Tysk hälsning till S-kongressen: 100 miljarder euro/år i lån till klimatet

Socialdemokraterna håller kongress under mottot “Vi bygger landet”. I Tyskland pågår samtidigt realförhandlingar om hur ombyggnationen där ska betalas.

Regeringsförhandlingar pågår om hur man ska klara klimatsatsningar på 50-100 miljarder euro/år utan höjda skatter. Näringslivet föreslår klimatprogram på 860 miljarder euro till 2030. Satsningarna ska finansieras antingen via den statliga investeringsbanken eller med nya EU-lån för klimatsatsningar i alla medlemsländer.

I den första överenskommelsen mellan socialdemokratiska SPD, miljöpartiet Die Grünen och högerliberala FDP utlovades både snabbare avveckling av kolindustrin, till 2030, och att inga skatter skulle höjas. Det är när förhandlingarna nu handlar om det svåra, hur den gordiska knuten ska lösas, som partierna diskuterar gigantiska lån i samma dimension som Marshallhjälpen efter andra världskriget.

FDP:s ledare Christian Lindner har fått igenom sitt krav på att den tilltänkta regeringskoalitionen inte ska försöka upphäva den grundslagsfästa “skuldbromsen”, som innebär att staten ska ha nära nog noll i budgetunderskott. Samtidigt som han fortsätter att kräva sänkta inkomstskatter. Den amerikanske Nobelpristagaren Joseph Stiglitz har till och med skickat en varning via Die Zeit för att låta Lindner med sin urmodiga – “antediluvianska” – ekonomisyn bli finansminister.

Men FDP, som betraktar sig som det främsta företagarpartiet, kan ha knuffats i en ny riktning av just de tyska företagen.

I en stor klimatrapport – Climate Pathways 2.0 – från näringslivsorganisationen BDI, utarbetad av Boston Consulting Group tillsammans med ett 80-tal tyska företag, föreslås en gigantisk omvandling av tysk ekonomi för att klara målet om klimatneutralitet till 2045. BDI talar om massiva investeringar på 860 miljarder euro redan det här decenniet:

“BDI-Präsident Siegfried Russwurm fordert von der nächsten Bundesregierung Milliarden-Investitionen für den Klimaschutz. Er stellte eine Liste mit Maßnahmen vor, mit denen Deutschland aus Industriesicht seine Klimaschutzziele erreichen könnte. Dafür sei eine Infrastruktur-Initiative im Umfang von 860 Milliarden Euro bis 2030 nötig, so Russwurm.

I rapporten sägs att Tyskland måste genomgå den “största omvandlingen i efterkrigstiden” för att klara klimatmålen. Den går igenom vilka förändringar som behövs inom industrin, bygg-, transport- och energisektorn,

Näringslivsrapporten efterlyser statliga satsningar på samma nivå som Marshallhjälpen till återuppbyggnaden av Tyskland efter andra världskriget.

I de tyska regeringsförhandlingarna talar nu även FDP:s generalsekreterare Volker Wissing om hur klimatsatsningarna kan klaras utanför budgeten, bland annat via den statliga utvecklingsbanken KfW.

Den statliga banken bildades 1948 och sysslar i dag med lån till låg ränta till husrenoveringar, studenter och nyföretagande. KfW tar upp lån på finansmarknaderna, men till skillnad från statens obligationslån räknas inte bankens lån in i statsfinanserna. KfW kan ta upp nya lån för att finansiera statliga satsningar utan att det räknas in i “skuldbromsen”.

Men i förhandlingarna om en sådan stor ny upplåning kan läggas på KfW diskuteras nu även enligt Politico att den nya tyska regeringen ska föreslå att EU ger ut nya obligationslån av samma modell som återhämtningsfonden efter coronapandemin för att skapa utrymme för klimatsatsningar i alla medlemsländer.

The advantages of an EU facility compared to other off-balance-sheet borrowing are twofold, politicians involved in the discussions in Berlin argued. One is that the EU pays very low interest rates on common debt, whereas other, project-specific financing, would command higher interest rates. The other advantage, they said, is that it would be a solution that also addresses the need for investment in the rest of the EU, in countries that are also struggling to solve the conundrum of needing to rein in national debt while investing in climate.

Förslaget om EU-lån till klimatsatsningar lanserades av Die Grünens tidigare klimatminister Jürgen Trittin, men får nu också stöd av näringslivsorganisationen BDI:s generaldirektör Joachim Lang:

“Other EU countries will also need to make similarly large efforts. SPD, Greens and FDP should therefore not discard discussing borrowing and financing at the EU level,” säger Lang till Politico.

Svenska regeringen och de flesta partier var motståndare till EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder euro när den förhandlades fram i fjol. EU-kommissionens obligationslån som nu tas upp till rekordlåga räntor på finansmarknaderna baseras på att samtliga medlemsländer är borgensmän för lånen.

EU-lånet till återhämtningsfonden efter coronapandemin betecknades som en engångshändelse. Nu kan förslag om nya EU-lån komma upp på dagordningen igen.

Den blivande förbundskanslern Olaf Scholz var som finansminister en av de mest drivande för att få till stånd återhämtningsfonden. Han kallade det då för en “Hamiltonian moment” och talade om att det kan ske fler gånger:

“I takt med att EU-samarbetet fördjupas borde upplåning på EU-nivån inte vara något tabu”, 

När S-kongressen nu ska diskutera hur “Vi bygger landet” kan det också vara läge att speja söderut och ta reda på vad den S-ledda regeringskoalitionen med ett högerliberalt och ett grönt parti som är på väg i Tyskland har för planer hur man ska lösa den gordiska knuten: Nej till skattehöjningar – Ja till klimatsatsningar.