
The Conservative mood — previously described by one Eurosceptic MP as “sullen” — was lifted, as Mr Hammond dispersed money and tantalised his party with a glimpse of a brighter future of lower taxes, rising public spending and falling debt — if Brexit goes well. “The party seems pretty happy,” said one cabinet minister.
Men en förutsättning för denna ljusa framtid är enligt regeringen att det blir ett Brexitavtal. Philip Hammond varnade för att han skulle tvingas radera budgetlöftena om det inte blir något Brexitavtal – det vill säga om parlamentet röstar nej till den uppgörelse som regeringen snart kommer att göra upp med EU-sidan om.
“If we don’t get a deal, we would need to take a different approach to the future of Britain’s economy,” he said. “We would need to look at a different strategy and frankly we’d need to have a new Budget that set out a different strategy for the future.”
+ I torsdags fick regeringen en klar majoritet för sin budget i underhuset, 312- 295.
+ Theresa Mays framgångsrika balansakter på partikongressen och med budgeten fick en av ledarna för Toryhögern, fd Brexitminister David Davis, att ge upp redan i tisdags: “Terrorn kommer att segra. Rädslan för ett No deal kommer att få parlamentet att rösta ja till Brexitavtalet”, sade han i ett tal enligt The Sun.
+ Några dagar senare, den 2 november, meddelade den andra stora kvällstidningen, Daily Mail, att fd utrikesministern Boris Johnson ger upp försöken att ta över efter Theresa May.
Efter framgångarna på hemmaplan och Toryhögerns uppgivenhet är det snabba ryck för Theresa May. Brexitminister Dominic Raab blir så ivrig att han meddelar parlamentet att den 21 november kommer han att informera om Brexituppgörelsen. Några timmar dras datumet tillbaka, men har ändå avslöjat vad som är på gång.
DUP-ledaren Arlene Foster sade plötsligt att hennes parti kan acceptera det Brexitavtal som är på gång.
”Goodness, I think we are close to a deal that will work for Northern Ireland.”
På söndagen ägnar regeringstrogna Sunday Times hela förstasidan åt att ”avslöja” Theresa Mays hemliga Brexitavtal. EU-sidan sägs ha gjort ”eftergifter” till May som ska förhindra ett återinförande av gränskontroller mellan Nordirland och Irland efter EU-utträdet.
I själva verket är innehållet just det som förhandlarna var ense om den 14 oktober.
UK kommer utöver en lång övergångsperiod till någon gång 2021 att fortsätta ingå i en tullunion med EU med gemensamma yttre tullnivåer tills förhandlingarna om ett framtida handelsavtal är klara. Något slutdatum för när dessa förhandlingar ska avslutas är inte satt.
Nordirland ska uppfylla EU:s regelverk för inre marknaden även framöver. Men de kontroller som behövs av transporter mellan Nordirland och resten av UK ska inte göras i hamnarna utan i företagen, som EU:s chefsförhandlare Michel Barnier föreslog tidigare i höst.
David Henig, chef för European Centre For International Political Economy, kallar det på Twitter för ”andlös och felaktig förstasida i Sunday Times”:
”Breathless and misleading front page of the Sunday Times today. The only new thing about it is this is how Number 10 plan to sell a deal the outlines of which were obvious in July, and the negotiation of which was mostly completed last month.”
I Bryssel förbereder man sig för en snabb Brexituppgörelse med ett extra toppmöte om ett par veckor om det är vad Theresa May behöver för att avsluta sitt överlevnadsnummer.