Ursula von der Leyen levererar första uppdraget – ger Macron ursäkt säga ja till Nordmakedonien

När Ursula von der Leyen tog över som EU-kommissionens ordförande den 1 december låg en het potatis på skrivbordet: Rädda Emmanuel Macron ur det hörn han manövrerat sig in i på senaste EU-toppmötet. Och det måste gå fort!

På onsdag nästa vecka levererar von der Leyen – ett förslag för hur utvidgningsförhandlingarna ska förändras. Det gör att Macron kan rättfärdiga att han byter fot på toppmötet i mars och röstar ja till att öppna vägen för Nordmakedonien att bli EU-medlem.

Putin jublade när Frankrikes president på EU-toppmötet i oktober blockerade beslutet om att inleda medlemsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Ryssland, Kina och Turkiet tävlar om att skaffa sig inflytande på Balkan och ser gärna att balkanländernas förhoppningar om EU-medlemskap grusas.

EU-ledarna lovade redan 2003 första gången att samtliga länder på Västra Balkan ska få bli EU-medlemmar. I april väntar ett nytt toppmöte mellan EU och Balkanledarna för att manifestera deras fördjupade samarbete. Men Macrons nej, uppbackat av Danmark och Nederländerna, riskerade att detta toppmöte i Zagreb skulle framstå som ett nytt fiasko för det krisdrabbade EU.

Macron motiverade sitt nej med att det finns problem med ”utvidgningsprocessen” och att den behöver reformeras, utan att kunna förklara hur det skulle gå till. Kritiken från övriga EU-ledare var stenhård. EU-kommissionens avgående ordförande Jean-Claude Juncker talade om ”ett historiskt misstag”. Inte blev det bättre när Macron i en Economist-intervju kallade Bosnien för en ”tickande bomb”.

Inför den växande kritiken fick Macrons EU-minister snabbt knåpa ihop ett par sidor, ett ”non-paper”, om hur Frankrike vill förändra utvidgningsprocessen. Det är luftiga formuleringar om ”starkare politisk styrning”, ”strikta krav” och att processen kan backas om något kandidatland inte genomför reformer som utlovats.

Det franska förslaget sågades snabbt i Bryssel som okunnigt och bara ett försök att motivera Macrons nejröst på toppmötet.

EU diplomats and officials said it was little more than an attempt by Paris to justify its prior position, and that Macron’s advisers seemed not to fully understand just how much support candidate countries already receive.”

Men övriga EU-ledare har insett att Macrons huvudproblem med utvidgningsprocessen är inrikespolitiska. I mars hålls regionalval i Frankrike och regeringens huvudmotståndare är invandringsfientliga Marine Le Pen. Emmanuel Macron har talat om hårdare tag mot invandrare och särskilt migranter från Albanien har pekats ut.

EU-regeringarna löste det genom att kasta Frankrikes non-paper i knät på Ursula von der Leyen och begära ett kompromissförslag till januari.

Von der Leyen klarar nästan den snäva tidtabellen när hon på onsdag den 5 januari presenterar kommissionens förslag. Enligt källor i EU-kommissionen kommer det att innehålla formuleringar som Macrons ”non-paper” efterlyst, om ”ökad politisk styrning”, om skärpt kontroll och åtgärder mot kandidatländer som inte genomför vad de utlovat i förhandlingarna. Samtidigt som det föreslås att kandidatländer som sköter sig ska bjudas in att delta i EU-samarbete inom t ex klimatpolitiken, digital utveckling.

EU-kommissionen har uppenbarligen arbetat i nära kontakt med franska regeringen eftersom den räknar med att det förslag som Ursula von der Leyen presenterar nästa vecka ska göra att president Macron är beredd att häva sitt veto och rösta ja till åtminstone Nordmakedonien.

EU-toppmötet äger dessutom rum den 26 mars. Regionalvalen i Frankrike hålls den 15 mars.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EU-grannar, Utvidgning