Kan man utvisa människor för dålig vandel?
Nej. EU-regler hindrar det. Tidö-avtalet håller faktiskt väldigt illa för en EU-granskning.
Den nya regeringens 62 sidor långa överenskommelse mellan fyra partier kan på många punkter inte genomföras, för de krockar med EU-reglerna.
Märkligare ändå, stora delar av innehållet känns som om det skrevs för den tid som var för tio år sedan. Världen, Europa och Sverige är redan på väg i andra riktningar.
På migration laddas det till exempel med sätt att få icke-svenskar att känna sig ovälkomna varav de flesta redan prövats och förklarats odugliga av andra europeiska regeringar.
Detta vill man göra i en tid när dagens växande problem i Europa, liksom i Sverige, är en skriande brist på arbetskraft medan flyktingströmmen minskat.
På energiområdet letar Tidö efter svenska marknadslösningar för en global marknad.
Högkostnadsskyddet? Ja, om vi inte samordnar sånt i Europa är chansen stor att vi driver upp elpriset för alla i tider av skenande inflation…
Miljardsatsningar utlovas på lösningar som ännu inte finns (kärnkraft, CCS) trots att andra europeiska regeringar lovat samma sak i decennier utan att kunna leverera.
De lösningar som finns här och nu (kablar till Europa, vindkraft) fråntas svenskt stöd medan resten av Europa och världen storsatsar på just det.
På klimat missgynnar man existerande lösningar (se ovan) för lösningar som ligger decennier bort i tiden samtidigt som man drar in på andra sätt att minska utsläppen.
I en tid när hela världen – t om med Kina och Indien – arbetar med att minska utsläpp är det ett effektivt sätt att minska svenskt näringslivs konkurrenskraft på en växande marknad samtidigt som Sverige bryter mot klimatlagen.
Tidö-avtalet återkommer ofta till att svenskt näringsliv måste skyddas, t ex mot klimatkrav. Det vore att göra näringslivet en riktig björntjänst eftersom det skulle få svenska bolag att hamna långt på efterkälken i det rasande snabba teknologiska och kommersiella racet i Europa och i världen.
Protektionism har den effekten.
Och det är just näringslivet som behöver invandring för att kunna fungera. Fråga brittiska företag hur roligt det är med utkastarpolitik och stängda gränser.
Men kanske införs förslagen aldrig. Krockarna med EUs regler är som sagt många.
EU -TEST PÅ TIDÖAVTALET
Två områden i Tidöavtalet är inte EU-kompetens och lär inte stöta på några större EU-problem – skolan samt hälso-och sjukvård.
Med det sagt missar Tidö-avtalet ändå en chans i diskussionen om att skicka patienter till andra landsdelar för lediga bäddar. Där kan man också göra upp med andra EU/EES-länder. Norge, Finland eller Danmark, kanske?, om utlandet känns för otäckt.
En smärre detalj kan dock bli knepig:
”…de ekonomiska särregler som finns för tandvård för asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd ses över med syfte att tas bort.”
EUs mottagningsdirektiv ger asylsökande rätt till nödvändig hälsovård men nämner inte tandvård specifikt. Grundpremissen är dock att det ska ungefär motsvara standard i landet. I Sverige får asylsökande idag akut tandvård mot en avgift på 50 kronor (gratis för barn liksom för svenska barn).
Frågan här, är om vi kanske redan är snåla i överkant med tanke på att en asylsökande med boende får 24 kronor om dagen i dagpenning (71 kronor om mat inte ingår).
När Tidöavtalet kommer in på energi och klimat är man djupt inne på EU-område.
Här går man på tvärs med den europeiska trenden:
Regeringen vill satsa stort på långsiktiga lösningar (kärnkraft och dammsugande ur atmosfären av CO2) men inget på snabba lösningar (vindkraft och pågående klimatarbete). En genomgående idé är att svenskt näringsliv måste skyddas från klimatanpassning vilket lätt kan förvandlas till en hämsko på svensk konkurrenskraft.
* Energipolitiken tar upp elmarknaden och spiller då tid med meningslösheter:
”En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts där samtliga kraftslag har likvärdiga spelregler…”
Elmarknaden som Sverige befinner sig på är förstås inte svensk utan europeisk (och i hög mån även global). Hur marknaden bör utformas har diskuterats i EU sedan hösten 2021 vilket i sommar har resulterat i flera redan beslutade reformer av elmarknaden. Ännu fler är halvvägs genom systemet.
* Att utställa 400 miljarder kronor i statliga kreditgarantier till kärnkraftsbyggande är absolut tillåtet om statens finanser mäktar med det. Obs, EU kommer att ha synpunkter för ekonomiska reformer granskas och kommenteras/kritiseras offentligt.
* Nya regler som ”hindrar politiker att godtyckligt stänga ner kärnkraft” blir… konstigt? I en demokrati och rättsstat (vilket är starka krav från EU) är det tveksamt hur långt en sittande regering får förbjuda nästa regering att ta egna politiska beslut.
* Att regeringen vill ändra i Sveriges energi- och klimatpolitiska mål från ”förnybart” till ”fossilfritt” (tillåtet) handlar rimligen om att kärnkraft ska få plats i den gröna delen av energimixen.
Hur kärnkraft kommer att klassas utanför regeringskansliets väggar, är dock en europeisk fråga. Det pågår ett intensivt gräl i EU om kärnkraft kan räknas som förnybart. EU-kommissionen valde att pausa tvisten genom att under en övergångsperiod tilldela kärnkraft grön status i taxonomin.
Men den pausen utmanas nu av 12 miljöorganisationer som stämt kommissionen till EU-domstolen för detta.
* Regeringen ska ta över kontrollen av bolaget Vattenfall som ska tvingas satsa på kärnkraft trots att bolaget inte anser det lönsamt.
Svenska Kraftnät ska göra bekvämt utrymme för mer kärnkraft (hur?) plus få mer politisk styrning.
Energimarknadsinspektionen ska planera in mer kärnkraft i systemet (hur?).
Energiforskningen ska ”läggas om i grunden” för att ge plats åt kärnkraft.
Relevanta myndigheters planering ska läggas om i samma syfte.
Problemet är att samtliga myndigheter ovan – och forskningen – är enormt integrerad med det europeiska energisamarbetet. Att bryta ut den svenska delen där något helt separat ska pågå, blir ett smått meningslöst merarbete som kommer få svårt att vinna genomslag eftersom resten av Europa – som sagt – är på väg åt annat håll.
Och Vattenfall är som bekant ett självständigt bolag som regeringen inte enkelt kan tvinga till lydnad.
* Med vattenkraften kommer vi till direkta brott mot EU-regler:
”Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka
konsekvenser omprövningen får för elproduktionen.”
Sorry, det här är ett EU-direktiv.
Det ska uppfyllas.
* Att ta bort finansiering av kablar för vindkraft till havs – och samtidigt fördyra vindkraftsprojekten med 15-30 procent – är fullt tillåtet.
Svenskarna kommer få massor av ny vindkraft ändå, medan de väntar på den nya kärnkraften som ju ligger ganska långt bort i tiden. Danmark, Finland, hela Baltikum, Polen, Tyskland, Belgien och Nederländerna satsar nämligen just nu på enorma projekt i Östersjön och Nordsjön.
Tack vare att vi befinner oss på en europeisk energimarknad så kommer den strömma genom våra ledningar.
Detta kommer förstås att placera svensk vindkraftsindustri i bakvatten just när sektorn expanderar globalt som aldrig förr. Det går rimligen på tvärs med regeringens klimatmål nummer två:
”Svensk konkurrenskraft ska värnas.”
* Nästa infall kan bli dyrt:
”Utbyggnaden av exporterande elkablar, exempelvis Hansa Powerbridge, bör pausas…”
Hansakabeln mellan skånska Hurva och norra Tyskland skulle ge just sydsvenskarna tillgång till mer el. Projektet har hållit på sedan 2015 och ligger klart för byggstart i 2023.
Sverige får nog kallt räkna med att betala skadestånd om man hoppar av i det här läget för på andra sidan har sam-ägande tyska 50Hertz dragit på sig stora utlägg.
Klimatpolitiken sedan, ”ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas.”
Utanför Tidöavtalet har regeringen redan bestämt sig för ett ändrat reseavdrag och minskad reduktionsplikt vilket kommer att leda till större svenska utsläpp.
Detta går direkt på tvärs med svenska åtaganden i EU vilka förstås utgör bindande lag.
Den nya regeringen måste snabbt erbjuda andra minskningar.
Här tycks dock regeringen lida av ett visst önsketänkande:
”Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv. Politiken måste därför stämmas av…”
Tänkandet kommer från Sverigedemokraterna som gärna säger: ”De svenska utsläppen av växthusgaser är bara 0,1% av totalen i världen.”
EU ser tyvärr inte alls saken så.
EU är så taskiga att de mäter inte Sverige-Mot-Världen utan istället land för land, eller person för person och då ser våra utsläpp inte alls särskilt små ut längre.
