Högerpopulisten och miljardären Andrej Babis kan bli premiärminister efter valet i Tjeckien fredag-lördag. Hans parti ingår i en allians i EU med Ungerns Viktor Orban. Risken är att EU kan få ännu en regering som vill införa ”illiberal demokrati”.
Men landets president, den tidigare Natogeneralen, Petr Pavel, hotar vägra godkänna ministrar som vill att Tjeckien ska lämna EU eller Nato.
Vi behöver en regering som inte utlämnar Tjeckien i Rysslands händer, manade Pavel i ett tv-sänt tal.
“We need a government that will continue to guarantee the security of our country. Today, we have this security thanks to our firm ties to the European Union and NATO.
We need a government that will protect our sovereignty within the community of democratic nations and will not leave us at the mercy of Russia and its efforts to re-establish a sphere of influence in Central and Eastern Europe,” the Czech president stressed.
Det kan bli därför bli en hård dragkamp mellan den väntade valsegraren Babis och president Pavel efter att väljarna röstat. De är politiska motståndare; i presidentvalet 2023 förlorade Babis stort mot Pavel.
Pavel har inför parlamentsvalet meddelat att han tänker använda sin presidentmakt för att stoppa ministrar som han anser kan hota landets säkerhetspolitiska inriktning:
Petr Pavel, has said he reserves the right to refuse to appoint ministers who advocate leaving the EU or Nato, nor will he appoint far-left or far-right MPs to cabinet posts involving security or foreign affairs.
Andrej Babis försäkrade i slutdebatten på onsdagskvällen att han inte vill att Tjeckien ska lämna EU eller Nato. Men hans parti, ANO, som startades som ett liberalt parti tillhör numera extremhögern och ingår i samma partigrupp som Viktor Orbans Fidesz i EU-parlamentet.
Babis kan dock inte räkna med att få egen majoritet i valet likt Viktor Orban tidigare. Enligt opinionsmätningarna får ANO cirka 30 procent. Och det är därför den verkliga huvudvärken för Andrej Babis börjar dagen efter valet.
Partierna i den nuvarande regeringskoalitionen – med konservativa och liberala partier – säger stenhårt nej till att stödja Andrej Babis som premiärminister. Piratpartiet som från början också ingick i den avgående regeringsalliansen avvisar också samarbete med Babis.
Det gör att Babis tvingas söka sig till extrempartierna för att få ihop en majoritet: Neofascistiska SPD med drygt 10 procent. Yttervänsteralliansen Stačilo! på 7 procent, med gammelkommunister och proryska socialdemokrater. Eller högerextrema Motoristé, som vill avskaffa alla cykelbanor, ha mer kolkraft och stoppa EU:s klimatpolitik.
Andrej Babis måste ha stöd av minst två av dessa ytterkantspartier för att få ihop en majoritet i parlamentet som de sista opinionsmätningarna ser ut.
Babis liknas vid en politisk kameleont. Han lyckades bli premiärminister 2017 trots att hans parti då endast fick drygt 18 procent. Men i ledningen för en minoritetsregering visade han sig vara beredd till långtgående politiska eftergifter för att få sitt kvar. Därför förväntar sig politiska bedömare i Tjeckien att Babis ska sträcka sig långt för högerut och vänsterut för att få ihop ett majoritetsstöd för en ANO-minoritetsregering.
I slutdebatten försäkrade Andrej Babis att han inte tänker samarbete med några kommunister. Men uteslöt inga andra samarbetspartners för att nå makten.
President Petr Pavel har gått i spetsen för att göra Tjeckien till en av de mest aktiva uppbackarna av Ukraina i kriget mot Ryssland. Pavel har framgångsrikt drivit en internationell kampanj för att öka produktionen av ammunition till det ukrainska försvaret.
Det stödet vill Andrej Babis stoppa om han blir premiärminister.
Putinregimen räknar med att en Babis-regering kommer att driva en mer ryssvänlig politik och Tjeckien har följaktligen också drabbats av en massiv desinformationskampanj likt det som Moldavien råkade ut för inför parlamentsvalet förra helgen.
”Russia is waging a massive campaign of disinformation against the Czech Republic,” said security analyst Roman Maca, adding that Russian intelligence services were also believed to be behind cyber-attacks and cases of arson.
Andrej Babis har insett att en kampanj med löften om stöd till Ryssland och att lämna EU inte kommer att lyfta hans partis röstsiffror. I stället har han valt mer populistiska vallöften: Sänkt skatt, sänkta energipriser och högre löner.
Det har fungerat bra efter flera år med åtstramningspolitik då den avgående regeringen försökt få ner det höga budgetunderskottet efter Babis’ förra period som regeringschef.
Miljardären Andrej Babis vill likt Viktor Orban inte att hans land ska lämna EU. Babis’ företagskoncern, jordbruks- och kemikonglomeratet Agrofert, med över 30 000 anställda är starkt beroende av EU:s jordbrukspolitik. Babis har varit åtalad två gånger för att hans företag lurat åt sig EU-stöd, men han frikändes båda gångerna.
President Petr Pavels dramatiska tv-tal dagarna innan väljarna ska gå till valurnorna visar att han kommer att göra vad som står i hans makt för att förhindra några säkerhetspolitiska omsvängningar av när Andrej Babis när börjar kompromissa med övriga partier.
Presidentens makt är begränsad, men han i den ingår att utnämna regeringschef och ministrar och han kan ytterst avsätta en regering. Men det är ändå parlamentets majoritet som till slut har den avgörande makten.
Andrej Babis kommer troligen likt Viktor Orban och Slovakiens Robert Fico mest att bli ännu en bromskloss i EU:s samarbete. Samtidigt som Babis likt Orban i inrikespolitiken kommer att verka för att urholka demokratin – genom att ta över public service-tv och skapa mer politisk styrning av rättsväsendet. Med sikte på att kunna stärka och cementera sin politiska makt i Tjeckien.