Statsminister Ulf Kristersson fick inte ens chansen att komma upp ur startblocken innan övriga EU-ledare välte omkull hans plan för att nödtorftigt gömma undan regeringens beroende av Sverigedemokraterna under halvåret som EU-ordförande.
Migration och ökat statsstöd till företag var inget som nämndes när Ulf Kristersson presenterade regeringens prioriteringar inför Sveriges halvår som EU-ordförande på onsdagsförmiddagen. Men på torsdag kväll hade de båda förts upp i topp på EU:s agenda våren 2023.
Det blir ett extra toppmöte redan den 9-10 februari då EU-ledarna ska förhandla om:
+ Krisåtgärder för att hantera nya flyktingströmmar med krav på att fler länder ska delta i omfördelning av asylsökande.
+ Krisåtgärder med snabba löften om ökat statsstöd för att inte batteritillverkare som Northvolt ska flytta sina investeringar från EU-länderna till USA.
Toppmötets ordförande Charles Michel gav besked om det extra toppmötet, och utlovade nya åtgärder:
”We are facing an increase in numbers via the Western Balkan routes and via the Mediterranean routes. We have a clear agreement that on 9, 10 February we will have an in-depth debate in the European Council on the question of migration. This means that we will need to prepare that debate very well to be able to give useful orientations and to give guidance on that very important topic.”
Det var flera regeringschefer som ville ta år sig äran av att ha fört upp migrationen till en akut krisfråga för EU. Italiens Giorgia Meloni och Belgiens Alexander De Croo som båda tycker att deras länder tvingas ta för stort ansvar för tillströmningen av flyktingar. I Belgien talar man om den ”osynliga flyktingkrisen” och Italien anklagar andra länder för att inte delta i den utlovade omfördelningen av flyktingar.
Meloni said the EU relocation policy for migrants was not working for Italy which was being left to shoulder too great a burden.
Österrikes Karl Nehammer krävde att EU ska ändra sina principer och betala bygget av ett långt taggtrådsstängsel för 2 miljarder euro mellan Bulgarien och Turkiet.
Ulf Kristerssons regering hade hoppats att förhandlingarna om förslaget till en ny migrationspakt för EU, som redan pågått ett par år, skulle kunna pågå i bakgrunden utan att gå i mål under det svenska ordförandeskapet.
– Vi arbetar vidare, var det försiktiga beskedet från migrationsminister Maria Malmer Stenergard efter EU-mötet förra veckan.
Regeringspartierna har gjort långtgående åtaganden i ”Tidöavtalet” om att urholka skyddet för asylsökande och även ta steg som kan stå i strid med EU-lagar, som att upphäva ”permanent uppehållstillstånd” för 300 000 utländska medborgare i Sverige.
Om svenska regeringen skulle börja driva den migrationspolitiska linjen som EU-ordförande skulle det leda till stora konflikter och regeringen skulle tvingas överge sin ambition att vara ”opartisk medlare” i EU under det kommande halvåret.
Därför vill regeringen inte att migrationsfrågorna ska bli någon huvudfråga i EU. Sverigedemokraternas Martin Kinnunen verkade också nöjd med den inriktningen när han i riksdagen tackade Ulf Kristersson för att SD fått ”ta del av regeringens arbetsprogram”.
Men regeringens plan att både hålla sig väl med SD och agera som EU-ledare höll inte. Nu riskerar regeringen som EU-ordförande att ställas till svars för att Sverige inte deltagit i den tillfälliga uppgörelse om ”frivillig omfördelning” av flyktingar som beslutades i fjol somras. Samtidigt som migrationskommissionären Ylva Johanssons 20-punkters aktionsplan för att hantera den nuvarande flyktingkrisen, som kommissionens presenterade lade fram en månad sedan.
Ylva Johansson called on EU countries to make better use of the Voluntary Relocation System whose aim is to enable the transfer of asylum seekers from southern countries — which bear the brunt of arrivals — to other states across the bloc.
Ulf Kristersson hade också hoppats att den heta frågan om hur EU ska möta hotet att förlora tiotusentals gröna jobb till USA när president Joe Bidens tioåriga stödpaket – IRA – på 369 miljarder dollar enbart kommer att gå till elbilar mm som är tillverkade i USA.
Batteritillverkaren Northvolts VD Peter Carlsson pekar på att företaget får fem gånger mer i statsstöd om man investerar i USA i stället för i Tyskland. Och styrelseordföranden Jim Hagemann Snabe uppmanar EU att snabbt följa USA.
I riksdagen svarade Ulf Kristersson på fråga från Malin Björck(C) att det finns risk för en ”ny protektionism” om EU svarar med samma metoder som USA.
– Men jag tror inte det kommer upp under vårt ordförandeskap, tillade Kristersson hoppfullt.
EU-kommissionen och övriga EU-ledare har dock helt andra planer. De anser att det är en så akut fråga att förslag till motåtgärder måste tas fram redan i januari. I toppmötets slutsatser sägs:
”European Council invites the Commission to conduct an analysis and to make proposals by the end of January 2023 with a view to mobilising all relevant national and EU tools as well as to improving framework conditions for investment”.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lade också fram ett första förslag redan inför toppmötet.
– We need to convince cutting-edge industries in the European Union to continue to invest here, sade von der Leyen efter toppmötet. Och presenterade fyra punkter:
+ We are working with the Biden administration on the most concerning aspects of the IRA.
+ We have to adjust our own state aid rules for some years.
+ We need to boost European investment to accelerate the energy transition. In the short term, this will happen through a reinforced REPowerEU, and in the medium term through a new sovereignty fund.
+ We have to speed up the deployment of renewables.
Kommissionens förslag att inrätta en ny EU-fond för att alla medlemsländer ska ha råd att gå in med statsstöd till investeringar i gröna jobb är redan hett omstridd. Sverige har varit benhård motståndare mot alla förslag om gemensam upplåning, som EU:s återhämtningsfond. Nu kommer den heta bollen åter upp på bordet under Sveriges tid som EU-ordförande.
Ulf Kristersson verkade redan ha insett det förändrade läget när han anlände till toppmötet på torsdag förmiddag. Han öppnade försiktigt för statsstöd till EU-företag.
– I grund och botten är jag skeptisk till sådana saker. Sen förstår jag att många europeiska länder är bekymrade över konsekvenserna av den gröna omställningen om det skulle bli så att många företag lockas att komma till USA för att de erbjuder bättre villkor än de europeiska. Så finns det goda skäl att titta på detta.
Efter toppmötet påpekade han nöjt att EU-ledarna ändå skrivit in ett stycke i slutsatserna om att ”på lång sikt” behöver EU:s konkurrenskraft och produktivitet förbättras. Precis det som regeringen har som mål i sina EU-prioriteringar:
”In addition to short-term measures European Union must take on the long-term
challenges. European Council invites the Commission to present, in early
2023, a strategy at EU level to boost competitiveness and productivity”.
Men först ska Joe Bidens tioåriga stödpaket mötas med omfattande statsstöd flera år framåt.
Frankrikes president Emmanuel Macron var mycket tydlig om vad han väntar sig ska bli resultatet av de första EU-toppmötena under Sveriges ordförandeskap:
Macron said EU leaders had given Brussels officials a clear mandate to work on Europe’s answer to a U.S. package of green subsidies. “Behind the mandate is our capacity to create an industry ’Made in Europe,’” he said. Macron said decisions were needed in the first quarter of 2023. “We need to move,” he said. Macron said he wants to use funds from RePowerEU — the EU’s plan to phase out Russian fossil fuels — and add “new national and European instruments.”