Tips till partierna inför EU-valet: Svenskarna nu på fjärde plats i EU-positivism

Det är en månad kvar till EU-parlamentsvalet och partierna filar på hur kandidaterna ska anpassa sina budskap inför slutdebatterna. De gör klokt i att läsa den senaste opinionsmätningen – den visar att nära åtta av tio svenska nu är positiva till EU-medlemskapet, en kraftig uppgång under det senaste året.

I fjol våras svarade fler än två av tre svenskar, 68 procent, att de var positiva till medlemskapet i EU. Sverige låg på övre halvan i EU-positivism, med ett genomsnitt på 60 procent för hela EU.

I den nya mätningen har stödet ökat till 79 procent. Sverige har klättrat till fjärde plats i EU-positivism. Det är bara 6 procent som tycker att EU-medlemskapet är dåligt. Endast i Luxemburg, Nederländerna och Irland är stödet för EU ännu högre.

En del av den kraftiga ökningen av EU-stödet det senaste året kan bero på att svenska väljare handgripligen fick se vikten av EU-samarbetet när polska brandmän och italienska piloter kom till undsättning vid de stora skogsbränderna förra sommaren. Det fick också regering och opposition att byta fot och säga ja till förslagen om en EU-räddningstjänst mot bland annat skogsbränder.

För samtliga EU-länder är genomsnittet 61 procent. Man måste gå tillbaka till tiden för Berlinmurens fall 1989 för att hitta lika högt stöd för EU-medlemskapet.

I mätningen svarar drygt hälften, 53 procent, av de intervjuade att de anser att EU utvecklas i ”fel riktning”. Nästan lika stor andel, 50 procent, anser att deras eget land går i fel riktning. I Sverige är motsvarande tal 46 respektive 47 procent.

Väljarna anser uppenbarligen att det behövs nya åtgärder för att vända utvecklingen i både Sverige och EU.

Politikerna kan få en vägledning av vad svenska väljare anser behöver åtgärdas av deras svar på frågan om vilka frågor som ska prioriteras i debatterna inför EU-valet.

I särklassig topp ligger Klimat- och miljöfrågor, som pekas ut av 79 procent av de tillfrågade. På andra plats kommer Mänskliga rättigheter och demokrati, och på tredje EU:s framtid.

Svenska partier talar sällan om vad deras företrädare gör i EU-parlamentet, och det gör att politikerna och deras strateger har svårt att veta hur väljarna reagerar när partierna ska försöka vinna deras stöd i valet.

Valframgångarna för Sverigedemokraterna har fått övriga partier att tolka det som att svenska väljare nog också har blivit mer EU-skeptiska, och flera av partierna har därför betonat sin kritik mot EU:s utveckling de få gånger de talat om EU de senaste åren.

Men det är uppenbarligen en feltolkning av svenskarnas inställning till EU. Det har troligen bidragit till att Nej-partierna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, lagt utträdeskravet på is, åtminstone i sina valmanifest. Socialdemokraterna och Moderaterna har också kommit ut med tydligare politiska besked om att de är för stärkt EU-samarbete den senaste tiden.

Däremot verkar Kristdemokraterna även i sin EU-kampanj rikta in sig på att locka över SD-sympatisörer. Partiets valslogan ”Make EU Lagom Again” signalerar att partiet tycker att EU-samarbetet ska ta några steg bakåt. Toppkandidaten Sara Skyttedal förtydligar också det när hon i intervjuer vägrar ta ställning mellan Frankrikes Emmanuel Macron och Ungerns Viktor Orban, och säger att hon vill bli vald till EU-parlamentet för att stoppa stärkt EU-samarbete:

”Jag går till val på att jag ska stoppa saker. Om man röstar på mig så kan man lita på att jag konsekvent säger nej till ökad överstatlighet på välfärdsområdet.”

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.