EU:s stormakter har en plan för att unionen ska ha en framtid även efter Brexit. Det ska inte vara möjligt för några att blockera ett fördjupat EU-samarbete, är Angela Merkel & Co:s besked till de länder som brukar dra i handbromsen.
Deras entydiga signal bör uppfattas som en varning till länder som Ungern, Polen…och Sverige.
EU-kommissionen lade fram fem framtidsmodeller i förra veckan med sikte på två års debatt som skulle gå i mål med EU-parlamentsvalet 2019. Men de fyra stormaktsledarna gav besked om vilken modell de väljer redan vid sitt möte i Versailles på måndagskvällen.
– Vi måste ha modet att några länder går framåt på egen hand, sade Angela Merkel.
– Om vi vill att EU ska gå framåt och dra konsekvenserna av Brexit måste vi lära oss leva som 27. Men det behöver inte betyda att vi alltid agerar tillsammans, utan vi kan gå fram i två hastigheter, sade Francois Hollande och exemplifierade med försvar och eurosamarbetet.
EU har ända sedan 1990-talet regler för hur medlemsländer kan fördjupa samarbetet utan att samtliga deltar, och de förstärktes i Lissabonfördraget. Anledningen till att Angela Merkel och EU-kommissionen nu tar upp denna möjlighet är inte i första hand på grund av Brexit. Det beror på att EU-samarbetet blockeras av några få länder med Ungern och Polen i spetsen, och att dessa länders regeringar dessutom har ambitionen att urholka det nuvarande samarbetet.
– Det är läge för en kulturell kontrarevolution i EU, lovade Viktor Orban och Jaroslaw Kaczynski efter Brexitsegern.
Ungern och övriga östländer har lamslagit EU:s flyktingpolitik genom att vägra ta emot några flyktingar, och har bidragit till att EU slutit smutsiga uppgörelser med Turkiet och Libyen när unionen i praktiken saknar en gemensam asylpolitik.
Angela Merkels svar är att återuppliva möjligheterna att sidsteppa medlemsländer som blockerar EU-samarbetet. Hon har talat om att EU måste skaffa sig en egen försvarsförmåga, att ambitionerna med ökad handel och globalisering inte får stoppas, att medborgarnas sociala villkor förbättras.
EU-stormakternas snabba besked om att EU27 inte får förlamas kommer att tvinga samtliga medlemsländer att bestämma sig om de vill vara med på tåget, eller riskera att hamna på läktaren.
Östländernas ledare har redan uppfattat signalen och protesterar högljutt med varningar om att EU kan splittras.
Men även Sverige pressas nu att ta ställning till om de vill vara med och gå i spetsen för ett fördjupat EU-samarbete efter Brexit. Sverige har länge tillhört de medlemsländer som agerat bromskloss tillsammans med Storbritannien. Och det har gjort att Sverige även hamnat tillsammans med Polen och Ungern, som nu senast i motståndet mot att inrätta en EU-åklagare mot korruptionen.
Den första stötestenen för svenska regeringen blir troligen försvarssamarbetet där Tyskland och Frankrike vill gå snabbt framåt. Regeringen, med EU-skeptiske försvarsministern Peter Hultqvist i spetsen, skryter om hur han lyckats stoppa all överstatlighet och allt militärt samarbete i det försvarsbeslut som togs på måndagens ministermöte.
– Här har det också spekulerats om frågor som EU-armé och olika typer av tunga försvarsöverbyggnader. Allt sånt kan jag säga är borta ur diskussionen, säger Peter Hultqvist (S).
Det svåra är att det inte bara är Stefan Löfven som måste uppfatta signalerna från Angela Merkel, utan även riksdagspartierna som ofta försöker stoppa förslag om nya EU-samarbeten. Samtidigt som flera av partierna verkar rädda för att deras väljare ska vända dem ryggen om de ens pratar om EU.
EU:s framtidsdebatt har satt igång. Det är osäkert om Sverige har förmåga att delta.