Tyska regeringsuppgörelsen innebär helomvändning för EU-politiken

De tyska regeringsförhandlingarna är långtifrån klara. Men den 28-sidiga uppgörelsen pekar mot en radikal omsvängning av Tysklands EU-politik. Där utlovas mer stöd till euroländer i kris, mer pengar till EU-budgeten och ökat inflytande för EU-parlamentet över de ekonomiska krisåtgärderna.

De tre första sidorna i uppgörelsen mellan de båda kristdemokratiska partierna och Socialdemokraterna ägnas åt EU-politiken. De visar tydligt att förre finansministern Wolfgang Schäuble inte längre styr över EU-linjen.

Efter att Schäuble bromsat planerna på Bankunionen och gemensamma krisfonder för euroländerna med argumentet att ”tyska sparare ska inte betala” utlovas nu ”solidaritet mellan medlemsländerna och dess medborgare. Det ska anslås pengar till EU-budgeten för att den ska kunna användas till reformer i euroländerna för att eurozonen bättre ska kunna stå emot nya finanskriser.

”Dabei befürworten wir auch spezifische Haushaltsmittel für wirtschaftliche Stabilisierung und soziale Kon-vergenz und für die Unterstützung von Strukturreformen in der Eurozone, die Ausgangspunkt für einen künftigen Investivhaushalt für die Eurozone sein können.”

De tre partierna ger också ett rakt motsatt budskap mot Sveriges finansminister Magdalena Andersson inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget:

– Vi är också redo att öka Tysklands avgift till EU:s budget, säger Angela Merkel och Martin Schulz. Det visar att den politiska signal om förhandlingsinriktning som Socialdemokraternas Sigmar Gabriel gav vid budgetkonferensen i måndags inte bara var hans privata hälsning.

Sverige och Danmark som efter EU-kommissionens budgetutspel tävlat om att låta tuffast i att säga nej till varje försök till höjd EU-avgift riskerar att känna sig ensamma när de inte backas upp av Tyskland.

Wolfgang Schäuble försökte styra förhandlingarna om den framtida europolitiken ända in i det sista med ett förslag om hur EU:s räddningsfond ESM skulle omvandlas till en Europeisk valutafond, EMF. I ett ”non paper” från tyska finansdepartementet förordades en tvåstegsmodell där euroländernas regeringar skulle fortsätta att styra över pengarna och sköta kontrollen av varandras ekonomier.

Nu ändras den linjen i den tyska trepartiuppgörelsen. Det sägs uttryckligt att den nya Europeiska valutafonden ska skrivas in i EU-lagstiftningen och ställas under EU-parlamentets kontroll. Det ger ökat inflytande för EU-kommissionen över europolitiken.

”Den Europäischen Stabilitätsmechanismus (ESM) wollen wir zu einem parlamentarisch kontrollierten Europäischen Währungsfonds weiterentwickeln, der im Unionrecht verankert sein sollte.”

De tyska partierna deklarerar också att de vill samarbeta med Frankrike om hur eurosamarbetet ska stärkas, och ansluter sig på så sätt till de radikala förslag som lanserats av president Emmanuel Macron.

Uppgörelsen ska nu godkännas av partierna innan de formella regeringsförhandlingarna kan inledas. I SPD finns ett starkt motstånd, men inför risken av ett nyval med ännu sämre valresultat än i höstas talar ändå mycket för att det blir en ”Grosse koalition” än en gång i Tyskland. SPD-ledaren Martin Schulz är framför allt en EU-politiker och med den här politiska inriktningen kan han vara på väg att lyckas genomdriva sin EU-vision.