Trots Brexitfiaskot i Salzburg – Theresa May är inte politiskt död, än

”THERESA MAY FÖRNEDRAD”. ”KATASTROFEN I SALZBURG”. ”SAMMANBROTT FÖR DIN BREXIT”.  Att döma av de brittiska tidningarnas förstasidor är Theresa Mays dagar som premiärminister snart över. Och hennes tidigare Brexitminister David Davis ser ut att ge dödskyssen när han slår fast att 40 Toryparlamentariker kommer att rösta ner regeringens Brexitförslag tillsammans med oppositionen.

Men det är ändå för tidigt att politiskt dödförklara Theresa May. Toryhögern som vill avsätta henne har ingen alternativ Brexitplan annat än ”No deal”. Och brittiska näringslivet accepterar inte det ekonomiska kaos som skulle bli följden av ett sammanbrott i förhandlingarna med EU.

Theresa May och stora delar av den politiska och mediala eliten i Storbritannien blev uppenbarligen chockad över det besked hon fick från övriga EU-ledare vid toppmötet i Salzburg. Hon flög inte tillbaka till London som brukligt när EU27-ledarna har sitt separata möte om Brexitförhandlingarna. I stället väntade hon utanför för att få information från EU-ordföranden Donald Tusk, och hade planerat en pressträff där hon skulle kunna berätta att EU-sidan var kompromissvillig.

Det var en total felkalkyl. Donald Tusk, Angela Merkel, Emmanuel Macron stod alla på rad efter EU27-mötet och gav samma besked: Theresa Mays ”Chequersförslag” är oacceptabelt – UK kan inte fortsätta att ingå på EU:s inre marknad när landet inte längre är medlem.

Theresa May tvingades därefter ställa sig inför journalistkåren och desperat försöka hävda att regeringens förhandlingsstrategi ligger fast.

Brittiska diplomater har brukat kallas världens bästa, och brittiska politiker har beundrats för sin förmåga att skapa breda nätverk och bygga allianser. Men Theresa Mays haveri i Salzburg är bara ett i raden av märkliga förhandlingsfiaskon för Storbritannien de senaste åren som lett till dagens akuta läge.

EU27-ledarnas brutala besked i Salzburg borde inte ha kommit som någon överraskning för UK. EU-sidan har ända sedan i somras signalerat att Theresa Mays förslag är omöjliga eftersom de bryter mot EU:s grundprinciper. Chefsförhandlaren Michel Barnier har på ett diplomatiskt sätt klargjort det, i offentliga tal, på presskonferenser med brittiska ministrar, vid möten med brittiska politiker från både regeringssidan och oppositionen.

EU:s förhandlingsteam har också försökt sträcka ut en hjälpande hand till Theresa May i den inrikespolitiska dragkampen med förslag om att det inte behövs några omfattande gränskontroller mellan Nordirland och resten av UK.

Men i stället för att utnyttja den diplomatiska gesten valde Theresa May att avspisa den och kräva att EU-ledarna skulle köra över sitt förhandlingsteam. I tyska Die Welt deklarerade hon att EU måste anpassa sin förhandlingslinje till det brittiska förslaget.

”To come to a successful conclusion, just as the UK has evolved its position, the EU will need to do the same. Neither side can demand the unacceptable of the other, such as an external customs border between different parts of the United Kingdom”. 

Uppenbarligen drog EU-ledarna slutsatsen att det inte funkade med diplomatiskt språk längre för att få Storbritannien att förstå. Därför blev budskapen från Salzburg så brutala. Löften till Irland om att skydda fredsavtalet och se till att gränsen mot Nordirland hålls öppen går inte att backa ifrån. EU:s inre marknad är grunden för unionen och dess regler går inte att urholka för att anpassa till ett ”tredjeland” som UK blir efter utträdet. Utan eftergifter från UK inom de närmaste fyra veckorna kan planerna på ett extra toppmöte i november avskrivas.

+ I London har politiker, analytiker och medier levt i tron att EU i slutändan skulle offra Irland och fredsavtalet. Den brittiska koloniala inställningen till Irland tycks leva kvar.

+ I London har politiker, analytiker och medier varit övertygade om att Storbritannien är en så stor och viktig handelspartner att EU, och särskilt Tyskland, är berett att ge landet specialvillkor – få plocka russinen ur kakan EU:s inre marknad.

Den förre premiärministern David Cameron gjorde samma misstag när han 2013 utlyste folkomröstningen om EU-medlemskapet. Han var övertygad om att EU, och hans goda förbindelser med Angela Merkel, skulle ge UK ett specialavtal som han sedan skulle kunna visa upp som sin trofé för de brittiska väljarna och få dem att rösta för fortsatt EU-medlemskap.

Angela Merkel och övriga EU var inte berett att delta i Camerons politiska spel, och slutresultatet blev Brexit och Camerons politiska död.

Men Theresa May kämpar vidare. Hon kan glädja sig åt att de två största tabloiderna – The Sun och Daily Mail – inte ger henne dödskyssen utan riktar sina bombastiska anklagelser mot EU-ledarna – ”THE DIRTY RATS”. Toryhögern har inte kunnat enas om en alternativ plan till Theresa Mays förhandlingslinje, samtidigt som allt högljuddare larmrapporter hörs från företagsledare om vilket kaos som väntar vid ett EU-utträde utan avtal den 29 mars nästa år. Och brittiska centralbankens chef Mark Carney har varnat för ett ekonomiskt ras.

May deklarerade dagen efter Salzburg att hon står fast vid sin ”Chequersplan”  och upprepade att EU måste backa. Den ”principfasta” linjen behöver hon hålla över partikongressen som inleds den 30 september för att försöka överleva Toryhögerns attacker. Hon kommer där också att spela på de invandringsfientliga tangenterna med besked om tuffa villkor för EU-medborgare som vill söka jobb i UK.

Först efter Torykongressen kan realförhandlingarna inledas, som både ska handla om utträdesvillkoren med bl a Nordirland, och om principerna för den framtida handelsrelation mellan UK och EU.

Theresa May gjorde dramatiska eftergifter i sista stund i december i fjol, då UK-regeringen fick nordirländska DUP att gå med på ett juridiskt bindande avtal om att bibehålla en öppen gräns mellan Irland och Nordirland.

Det kommer att krävas ännu större eftergifter de närmaste veckorna för att få till stånd ett avtal. Och Theresa Mays balansakt är inte över då, om hon överlevt så långt. Därefter väntar en omröstning i det brittiska parlamentet, där Toryhögern hotat rösta emot sin regering. Och Brexitmotståndarna hoppas det ska leda till en andra folkomröstning om EU-medlemskapet.

 

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Brexit