UK-regeringens långa önskelista att slippa gränser och tullar – och ändå lämna EU

Brittiska regeringen har skickat ministrarnas önskelista – från alla falanger – på hur handeln mellan EU och UK ska fungera framöver. Nu får Bryssel agera jultomte och tala om vilka av önskningarna som kan uppfyllas.

Finansminister Philip Hammond har fått med sin önskning om att UK ska fortsätta vara med i EU:s tullunion och att handeln ska fungera som i dag flera år efter att Brexitförhandlingarna avslutats den 29 mars 2019:

”…in order to avoid a cliff-edge for businesses and individuals on both sides. The Government believes a model of close association with the EU Customs Union for a time-limited interim period could achieve this”

Handelsminister Liam Fox har fått med sin önskning om att få hoppa av EU:s handelspolitik och börja förhandla med andra länder på egen hand.

”The UK would intend to pursue new trade negotiations with others once we leave the EU”

Regeringens chefsförhandlare, Brexitminister David Davis, låtsas inte om att det är någon motsättning genom att säga att Storbritannien inte ska vara med i EU:s tullunion, utan i annan tullunion som är nästan likadan.

Lika fantasifulla är UK-regeringens förslag om hur handeln mellan EU och Storbritannien ska fungera i framtiden, för att fungera nästan likadant som i dag. En idé är att det inte ska behövas några gränskontroller genom att EU litar på brittiska tullen.

”A new customs partnership with the EU, aligning our approach to the customs border in a way that removes the need for a UK-EU customs border”

– Det här är bara fria fantasier! kommenterade EU-parlamentets Brexitansvarige, Liberalernas Guy Verhofstadt: ”To be in & out of the Customs Union & ”invisible borders” is a fantasy”, twittrade han.

EU-kommissionen var något mer återhållsam, men lika avvisande i sin första kommentar: ”Frictionless trade is not possible outside the single market and customs union”. Och lade till att förhandlingar om det framtida handeln inte kan inledas förrän frågorna om utträdesavgift klarats ut och Storbritannien lämnat EU.

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har redan tidigare gett Storbritannien två alternativ till övergångslösning som kan klaras ut inom den tvååriga tidsramen för utträdesförhandlingarna. Antingen gå med i Efta som Norge och fortsätta vara en del av EU:s inre marknad. Eller ett enkelt frihandelsavtal för enbart varor.

När den brittiska regeringen nu säger att den vill lämna EU:s inre marknad återstår alternativet med ett handelsavtal för enbart varor. Men det innebär att den omfattande brittiska tjänstesektorn, framför allt bankernas finansiella tjänster, inte skulle ingå. Storbritannien har ett överskott i handeln med finansiella tjänster med resten av EU, men ett stort underskott i handeln med varor.

När Brexitförhandlingarna drar igång kan det vara skäl att reda ut skillnaderna mellan EU:s inre marknad och EU:s tullunion. Det görs här av BBC.

Den brittiska regeringens uppfinningsrika önskelista svarar ändå inte på frågor som Storbritannien ska vara underställd EU-domstolen under övergångstiden, eller om Storbritannien ska betala för att ingå i någon slags tullunion med EU som andra länder gör.