* Svenskt Näringsliv har sålt in ett annat koncept till den nya regeringen som återfinns i Tidöavtalet. Man anser att Sverige liksom SÄNKER utsläppen om svensk industri gör något klimatvänligt och säljer en vara utomlands.
Därför ska regeringen nu utreda ”exportens klimatnytta” för att kunna leda i bevis hur lite vi svenskar är skyldiga till klimatutsläppen i världen.
Räkna bara inte med att någon i Bryssel kommer vilja lyssna på det argumentet.
Skyldig eller icke-skyldig till klimatproblemen är för övrigt en gammal diskussion som rätt mycket har droppats numera. Man har gått över till att prata hur vi akut löser aktuella problem.
* På en punkt ligger Tidö i linje med EUs pågående arbete… eller kanske inte:
Miljötillståndsprocessen ska göras enklare och snabbare.
EU-kommissionen har drivit ett tag nu att vindkraftstillstånd måste snabbas på. Det låter snarlikt Tidös ambitioner fast syftet skiljer sig:
EUs syfte är att snabbt få fram mer fossilfri energi, det svenska avtalets syfte sägs vara att säkra näringslivets konkurrenskraft.
Det finns i så fall potential för frontalkrock med EU-regler om miljöhänsyn. Tiden får utvisa vilket det blir.
*Slutligen hamnar ändå regeringen i synk med EU på två frågor, att laddinfrastrukturen ska byggas ut för elbilar, och i hoppet att det ska gå att fånga in och lagra CO2.
Särskilt ska tyskägda koncernen Cementa få statliga bidrag till infångningen, tydligen. De har ju inte haft råd att miljöutreda sin verksamhet utan har hänvisat till att denna nya teknik ändå snart ska bli klar så deras utsläpp skulle därmed inte vara så allvarliga.
Först ut på med denna ännu icke-existerande teknik ligger ett norskt försök att lagra CO2 i bergrum (med start 2025 om allt går väl)). Tyvärr är den norska bergsalen redan fulltecknad.
Trösten finns i Tidö, vår nya regering lovar att leta efter bra svenska bergsalar att pumpa in koldioxiden från utsläppande industri.
Tidöavtalets nästa område är kriminalitet. Här startar man med ett troligt brott mot EU-regler:
”En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt
medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.”
* Först måste man då göra det till ett brott att vara med i ett kriminellt gäng, sedan bevisa att någon är med i ett gäng.
Ändå måste regeringen direkt stryka alla skurkar som har pass från något av EU + EES 30 länder för där sätter EU-regler stopp.
Inte ens andra bosatta i Sverige är enkelt att utvisa. EUs stadga om medborgerliga rättigheter gör det svårt att utvisa någon och EU-domstolen har följt upp med hårda krav om att det aldrig får ske lättvindigt.
* Kan man då utvisa en människa på grund av dålig ”vandel”?
Nej.
Det krävs minst att grova brott har begåtts och inte ens då, får man alltså skicka iväg folk hur som helst.
* En rad med förslag om hårdare tag, fler övervakningskameror och hårdare straff faller utanför EUs domvärjo – fritt fram alltså.
Däremot kan flera förslag om polisingripanden utan misstanke om brott, strida mot EUs krav på medborgerliga rättigheter.
* Ett nationellt tiggeriförbud går högst sannolikt inte. Det är nämligen ”brett, vagt och slår mot människor i utsatt läge”, enligt en dom i Europadomstolen som dömer att det i princip bara får användas om det finns tillräckligt stor skada på samhället för att rättfärdiga det.
Att tiggarna skulle ha gravt skadat det svenska samhället, lär regeringen få svårt att leda i bevis.
(Obs, Europadomstolen är inte EU men alla EU-länder är anslutna till Europakonventionen för mänskliga rättigheter och EU-domstolen tar på stort allvar deras utslag).
* Vad gäller förslaget om att förlänga och utöka häktningar, så har Sverige redan kritiserats av FN för omänskliga förhållande vid häktning. Det blir svårt att gå längre där utan att krocka med medborgerliga rättigheter.
* Att låta dömda utländska brottslingar avsona sina straff i hemlandet är redan praxis idag för längre fängelsestraff och fungerar hyggligt väl inom EU (brottsdömda vill ofta avsona straff nära familj och vänner).
Tidös ambition är att dessa ska bli fler. Detta är lite praktiskt besvärligt för överförandet kräver bl a att plats är ordnad i det andra landet. Kriminalvården hinner därför idag sällan lösa det för korta fängelsestraff.
* Att hyra fängelseplatser utomlands är tillåtet men väldigt komplicerat. Återigen, EU-reglerna kräver full respekt för rättigheter även för dömda personer.
