Tuffa tag för UK i globala handeln

Storbritannien har börjat känna på hur det är att förhandla som ett enskilt land.
Ingen är snäll mot britterna längre.


Brexit är runt hörnet – oklart exakt datum – men så snart Storbritannien officiellt inte är EU-medlem kan man sluta handelsavtal med resten av världen.

Sådana tar dock tid att få fram.
Handelsminister Liam Fox och hans exit-departement har därför insisterat på att alla de cirka 40 handelsavtal som Storbritannien idag ingår i som EU-medlem, borde fortsätta gälla likadant efter brexit.
Så han hinner förhandla fram nya avtal.

Den saken avgör förstås inte britterna, utan de cirka 70 länder (utanför EU) som är motpart i dessa avtal.
Hittills har bara Schweiz, Färöarna och Chile förklarat sig villiga att ”rulla över” de existerande avtalen tills vidare.

Vilka villkor som de ställt för att vara hyggliga vet vi inte. Liam Fox har hemligstämplat allt som står i dessa överenskommelser – men Chile gick redan innan samtalen ut med att man tänkte pressa engelsmännen att släppa in mer chilensk frukt.

Japan är en viktig brittisk motpart och diskuterar gärna handel – men har sagt nej till att ”rulla över”. Man kräver att få omförhandla allt och accepterar alltså inte att dagens villkor skulle gälla.

Japan har extra anledning att inte vilja ge britterna några gåvor. Premiärminister May lovade Japans premiärminister 2016 att brexit inte skulle påverka japansk bilproduktion i Storbritannien (där produkten ofta säljs på europeiska fastlandet).
Hennes regering erbjöd dem rentav ett statsstöd på 80 miljoner pund för att stanna kvar.
Men i februari, med bara veckor kvar utan att brexitfrågorna är avgjorda, har japanska Nissan beslutat att inte chansa mer på att brittisk handel med EU förblir som förut. De flyttar nu ut sin produktion.

Sydkorea betraktar sig som ett lika stort land som Storbritannien i handelshänseende och begär därför också eftergifter av britterna.
Sydkorea gör som Japan, säger nej till att rulla över och kräver bland annat i ett nytt avtal att britterna lovar köpa mer från dem.

Kanada har absolut lust att fortsätta handla med Storbritannien, en viktig partner. Problemet är att majoriteten av kanadensiska importen till Storbritannien är ämnad vidare till fastlandet.
En ”no deal” blir därför en mardröm även för Kanada.
Britterna har försökt lugna Kanada liksom Japan, med att det kommer bli ”friktionslös handel” med EU efter brexit.
Hur Kanada agerar om det visar sig att de fallit för tomma löften, får vi se.

Indien lovar inget bestämt.
Den indiska regeringen döljer inte att den hellre vill ha ett handelsavtal med EU – så mycket större partner – och inte tänker gå med på något innan EU-samtalen visat vad det kan tänkas ge.
Rulla över? Inte Indien. Premiärminister Modi har bland annat gjort klart för May att ett nytt avtal ska ökad invandring av indier till Storbritannien ingå.

Hårdast match har britterna med USA, deras största handelspartner utanför EU (13,4 proc av brittisk export, 19 proc av importen).
Amerikanska diplomater lägger hård press på Storbritannien att faktiskt ta en ”no deal”, att INTE ingå i EUs inre marknad eller tullunion.

Eller med de ord som president Trump själv använde när han var på statsbesök i London:
”Om hon (May) inte gör brexit på mitt sätt så dödar hon antagligen vår deal.”

En ”soft brexit”, att förbli i nära kontakt med EU skulle betyda att britterna måste följa EUs regler för varor (djuruppfödning, livsmedelstillsatser, kemikalier, miljögifter, osv).
Amerikansk import av hormonuppfödda köttdjur, klorindoppade kycklingar och annat som EU sätter stopp för, skulle då inte ges en chans på den brittiska marknaden.

Amerikanska handelsdepartementet har konsulterat sitt näringsliv om vad de vill se i det nya handelsavtalet med britterna.
De nämnde t ex:
Avskaffa regeln att säkerheten är tyngst vägande princip för varor och livsmedel,
Avskaffa krav på märkning av varor som innehåller GMO-ingredienser.
Avskaffa varumärkesskyddet för brittiska traditionella varor (Scotch, stilton, etc),
Rätt att kunna stämma brittiska staten för politiska beslut som har konsekvenser för deras affärer,
Nya regler för brittisk sjukvård som gör det enklare att välja amerikanska läkemedel.

Trump-administrationen har inte rykte om sig att gå milt fram.
USA kräver t ex att deras partners också ställer upp på politska önskemål – som just nu tenderar vara att hålla Kina och kinesisk handel i korta tyglar.
Kina är Storbritanniens näst största partner utanför EU.

Det är tuffa tag som gäller utanför de stora handelsblocken.















About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU