Regeringen har 34 miljarder kronor som ligger och väntar på utbetalning från EU:s återhämtningsfond. Men Magdalena Andersson har tvingats ringa Bryssel två gångar och be kommissionen kasta regeringens ansökningar i papperskorgen.
Nu gör efterträdaren Mikael Damberg ett tredje försök och hoppas på minsta möjliga uppmärksamhet för den pinsamma affären. Miljarderna ska skyfflas in de stora budgethålen ”Klimatklivet” och den mångårigt försenade bredbandsutbyggnaden på landsbygden.
Omeuropa.se har skrivit om den här långdragna historien tidigare.
+ Den första planen skickades in i maj i fjol, där regeringen bland annat lovade uppfylla EU-kommissionens mångåriga krav på att effektivisera bostadsmarknaden med marknadshyror. Men när Vänsterpartiet hotat fälla regeringen föll det löftet och finansminister Andersson fick meddela Bryssel att den 200-sidiga planen inte gällde längre.
+ Nästa smäll för regeringen kom bara ett par månader efter att plan 2 skickats in, med löftet om marknadshyror strukits. Nu var det den borgerliga oppositionens budget som röstades igenom i riksdagen, och som med stor pricksäkerhet strukit flera av de klimatsatsningar som regeringen lovat EU-kommissionen att använda miljarderna till:
Stöd till energieffektiviseringar av flerfamiljshus på 4 miljarder kronor ströks. Stöd till att bygga fler hyresbostäder på 3 miljarder ströks. Stöd till köp av skyddsvärd skog för 2,5 miljarder ströks. På så sätt kunde M-Kd-Sd finansiera bland annat en sänkning av bensinskatten.
När Omeuropa.se avslöjade följderna av budgetomröstningen var statliga Boverket redan igång med stora tidningsannonser och reklam till bostadsrättsföreningar om det nya stödet till energieffektivisering.
Magdalena Andersson fick ringa Bryssel en gång till och lämnade kvar pappersbunten på skrivbordet till efterträdaren Mikel Damberg.
När finansdepartementet nu gör sitt tredje försök att få ut de 34 miljarderna från EU:s återhämtningsfond är det med några knappa rader och svårmätbara mål som man hoppas ska glida igenom riksdagen och EU-kommissionen i all tysthet.
Finansminister Damberg berättar bara om det för TT i diffusa ordalag:
”Vi har valt att fokusera på åtgärder som vi redan har diskuterat med kommissionen, för det är en snabbare väg framåt.”
När Omeuropa.se efterlyser närmare besked om hur den svenska återhämtningsplanen ändrats läggs en bilaga på knappt två sidor ut på regeringens hemsida.
En jämförelse med tabellerna i den 200-sidiga planen från maj i fjol och ändringarna i höstas visar att strykningarna på grund av den borgerliga budgeten ersatts av ökningar till Klimatklivet, från 5,35 till 8,2 miljarder kronor, och bredbandsutbyggnad, från 2 till 4,7 miljarder.
Regeringen lovar EU att de knappa 2 miljarderna extra till Klimatklivet ska ge fantastiska resultat. Utsläppsminskningen 2022 höjs från 120 000 ton koldioxid till 240 000 ton, 2023 från 45 000 till 140 500 ton och 2024 från 30 000 till 89 500 ton.
Men det är snarare killgissningar.
När Omeuropa.se ber om förklaring till hur regeringen räknat fram att utsläppen minskas så kraftigt får vi ett skriftligt svar att ”samma beräkningsmetod har använts i den ursprungliga planen”. Men där skriver regeringen om de beräknade utsläppsminskningarna :
”Siffran är inte särskilt intressant eftersom olika åtgärder kostar olika mycket, dvs. marginalkostnaden för utsläppsminskningar varierar mellan projektkategorier.”
Klimatklivet handlar om åtgärder från cykelbanor till stöd till stora industriprojekt. EU-miljarderna kastas nu ner i det budgethålet.
På samma sätt ska några EU-miljarder läggas till budgetanslaget för bredbandsutbyggnaden, som staten överlämnat åt riskkapitalbolag att fixa med flera års förseningar och missade regeringsmål som följd.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gör ett besök i varje medlemsland när återhämtningsplanen fått klartecken, som till Finland i oktober i fjol. Statsminister Magdalena Andersson lär nog sikta in sig på att prata om annat med von der Leyen och journalisterna när det sent omsider är dags för besök i Stockholm.