Mette Frederiksen, Emmanuel Macron och Magdalena Andersson har en sak gemensamt. De vill inte att huvudfrågan i EU-valet ska vara ”Mer eller Mindre EU?”
Den verkliga vattendelaren i EU är: Vilka ställer upp på allvar för Ukraina och Europas demokratiska framtid?
S-ledaren Magdalena Andersson demonstrerade det politiska budskapet tydligt i SVT:s 30 minuter när hon skulle placera bilden av sig själv på en skala för Mer eller mindre makt till EU och placerade bilden långt ut till höger utanför spelplanen, allra längst ifrån SD:s Jimmie Åkesson.
– Jag lägger mig här som en markering att vi behöver ett starkt och enat EU, sade Mangdalena Andersson.
–Det kommer att kosta pengar. Men det är en strid vi måste ta. Vi behöver satsa mycket, mycket mer här i Europa. Jag är känd för att vara snål, men i avgörande situationer måste man prioritera.
Socialdemokraterna vill skilja ut sig från Sverigedemokraterna, som hon anklagat för en ”förtäckt Swexitdebatt” som skulle hota stödet till Ukraina. I EU-parlamentet röstar SD oftast tillsammans med Marine Le Pens parti som har haft ett nära samarbete med Putinregimen, och Socialdemokraterna menar att SD-politikernas klimatröstningar ”spelar Putin i händerna”.
Magdalena Andersson signalerar också att Socialdemokraterna ställer upp starkare för Ukraina än regeringspartierna med maningar att Sverige omedelbart ska sända JAS Gripen-plan till kriget mot Ryssland.
+ Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen har visat vägen för övriga EU-ledare.
Danmark har länge legat i topp i stödet till Ukraina, och på säkerhetskonferensen i München tog hon ytterligare ett stöd med beskedet att skänka landets hela artilleri:
“Hvis du spørger ukrainerne, så beder de om ammunition nu. Artilleri nu. Fra dansk side har vi besluttet at donere hele vores artilleri.”
Mette Frederiksen hoppas kunna leverera F16-plan sade hon till president Volodymyr Zelenskyj när de undertecknade ett tioårigt säkerhetsavtal i förra månaden.
Samtidigt har Mette Frederiksen anklagat de högerextrema partierna för att inte vara tillförlitliga i stödet för Ukraina. Dansk folkepartis EU-parlamentariker Anders Vistisen har också bekräftat det med krav på ett slutdatum för Ukrainastödet.
”Krigsstøtten til Ukraine har en udløbsdato. Og den er de forgangne måneder rykket tættere og tættere på”, siger han.
+ Frankrikes president Emmanuel Macron har fått stor uppmärksamhet för sin varning i en stor tv-intervju att det är ett ”existentiellt krig” som pågår i Ukraina och att EU-länderna inte får vara ”fega”:
”Om Ryssland skulle vinna kommer livet för fransmännen att ändras. Vi kommer inte längre att kunna leva i säkerhet i Europa. Vem kan seriöst tro på att Putin som inte har respekterat några regler hittills skulle stoppa med Ukraina?”
Macron kunde samtidigt anklaga Marine Le Pen och vänsterledaren Jean-Luc Melenchon för att svika efter en omröstning i parlamentet om säkerhetspakten med Ukraina:
”Att lägga ner eller rösta emot stöd till Ukraina är inte att välja fred. Det är att välja nederlag”.
+ EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också gjort stödet till Ukraina till en vattendelare i sin omröstningskampanj för vilka hon kommer att vilja samarbeta med efter EU-valet:
“The cut-off line is ‘do you stand for democracy?’, ‘do you defend our values?’, ‘are you very firm in the rule of law?’, ‘are you supporting Ukraine’ and ‘are you fighting against Putin’s attempt to weaken and divide Europe?’And these answers have to be very clear,” she said.
Men det finns också politiska ledare som försöker vinna väljare på motstånd mot stöd till Ukraina.
+ Högerextreme Matteo Salvinis parti Lega i Italien riskerar ett bakslag i EU-valet, från 34 procent 2019 till dagens 8 procent. I ett försök att vända opinionssiffrorna hotar nu Lega splittra regeringsalliansen där premiärminister Giorgia Meloni slutit en tioårig säkhetspakt med Ukraina.
Lega har i stället röstat för krav på ett snabbt slut på kriget i Ukraina. Salvini pekar på att det ”inte längre finns ett helhjärtat stöd för fortsatt militärt stöd och önskan om en fredlig lösning”. Salvini har också backat upp påvens maning till fredsförhandlingar och ”vit flagg” i Ukraina.
+ I Tyskland verkar också regeringspartiet Socialdemokraterna med kraftigt sjunkande opinionssiffror söka ökat väljarstöd på att säga nej till utökat militärt stöd till Ukraina. Förbundskansler Olaf Scholz (S) är i strid med Die Grüne och liberala FDP i regeringen, liksom med det stora oppositionspartiet CDU, för sin vägran att skicka roboten Taurus till Ukraina. Scholz och Macron angriper varandras ståndpunkter öppet, om än utan namns nämnande.
Samtidigt har Tyskland gett omfattande militärt stöd till Ukraina, och Scholz skrev nyligen under en säkerhetspakt med president Zelensky.
Men Scholz går en svår inrikespolitisk balansgång. Enligt opinionsmätningar stödjer sex av tio tyska väljare hans nej till att sända Taurus till Ukraina. Det förklaras som en rädsla för att Tyskland ska hamna i krig med Ryssland.
Scholz har börjat kalla sig själv för ”Friedenskanzler” och S-gruppledaren i förbundsdagen Rolf Mützenich efterlyser en politik för att ”frysa kriget”. Oppositionsledaren Friedrich Merz kallar Olaf Scholz för en ”ynkrygg”, inte en fredskansler.
Ukraina är i desperat behov av ökat militärt stöd för att kunna stå emot Rysslands attacker. Men ukrainarnas kamp för att stoppa Putinsregimens planer att utöka sitt imperium riskerar nu att undermineras av inrikespolitiska dragkamper i USA och i EU.
De närmaste månaderna blir en verklig vattendelare i kriget på ett betydligt mer avgörande sätt än EU-valet. De politiska ledare som talar om att de står på Ukrainas sida kommer att tvingas visa om de menar allvar.
– Jag är känd för att vara snål, men i avgörande situationer måste man prioritera, försäkrar Magdalena Andersson i EU-valsintervjun.
President Emmanuel Macron vill inte svara på frågor om ökat franskt stöd till Ukraina. I stället talar han om nya stora EU-lån för att kunna öka produktionen av vapen i Europa. Men det förutsätter enhälliga beslut på EU-toppmöten.
Ukrainas president Zelensky tackar för de senaste vapenleveranserna från Kanada och Danmark. Samtidigt som han förklarar det utsatta läget i kriget med ”kortsyntheten hos en del partners”:
”In this difficult war conditions, the short range of our army’s capabilities is an obvious short-sightedness of some partners.”