Ubåtskriget USA/Austrailien-Frankrike utvidgas när EU-ledare griper in

Australiens uppsagda beställning på franska ubåtar är snabbt på väg att utvidgas till en storkonflikt mellan EU och USA, som kan påverka såväl Natosamarbetet som internationell handel. I grunden gäller det om västländerna kan enas om sitt säkerhetspolitiska agerande gentemot den snabbt växande världsmakten Kina, och samtidigt undvika risken för ett nytt storkrig.

Den franska ilskan är föreståelig. Ubåtarna till Australien handlar inte “bara” om en missad beställning på uppåt 50 miljarder euro och en nedsättande kundrecension om att ens produkt är undermålig jämfört med den amerikanska. (Franska försvarsdepartementet har svarat med en lång tråd på Twitter på engelska där man hävdar att de franska ubåtarna är tystare och effektivare än atomdrivna, och att det var Australien som inte ville ha atomdrivna).
Porte-parole du ministère des Armées@HerveGrandjean·In many ways, the performance of the Attack submarine offered by France to the Australians was better than that offered by a nuclear submarine. Why?

Men när en rad EU-ledare och tyska regeringen nu ansluter sig till kritiken mot USA och Australien och hotar med motåtgärder är det inte bara symboliska artighetsfraser för att uppmuntra en kompis som fått stryk. Det handlar om att de europeiska ledarna anser att USA brutit mot grunderna i det transatlantiska samarbetet.

EU-ledarnas ordförande Charles Michel talar om “brist på lojalitet” .

“The elementary principles for an alliance are loyalty and transparency,” Michel said, adding: “We are observing a clear lack of transparency and loyalty.” 

Michel pekar på att G7-ledarna på toppmötet i juni i flera timmar diskuterade synen på auktoritära regimer och enades om att agera gemensamt mot Kina. Michel påminde om flera tidigare konflikter där USA agerat i strid med europeiska intressen – Irak, Afghanistan och Syrien.

“When the transatlantic alliance is less robust and less solid, this is not good for the security in Europe and everywhere in the world,” Michel said.

EU:s utrikeschef Josep Borrell deklarerade efter ett extra EU-utrikesministermöte i New York att EU står solidariskt bakom Frankrike.

“This announcement ran counter to calls for greater cooperation with the European Union in the Indo-Pacific,” sade Borrell.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varnade för att det här kan skada samarbetet med USA och Australien på andra områden. Ett planerat möte nästa vecka om fördjupat teknologisamarbete om bland annat halvledare är i farozonen. Australiens förhoppningar om ett frihandelsavtal med EU riskerar också att haverera.

Tysklands socialdemokratiske EU-minister Michael Roth talar om “försämrad tillit” mellan EU och USA.

Ubåtsaffären med Australien ingick i Frankrikes säkerhetspolitiska strategi för ökat inflytande i regionen. Och EU-kommissionens förslag till Indo-Pacific strategy, som presenterades förra veckan är en utlöpare av den.

I EU:s planer ingår också ökad militär närvaro för att agera motvikt mot Kinas upprustning. Men EU:s utrikeschef Borrell kallar det att EU vill ha “samarbete inte konfrontation” med Kina.

Det är på samma sätt som EU agerat historiskt när man försökt lösa konflikter i närområdet med “morot och piska”, med handel, ekonomiskt samarbete och politiska krav.

Medan USA:s historisk modell har varit att kräva underkastelse under militärt hot. En modell som varit framgångsrikt ibland och förorsakat krig vid flera tillfällen.

Joe Bidens agerande genom att i hemlighet börja inrätta en ny militärallians mot Kina pekar mot att han inte vill kompromissa med EU om den säkerhetspolitiska strategin. Han håller fast vid den amerikanska modellen, som kan leda till ännu snabbare militär kapplöpning i regionen och därmed öka risken för ett nytt storkrig.

Men när Joe Biden talade inför FN på tisdagen försäkrade han att USA inte vill ha ett nytt “kallt krig” utan vill samarbeta med alla.

“I believe we must work together like never before,” said the president.

Frankrikes Emmanuel Macron och övriga EU-ledare väntar nu på besked vad det uttalandet betyder konkret för det transatlantiska samarbetet.