Rader av franska presidenter har drivit på för att skapa ett EU-försvar oberoende av USA. Och efter Brexit och åren med Donald Trump enas nu EU om militära satsningar och EU-högkvarter med soldater redo att rycka ut.
Men Ukrainakriget har snabbt tvingat fram ökad realism i de militära visionerna. Nu ska EU:s försvar byggas med hjälp av ett ”förstärkt samarbete med Nato”. Vad betyder det för Sverige och Finland?
– Det finns inget Europa om det inte finns ett europeiskt försvar, deklarerade franske presidenten Jacques Chirac efter ett toppmöte 2003.
Då hade Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg drivit på för ett EU-beslut om ett gemensamt försvar. USA avfärdade det som ”chokladtillverkande länder” som vill leka försvarsallians. Det krävdes att Storbritanniens Tony Blair gick in som medlare och lyckades tona ner ambitionerna och löfte om fortsatt samarbete med Nato.
EU:s och Natos mest tydliga militära samarbete har sedan dess gått under namnet ”Berlin Plus”. Där EU sedan 2003 har kunnat låna militär kapacitet från Nato. I Bosnien har t ex styrkor från EU-länder varit på plats sedan 2004 i den så kallade Operation Althea med en Nato-general som chef och planeringsstöd från Nato-högkvarteret.
NATO provides the communications, planning, and the command structure, and helps generate the forces. NATO’s Deputy Supreme Allied Commander, currently a UK 4-star General, is the Operation Commander. He is answerable solely to the EU for this function.
När Storbritannien lämnade EU kunde diskussionerna om gemensamma försvarssatsningar ta ny fart. EU fattade beslut om att skaffa sig militär planeringsförmåga, till att börja med för utbildningsinsatser i Afrika.
Brexit marked the end of British opposition, paving the way for the establishment of the EU Military Planning and Conduct Capacity (MPCC) in June 2017.
I Nato-högkvarteret blev man orolig och generalsekreterare Jens Stoltenberg har de senaste åren ägnat mycket tid åt att försöka förhindra att EU drar iväg på egen hand. Han har varnat för att relationen med USA kan skadas och att EU börjar ägna sig åt samma saker som Nato gör. Redan 2017 uttalade Stoltenberg:
Warning against the risk of “weakening the transatlantic bond”, “duplicating what NATO is already doing” and “discriminating against non-EU members of the
Alliance”.
Men med Donald Trump som president i USA vann Frankrikes Emmanuel Macron ökat stöd för visionen om ”strategisk autonomi” för EU, och i den senaste långtidsbudgeten finns utrymme för stora gemensamma satsningar på utveckling av försvarsmateriel. EU:s utrikeschef Josep Borrell har lanserat satsning på en permanent styrka på 5 000 soldater – “EU Rapid Deployment Capability” – för att snabbt kunna gripa in i akutlägen.
När EU:s utrikes- och försvarsministrar antog den nya säkerhetsstrategin på måndagen applåderade ministrarna sitt beslut för ovanlighet skull, berättar utrikesminister Ann Linde.
Men sedan det första utkastet i november i fjol har det ökade hotet från Ryssland gjort att den så kallade ”strategiska kompassen” skrivits om sex gånger, rapporterar Euractiv. Rysslands invasion av Ukraina har fått EU-regeringarna att inse hur begränsade resurser de har att stå på egna ben. EU-länderna som ligger närmast Ryssland har fått in skrivningar om att det är Nato som fortsatt står för det militära skyddet:
”NATO remains the foundation of the collective defence of its members” at the beginning of the document, repeated several times, setting a limit to the bloc’s further ambitions.
EU-ministrarna ställer även som ambition att fördjupa sitt samarbete med Nato.
”The Strategic Compass clearly states the importance of our strategic partnership with NATO, and seeks to further strengthen it.”
”United States remain the EU’s staunchest and most important strategic partner and are a global power contributing to peace, security, stability and democracy on our continent.”
“It is not about creating a European army,” sade utrikeschef Borrell.
“We will be acting in complementarity with NATO, which remains certainly the cornerstone of the territorial defence of Europe, but we, Europeans, with this document, stated our strong will to be a stronger security provider for our citizens.”
Svenska regeringen med försvarsminister Peter Hultqvist i spetsen var länge motståndare till gemensamma EU-satsningar på försvar och militärt högkvarter. Men nu stödjer regeringen EU-besluten.
Natos Jens Stoltenberg har varit framgångsrik i sitt arbete för att Nato och EU ska samarbeta. Men när EU nu säger att man kommer att vara fortsatt beroendet av Nato skapar det samtidigt mer osäkerhet om värdet av EU-fördragets åtagande i artikel 42.7 om att medlemsländerna vid ett militärt angrepp är ”skyldiga att ge stöd och bistånd med alla till buds stående medel”.
Kan alliansfria EU-länder som Sverige och Finland ändå lita på att EU har förmåga att agera vid ett militärt angrepp? Natos Jens Stoltenberg har upprepade gånger de senaste månaderna på olika sätt pekat på att Sverige och Finland borde ta steget även in i Nato för att vara säkra på att få skydd.