Svenska regeringen var i december med och stoppade uppgörelsen om ökade lagstadgade rättigheter för matbuden och andra gigarbetare. Nu har EU-parlamentet sagt ja till ett nytt urholkat lagförslag.
Det gör att de cyklande matbudens rättigheter kan bli olika i EU-länderna och försvagas av svenska politiker som anser EU-arbetslagar ”hotar svenska modellen”.
Det nya lagförslaget som förhandlats fram mellan parlamentet och EU-ordförandelandet Belgiens regering innebär att avgörandet om ett matbud ska betraktas som en anställd eller ”enskild företagare” avgörs utifrån nationell lagstiftning. Till skillnad från EU-kommissionens lagförslag och tidigare uppgörelser där tydliga regler sattes upp.
Men varje medlemsland åläggs ändå att införa en lagstiftning om vad som ska betraktas som att vara anställd.
”The directive obliges EU countries to establish a rebuttable legal presumption of employment at national level, aiming to correct the imbalance of power between the platform and the person performing platform work. By establishing an effective presumption, member states will make it easier to correct bogus self-employment,” enligt EU-parlamentets förhandlare.
Förhandlingarna om EU-lagen har pågått i flera år och kommissionens förslag har urholkats steg för steg. Det pågick även när Sverige var EU-ordförandeland i fjol våras, trots att parlamentet stödde kommissionen.
Men när den spanska S-regeringen tog över i fjol höstas förhandlade den fram en uppgörelse med EU-parlamentet som betecknades som en ”revolution för de minst skyddade arbetarna” av parlamentets chefsförhandlare.
Alla trodde att den nya EU-lagen var i hamn. Men gigföretagens bäste vän, Frankrikes Emmanuel Macron, anklagade den spanska regeringen för att ha gått för långt och dagarna före julafton stoppades lagförslaget. Bland nejrösterna fanns även den svenska regeringen.
Det finns 28 miljoner gigarbetare i EU utan lagstadgade rättigheter, och antalet beräknas öka till 43 miljoner till 2025. Det har gjorts otaliga försök att få till stånd frivilliga avtal med gigföretagen, men de har vägrat och lobbat framgångsrikt mot regeringarna och EU för att stoppa lagstiftning.
Den spanska regeringen anklagade ”konservativa och liberala regeringar” för att ha skjutit avtalet i sank. Belgien som tog över EU-ordförandeklubban vid årsskiftet fick den otacksamma uppgiften att försöka få fram en ny uppgörelse på två månader för att det ska bli någon EU-lag de närmaste åren. Tidsgränsen beror på EU-valet i juni.
Den belgiska regeringen har utarbetat nya urholkade förslag som kan accepteras av främst den franska regeringen. Men de har avvisats av EU-parlamentet.
Den helt nya modell som belgiska regeringen nu lagt fram och fått klartecken för av parlamentet innebär att den detaljerade listan med regler för när en gigarbetare ska betraktas som anställd tas bort. I stället ska varje medlemsland införa sådana regler i nationell lagstiftning, men då ta hänsyn till EU-domstolens utslag.
”The new law introduces a presumption of an employment relationship (as opposed to self-employment) that is triggered when facts indicating control and direction are present, according to national law and collective agreements in place, as well as taking into account the case law of the European Court of Justice.”
EU-regeringarna och hela parlamentet ska nu ta ställning till uppgörelsen innan det är klart om det blir ”tredje gången gillt” i försöken att få fram en EU-lagstiftning.
Parlamentets chefsförhandlare Elisabetta Gualmini(S) är dock nöjd med den här kompromissen:
”After many hours of negotiations, I am glad to see that we reached a provisional agreement today. It is a balanced text that protects workers, good employers and provides for a European level playing field. ”
I Sverige var de svenska partierna från början unisont emot EU-lagstiftningen på arbetysmarknadsområdet. Precis som de sade nej till EU-lagen om minimilöner. De har motiverat det med att det kan hota den ”svenska modellen” med kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.
Tidöpartiernas var dock beredda att acceptera en av de tidigare urholkade lagförslagen, även om regeringen senare röstade nej till den uppgörelse som förhandlades fram i december.
Samtliga oppositionspartier sade dock nej även till de tidigare urholkade förslagen, med hänvisning till att det här ska skötas av arbetsmarknadens parter med kollektivavtal.
Men fackledningarna har visat lågt intresse för att ta strid för matbudens rättigheter. Till och med LO-ledningen verkar missnöjd med fackförbundens insatser och vill att kongressen i maj ska ålägga dem att ”arbeta mer offensivt för att teckna kollektivavtal med plattformsföretagen”.
De förbund som får rätt att organisera och teckna avtal för gig-arbetare (exempelvis Transport vad gäller cykelbuden) blir också skyldiga att göra detta. Det förbund som får en tårtbit av arbetsmarknaden måste så att säga äta den också, säger Torbjörn Johansson till LO:s tidning Arbetet.
Vänsterpartiet har dock bytt fot och stödjer nu kraven på en EU-lag för att stärka gigarbetarnas rättigheter.
Om den nya uppgörelsen blir EU-lag kommer svenska politiker att testas om hur mycket de är beredda att ställa upp för de cyklande matbuden kontra deras heliga principer om att skydda ”den svenska modellen”.