Dagens Nyheter berättar om Danmarks pågående försök med detta i Kosovo. Det visade sig bli väldigt dyrt eftersom Danmark måste upprätthålla hygglig standard (pga medborgerliga rättigheter), utsikten att behöva flyga ner fångarnas familjer för de besök som de har rätt till lockar inte…
Norge har t ex prövat att hyra in sig i Nederländerna men det stupade också på rättighetsfrågor.
* Utredningen om ny vapenlag faller direkt på EU-regler. Önskan här är bland annat att man på något sätt ska kunna ha två uppsättningar lagar, en för jaktvapen och en för ”illegala vapen.”
Eftersom EU har reglerat vapenfrågorna, kan Sverige inte avvika från de reglerna.
Den fjärde avdelningen handlar om migration.
Här krockar Tidöavtalet med pågående trend i Europa om problem med brist på arbetskraft. Land efter land mjukar för tillfället upp sina regler för att få in människor som vill arbeta. Tidö föreslår att försvåra arbetskraftsinvandring – vilket förstås står Sverige fritt (men i Norrland blir man i så fall inte glad).
Tidö vill framförallt slippa flyktingar men författarna har insett att EU-rätten gäller. Långa rader av krav på utredningar om lagskärpningar, avslutas därför med att ”så långt det går för EU-rätten.”
Så länge man håller sig inom EU-rätten kan man självklart hållas.
Nu har dock Sverige redan lagt sig långt ut i kanten, visar en färsk akademisk rapport. Det tycks inte finnas väldigt mycket mer att hämta.
* Att spärra in asylsökande i ”transitcenters” under hela deras väntan på svar, är direkt förbjudet. Det slogs fast i en dom från EU-domstolen häromåret som bedömt att fyra veckor är max som värdlandet har på sig att ordna riktigt boende.
* Tidö-idéer om att stoppa oönskade utlänningar vid gränsen genom hårda svenska gränskontroller, blir lika svårt.
EU har av princip INTE gränskontroller mot andra EU- eller EES-länder. Sverige måste ansöka om undantag och ha starka skäl för undantag. De skälen verkar saknas så länge flyktinginvandringen är låg, för närvarande under 300 i veckan.
* Önskemålet att kräva fler biometriska data av utlänningar än idag ger ingen större effekt i praktiken utan svenska gränskontroller (se ovan). Kraven på uppgifter från inresande är EU-gemensamma.
* En lång rad idéer om ”inre gränskontoll ”utan misstanke, där man ska kunna beslagta och tömma telefoner och datorer, ta bagage, osv, strider uppenbart mot EU-stadgan över medborgerliga rättigheter.
* Tidö vill att politiska tjänstemän på regeringskansliet ska ta kontrollen från Migrationsverket över den lista på ”säkra länder” som används när man bedömer en asylansökan.
Det kan man säkert. Men kom ihåg att EU-domstolen underkänner beslut som bygger på icke väl underbyggda klassningar.
Det näst sista avsnittet i Tidöavtalet handlar om tillväxt och hushållsekonomi.
En lång rad förslag låter bekanta, många tidigare regeringar har ägnat sig åt hur långtidsarbetslösa ska få jobb, småföretag ska få kapital eller kunna göra en ägarövergång.
Sedan ska bolagsskatten sänkas, kapitalskatten sänkas och skatten för arbete och pension sänkas liksom priset på bränsle (vilket en regering väl bara kan sänka genom mindre skatt). Visst sparande ska bli skattefritt och hushållen ska skyddas (av staten) mot höga elräkningar.
Allt detta är fullt tillåtet men regeringen slipper inte EU-inblandning ändå.
I EU samordnas och överläggs grundligt om de nationella ekonomierna och alla tankar på reformer. Räkna därför med kritik från först EU-kommissionen, sedan EUs finansministrar, om statens inkomster inte skulle räcka till alla skattesänkningar.
Och räkna med att kritiken blir känd utåt. När den nya regeringen har postat sin budgetpropp till Bryssel (det måste man) så blir den snart offentlig. Kommissionen är också mycket offentlig i sin kritik, om man anser att det behövs. Detta är avsiktligt, man vill att marknaden ska ta vid och straffa en oförsiktig.
I allra sista avsnittet ”övriga frågor” dyker djurvälfärd upp.
”En översyn ska genomföras… Syftet ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.”
Önskan tycks vara att få EU att skärpa reglerna för djurhållning med idén att då skulle svenska djuruppfödare vinna en konkurrensfördel.
Här har i så fall Tidö-avtalet lyckats med något som bara få svenska regeringar klarat på decennier – hittat en politisk fråga att driva konstruktivt i EU.