“Tysklands Trump” tar över efter Angela Merkel?

Just när en hel värld chockat bevittnar kaoset efter Donald Trumps stödtruppers stormning av den amerikanska kongrssen kan Europas stormakt ta första steget mot att tillsätta “Tysklands Trump” som förbundskansler efter Angela Merkel.

Bild-intervju 4 november 2020

Det är Politico Europe som gett Friedrich Merz öknamnet. Och visst finns det likheter.

Merz, som är storfavorit bland regeringspartiet CDU:s väljare, har blivit mångmiljonär hos Black Rock, världens största kapitalförvaltare. Black Rock är storägare i de flesta tyska storbolag och anklagat för att fixa bort skatterna åt sina rika kunder.

Merz anklagar den politiska eliten för att göra allt för att stoppa en outsider från att leda partiet och söka väljarnas stöd.

Merz säger att han inte har något emot homosexuella, men varnar i samma mening för pedofiler. Han skämtar om att alla stormar får kvinnonamn, samtidigt som han säger nej till kvotering av kvinnor i företagsledningar.

Merz står kvar vid en nyliberal agenda när regeringar i hela världen går in med gigantiska statsstöd i keynsiansk anda för att möta coronakrisen. Han varnar för följderna av EU:s upplåning till återhämtningsfonden och manar till ett stopp för statsstöden så snart som möjligt. Hans marknadsliberala förespråkare utlovar sänkta skatter och stopp för Europeiska Centralbankens stora stödpaket och satsningar på gröna investeringar om Merz blir vald.

Medan nyliberalismens – Milton Friedmans – tes om höjd vinst till varje pris ifrågasätts även i Financial Times av den ledande ekonomiske kommentatorn Martin Wolf: “I used to believe this too. I was wrong”.

Friedrich Merz kan framstå som en gårdagens man, men han klättrat till topp i opinionsmätningarna när de värdekonservativa bland CDU:s väljare vill markera att Angela Merkel gått för långt åt mitten och anpassat sig till Socialdemokraternas sociala politik. Med Merz i ledningen hoppas man vinna tillbaka väljare från högerextema AfD.

Merz har inte heller tagit avstånd från Donald Trump till skillnad från Angela Merkel. På morgonen efter det amerikanska presidentvalet i början av november, då valresulatet ännu inte var klart, försäkrade Merz att han skulle kunna samarbeta utmärkt med Trump. (Efter Trump-anhängarnas stormning av kongressen har Merz bytt fot).

Merkel manövrerade ut Merz 2002 när hon tog över partiet. Hon lyckades få sin bundsförvant Annegret Kramp-Karrenbauer, AKK, vald som sin efterträdare som ledare för CDU 2018 i stället för Merz. Men efter att AKK tvingades avgå i början av förra året efter ett politiskt kaos efter delstatsvalet i Thüringen har Merz fått en chans till att ta över det stora regeringspartiet på väg till posten som förbundskansler.

Motkandidaterna Armin Laschet och Norbert Röttgen tillhör mittenfalangen i partiet, och vill båda fördjupa EU-samarbetet med Frankrikes Emmanuel Macron. Här är Politicos kortpresentation av kandidaterna.

Laschet, regeringschef i den största delstaten Nordrhein-Westfalen, lanserar sig som Merkels arvtagare och kan peka på att han är den ende av de tre som visat att han kan vinna val. Han har visat att CDU vinner val genom att locka mittenväljare. Men från att ha varit favorit i våras har han rasat ner till tredje plats i mätningarna och riskerar att inte ens komma med till slutomgången mellan de två toppkandidaterna. Han kritiseras för att ha visat svagt ledarskap i kampen mot coronapandemin.

Röttgen ledde partiet till storförlust i valet i Nordrhein-Westfalen 2012 och blev petad från posten som miljöminister av Angela Merkel. Han är nu utrikespolitisk talesperson i förbundsdagen för CDU och lanserar sig som ledare för en föryngring av partiet utan några dramatiska politikskiften.

Opinionsstödet för Norbert Röttgen har ökat snabbt de senaste veckorna när de politiska spekulationerna ökat om att Bayerns regeringschef Markus Söder, ledaren för det ärkekonservativa systerpartiet CSU, skulle kunna bli CDU-CSU:s kanslerskandidat i höstens förbundsdagsval.

Men det är inte CDU:s partimedlemmar eller väljare som utser ny partiledare. Det är 1 001 delegater – lokalpolitiker och ombudsmän – som har en digital partikongress i slutet av veckan. Det gör att Laschet och Röttgen med sina nätverk bland partifolket har ett försprång, men vid en rundringning av tidningen The European är det ändå Merz som får stöd av de flesta som uttalar sig.

Europas stormakt står inför ett mycket osäkert politiskt 2021. Efter valet av ledare för det maktbärande partiet CDU väntar sex regionalval och förbundsdagsval. I Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz 14 mars. I Thüringen 25 april. I Sachsen-Anhalt 6 juni. Och slutligen, samtidigt med förbundsdagsvalet 26 september, i Berlin och Mecklenburg-Vorpommern.

CDU har klättrat i opinionsmätningarna det senaste året, mycket tack vare Angela Merkels popularitet efter hanteringen av coronakrisen. Kristdemokraterna ligger på 36 procent i de senaste mätningarna, efter att ha legat under 20 för ett par år sedan, och ser ut att bli regeringsbildare även valet i höst.

Men de stora opinionssvängningarna de senaste åren visar att det kan bli dramatiska förändringar i tysk politik de kommande månaderna efter valet av ny partiledare. En högersväng med “Tysklands Trump” som CDU-ledare kan ge ny livslust åt de nederlagstippade Socialdemokraterna och leda till en skärpt debatt bland De Gröna om man verkligen ska gå in i en koalitionsregering med Friedrich Merz eller Markus Söder som förbundskansler.