Annie Lööfs idé om lagstadgad ingångslön fick som väntat nej från de svenska socialdemokraterna.
Debatten förs med välbekanta argument där facket och sossarna bland annat anser att en lägre ingångslön skulle få den ovälkomna effekten att pressa vanliga löner neråt.
Dags att studera hur andra gör.
I den brittiska lönedebatten levererar högerregeringen ett sätt att se på saken som delvis sammanfaller med svenska sossar.
Finansminister George Osborne vill höja löner för att sätta press på arbetsgivarna.
Det kan han faktiskt göra, eftersom toryregeringen går på Lööfs linje med lagstadgade minimilöner.
Toryregeringen har hållit fast vid en ganska ny reform om lagstadgade minimilöner (gäller sedan 2004, för övrigt infört av de brittiska sossarna, labour).
De har bestämt sig för att höja minimlönen kraftigt och räknar som sagt med att det ska bli en spark i rumpan på arbetsgivarna.
Antingen får företagen lägre vinst eller så kan de höja produktiviteten.
I år stiger därför minimilönen från 6,70 pund till 7,20. En fortsatt höjning kommer sedan så att minimilönen år 2020 blir 9 pund i timmen.
I svenska månadslöner blir det en höjning från 12 640 kr/mån till 16 980 kr.
Storbritannien behöver onekligen en produktivitetshöjning – där ligger man under övriga Europa, till och med de fransmän som britterna gärna hånar för lättja.
Brittiska låglönearbetare behöver säkert också en extra slant för toryregeringen skär ner bidrag ännu mer drastiskt än man höjer minimilönen.
Men det är fortfarande otippat att just en högerregering skulle kompensera detta genom att öka bördan för arbetsgivarna.
Minimilöner via lag är vanligt i Europa – faktiskt har alla EU-länder minimilön, utom Norden, Cypern, Italien och Österrike.
I Tyskland – ett land där kollektivavtalen länge avgjort lönenivåer liksom här i Norden, infördes den från januari 2015.
Det politiska skälet var i huvudsak att det tyska ekonomiska undret de senaste tio åren i hög grad byggde på extremt lågavlönade arbetsinsatser.
I Tyskland tycks experimentet ha fallit väl ut, även om ett år är kort tid att döma.
En studie från European Trade Union Institute (= Europafackets forskningscenter) säger att:
* Omkring 5 miljoner arbetare höjde sina löner.
* Antalet jobb på tysk arbetsmarknad har inte minskat som man fruktade utan har tvärtom ökat.
* Kollektivavtalsförhandlingarna sägs rentav ha stärkts av att den lägst betalda gruppen fått det bättre.
Snart infaller en spännande stund när den tyska minimilönen ska omprövas för första gången – nivån ska (självklart, vi är i kollektivavtalens Tyskland) föreslås av arbetsmarknadsparterna.
Så, tänker de brittiska tories rätt?
Kommer produktiviteten öka genom att staten tvingar företagen att betala mer för arbetskraften?
Affärspressen kallar löneökningarna för ett experiment så ekonomerna verkar inte övertygade.
Men en fördel blir ju att vi andra nyfiket kan följa utfallet i Storbritannien liksom i Tyskland och se hur det går.
Det kan i alla fall ge en del nya argument i den svenska lönedebatten.