Svenska regeringen har formellt intagit ordförandestolen i EU. Men det är de nya och återupprättade allianserna mellan stormakterna Frankrike, Tyskland och Spanien som visar vilken riktning unionen är på väg.
Tysklands Olaf Scholz velar men pressas av sina regeringskolleger att ta sitt ansvar som Europas ledare för att leverera stridsvagnar till Ukraina och driva EU-bygget framåt.
Blickarna av samförstånd mellan president Emmanuel Macron och vice förbundskansler Robert Habeck var tydliga på tv-bilderna från ”familjefotot” vid söndagens sammanträde mellan de franska och tyska regeringarna.
När samarbetet mellan Macron och Scholz bröt samman förra hösten satsade franska regeringen i stället på att odla relationerna med Die Grünens ledare. Utrikesminister Annalena Baerbock bjöds in till Elyséepalatset av Macron och finansminister Bruno Le Maire har fått till stånd gemensamma EU-utspel med Robert Habeck.
Det banade väg för att det möte mellan ländernas regeringar som ställdes in i höstas kunde bli av när Frankrike och Tyskland firade 60-årsminnet av Elyséefördraget.
Men bara några dagar innan var president Macron och hans regering i Barcelona för att underteckna ett ”vänskapsfördrag” med Spaniens premiärminister Pedro Sanchez.
De båda länderna är ense om krav på snabbt EU-agerande för att europeiska klimatföretag inte ska flytta sina investeringar till USA på grund av löftena om massiva subventioner. Men också fördjupat EU-samarbete om energipolitik, migration, jordbruk och med ministrar från det andra landet på regeringssammanträden i Paris respektive Madrid minst var tredje månad.
A joint statement, released alongside the treaty, said France and Spain “defend an ambitious strategy that [must] be implemented quickly to guarantee the competitivity of our economy.”
I slutet av 2021 fick Macron till stånd ett omfattande samarbetsavtal med Italien – ”Quirinale Treaty”. Det avtalet skrevs dock under när Mario Draghi var Italiens premiärminister. Och det är oklart hur de fransk-italienska relationerna kommer att utvecklas med efterträdaren, högerpopulisten Giorgia Meloni, även om Macron och Meloni lovat fortsatt samarbete.
Macrons alliansbygge och hans öppna anklagelser i höstas om att Olaf Scholz isolerar sig i EU-samarbetet har också pressat förbundskanslern att börja ta sitt ansvar som ledare för den särklassigt största ekonomin i Europa.
I den omfattande gemensamma deklarationen från söndagens möte i Paris utlovas stora satsningar på militärt samarbete, vätgasledningar genom Europa, vindkraftprojekt i Nordsjön, gemensam utveckling av batteriteknologi,
På presskonferensen med Macron och Scholz uttalade båda sitt helhjärtade stöd för de förslag som lagts fram av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på snabba beslut om ändrade statsstödregler för klimatinvesteringar och stöd till medlemsländer som inte har ekonomiska möjligheter till sådana subventioner. I deklarationen formuleras det:
”We will advocate for a quick and ambitious European action to ensure the competitiveness and resilience of the European economy and industry, while maintaining a level-playing field amongst EU Member States.”
De tyska och franska ledarna pekar också ut EU-beslut som de ska driva som går på tvärs mot ordförandelandet Sveriges regering, som ökade sociala rättigheter, fördragsändring, avskaffa vetorätten om skatter och flyktingsolidaritet:
+ France and Germany commit to making a joint effort to strengthen the social dimension of the European Union and to promote the implementation of the European pillar of social rights.
+ Our countries are open to treaty revision if necessary to achieve the goals we have set ourselves and provided a consensus is found among the 27 Member States of the EU.
+ For the short term, we need to widen the fields where qualified majority voting applies in the Council such as on certain areas of Common Foreign and Security Policy and taxation.
+ France and Germany work together on next steps towards finalizing the reform of the Common European Asylum System (CEAS) aiming for a balance between responsibility and solidarity.
Stormakternas EU-planer är måste-läsning för ordförandelandet Sverige.
Den svaga länken i Macrons alliansbygge för att fördjupa EU-samarbetet är fortsatt Olaf Scholz. Han verkar läsa opinionsmätningar av väljarnas och socialdemokratiska partiets inställning till att skicka Leopard-stridsvagnar till Ukraina och dessutom oroa sig för ryska påminnelser om andra världskriget om tyska vapen dödar ryska soldater. I stället för att i handling visa att hans ord om ”Zeitenwende” leder till handling.
Scholz har satt som villkor för att ge klartecken för tyska stridsvagnar till Ukraina med att någon ”allierad” också skickar egna stridsvagnar. Han nöjer sig inte med att Storbritannien lovat sända 14 Challenger 2-stridsvagnar, utan vill helst kunna peka på – gömma sig bakom – att USA skickat stridsvagnar.
”Germany will not go it alone, Germany will act together with its allies and especially with our transatlantic partner, the U.S. Anything else would be irresponsible in such a dangerous situation,” the chancellor said at an event sponsored by his center-left Social Democratic Party on Jan. 9 in Berlin.
USA har sagt nej till att leverera Abrams stridsvagnar med argumentet att de är alltför komplicerade och svåra att underhålla utan omfattande utbildning.
President Emmanuel Macron verkar nu försöka rädda Olaf Scholz. På den gemensamma presskonferensen kastade han fram att Frankrike snabbt ska pröva om man kan sända sina Leclerc stridsvagnar till Ukraina.
Dag för dag blir läget alltmer pinsamt för förbundskanslern. Den tyska opinionen har svängt till stöd för att sända stridsvagnar till Ukraina. Utrikesminister Annalena Baerbock har till synes självsvåldigt lovat ett tyska ja om Polen och andra länder begär att få sända tyskbyggda Leopard stridsvagnar till Ukraina. Och nyutnämnde försvarsministern Boris Pistorius som sagt att han ska resa till Kiev inom de närmaste veckorna lär vilja ha med sig ett klartecken för tyska stridsvagnar när han möter president Volodymyr Zelensky.