Tysk-fransk propå:Låt EU satsa sig ur krisen, inte snåla

”Skärp er, öppna plånboken!, säger tyska, franska och portugisiska europaministrarna till övriga EU-regeringar som visar svag vilja att bekosta allt EUs nya arbete.

För framtidens skull, för ungdomarnas, säger tyska Anna Luhrmann, franska Laurence Boone och portugisiske Tiago Antunes.

Det kan inte ha överraskat någon att en halvtidsöversyn av EU-budgeten skulle avslöja att sjuårsplanen för att finansiera EU som föreslogs 2018, har börjat skramla tomt.
Sedan dess har EU tagit sig igenom en pandemi med åtföljande ekonomisk kris, en energikris, galopperande inflation och livsmedelsbrist samt kämpar med att matcha USAs triljoner i statsstöd till sin industri.
Och då har vi inte kommit till Ukraina ännu.

EUs fredsfond om fem miljarder euro som ligger utanför budgeten har tömts, toppats upp och tömts igen för att landa på 12 miljarder euro i utgift där i stort sett allt gått till att kompensera EU-länder för de vapen man skickat till Ukraina och för den soldat-träning man genomfört (25 000 soldater hittills i år).

Men EU ska ju få allt annat att gå runt också.
Det behövs 65,8 miljarder euro extra från nu fram till år 2027 ut, anser kommissionen.

För att inte chocka medlemsländerna alltför mycket, föreslog EU-kommissionen efter sin genomgång, att man kunde bevilja EU fler ”egna medel,” alltså intäkter som inte behöver hämtas direkt ur statskassan.
Sedan gammalt går till EU-kassan det mesta av de tullavgifterna som EU-länderna tar in (75 procent) och en liten del av momsintaget (0,3 procent) plus den allra senaste:
0,8 euro per kilo av de plastpåsar som inte återvunnits.

Nya förslag är att 30 procent av vad EU-regeringarna tjänar på att sälja CO2-kvoter också kunde gå till EU liksom 75 procent av en framtida CO2-avgift på import.
Plus 0,5 procent av bolagens vinstskatt.
Tillsammans borde det bli kring 37 miljarder euro, har EU-kommissionen räknat ut och skulle alltså förstärka kassan rejält.

Men vid en första diskussion i juli visade sig flera av de små länderna vara tveksamma. De ville studera detaljerna först, de tyckte det kändes obalanserat och några tyckte att klimatintäkter måste som ett minimum gå till deras egen statskassa.

Den svenska regeringen och riksdagen var för sin del helt överens i juli att de gillar inte det där med egna intäkter för EU, de anser att nuvarande systemet ska inte ändras alls och framförallt får inte den svenska rabatten röras eller den svenska avgiften på något sätt stiga.

För övrigt ser svenskarna ingen anledning att lägga in bolagsskatten nu.
Detta är en punkt som Sverige kommer att gå med på så småningom för vi talar om ett skatteförslag som USAs president Joe Biden lyckades få 130 länder med sig på sommaren 2021.
Detaljerna borde ha slagits fast redan i OECD men det arbetet har strandat för USA vill inte införa skatten – Biden hade nämligen aldrig sin kongress med sig.
Den svenska planen är att inte röra sig ur fläcken förrän amerikanerna gör det.

Men så var det Ukraina och i budgetförslagen ingår att tilldela Ukraina minst fem miljarder euro om året fram till 2027 – till deras statskassa, till investeringar och tekniskt stöd.
Det vill inget EU-land säga nej till.
Inte Sverige heller.
(…men måste det ligga i en separat fond, undrar riksdagsmännen, kunde det inte bakas in i den gamla EU-budgeten och så kunde man liksom omfördela där så det inte kostar Sverige något extra.)

Nu kliver dock Tyskland, Frankrikes och Portugal fram för att skaka om sina kolleger.
”För freden, klimatet och våra företag måste vi investera rejält,” hävdar trion europaministrar i en debattartikel.
”Vi måste prioritera investeringar som ger större avkastning när vi gör dem tillsammans, vi måste utvidga EU till nya länder och Ukraina måste återuppbyggas.”

Var diskussionerna slutar vet förstås ingen men EU-ordförande Spanien hoppas optimistiskt på stora framsteg redan före årets slut.