BRYSSEL. Ursula von der Leyen kom ut från sitt första möte som kommissionsordförande med kravet att EU-ledarna ska sluta prata om nollbudget och i stället ta fram miljarderna för att leva upp till alla de löften de gett till EU-medborgarna om stora satsningar.
– EU-ledarna har på toppmöten gemensamt ställt sig bakom omfattande planer – ”den strategiska agendan”. Nu måste vi gemensamt arbeta för att göra det möjligt att uppfylla dessa planer, sade von der Leyen när hon för första gången mötte medierna efter att ha tillträtt som ordförande för EU-kommissionen.
– Jag är bekymrad över de nedskärningar som nu föreslås i kommissionens budgetförslag, som skulle drabba gränsskyddet Frontex, försvarssatsningarna, miljöpolitiken.
Dragkampen mellan kommissionen, EU-topparna och EU-parlamentet om långtidsbudgeten för 2021-2027 börjar på allvar på nästa veckas toppmöte.
Von der Leyens kritik riktas mot det kompromissförslag som lagts fram av det nuvarande ordförandelandet Finlands regering. Det innebär en nedskärning av EU-kommissionens förslag, från 1 105 miljarder euro till 1 080 miljarder.
Det innebär en nedskärning med 13 procent av jordbruksstödet och 12 procent av regionalstödet jämfört med den nuvarande budgeten. Det är större nedskärningar än vad kommissionen föreslagit. Men den finländska ”kompromissen” innebär också mindre pengar till utlovade satsningar på bland annat utökat gränsskydd och försvar.
Det finländska pappret är dock inte huvudproblemet för Ursula von der Leyen. Det handlar om en begränsad nedskärning från 1,08 till 1,06 procent av medlemsländernas bruttonationalinkomst, BNI.
Det stora hotet är kraven från Nederländerna, Danmark, Sverige och Österrike, som på senare tid också backats upp av Tyskland, att EU-budgeten ska hållas nere på max 1 procent av BNI. Deras stats- och regeringschefer har ställt sig bakom stora satsningar på EU-toppmötena, men vill ändå ha nedskärningar för att fylla hålet efter Storbritanniens EU-utträde.
– En procent kan vara en startposition i förhandlingar. Men nu handlar det om att visa hur alla åtaganden ska finansieras, sade Ursula von der Leyen.
Hon pekade på att kommissionen också har alternativa förslag till skattemedel från de nationella budgetarna för att betala för EU-löftena – att EU får möjlighet att öka de egna intäkterna.
– Vi kan till exempel diskutera en avgift på plast som går till EU-budgeten, sade von der Leyen.
För den svenska regeringen är dock även alla förslag som kan lukta ”beskattningsrätt” för EU ett rött skynke.
Von der Leyen vill nu att Charles Michel, som efterträtt Donald Tusk som ordförande för EU-ledarnas möten, ska ta över budgetförhandlingarna och sätta fart på processen.
– Vi behöver en uppgörelsen i början av nästa år, sade von der Leyen.
De flesta experter räknar dock med att det dröjer ända till slutet av nästa år, då Tyskland är ordförandeland under andra halvåret 2020.
På sin första presskonferens som kommissionsordförande upprepade von der Leyen också företrädaren Jean-Claude Junckers hårda kritik mot Frankrikes president Emmanuel Macron för att ha stoppat Nordmakedonien och Albanien från att bli kandidatländer och få inleda utvidgningsförhandlingarna.
– Det var ett strategiskt misstag, sade von der Leyen.
-Jag har full förståelse för att president Macron vill ha en översyn av reglerna för utvidgningsprocessen. Men den processen får klaras parallellt med att Albanien och Nordmakedonien får klartecken för att inleda förhandlingarna.
EU-kommissionen tog vid sitt första sammanträde beslut om snabba utbetalningar av katastrofbistånd till Albanien och att anordna en Givarkonferens efter jordbävningskatastrofen.
– Vi måste göra klart för medborgarna i Albanien att vi står på deras sida. Och även se till att det sker långsiktiga investeringar i landet, sade von der Leyen.
Den första resan till något annat land som Ursula von der Leyen gör som ordförande för EU-kommissionen blir till Etiopien nästa vecka.
– Jag väljer att åka till Addis Abeba för ett möte med Afrikanska unionen, AU. Det är en stark signal om att AU är viktigt för EU, motiverade von der Leyen.
Hon har sagt att den nya kommissionen ska bli en ”geopolitisk kommission”, efter att Juncker kallade sin för ”politisk kommission”. I förslaget till långtidsbudget ingår också tiotals miljarder i stöd till afrikanska länder.
Den ”geopolitiska kommissionen” innebär också organisatoriska förändringar. Utrikes- och säkerhetspolitiken som till stor delar legat vid sidan om EU-kommissionens övriga arbete i EU:s ”utrikestjänst” ska nu integreras mer, bland annat genom att diskuteras på kommissionens veckomöten.
Ursula von der Leyen försäkrade att det inte innebär ett urholkad mandat för den nya utrikeschefen Josep Borrell.