EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gör en snabbvisit i Sverige på torsdag. Det är värt att lyssna på vad hon säger. Von der Leyen har gått från rollen som pinsam nödlösning till EU:s ”Superwoman” som nu leder världens mobilisering mot Putinregimens krig i Ukraina när presidenter och regeringschefer vacklar.
Von der Leyen gör det pliktbesök som hon gjort till varje medlemsland som får kommissionens klartecken för sin återhämtningsplan hur det ska använda miljarderna från EU:s återhämtningsfond efter coronakrisen. Sverige är ett av de sista medlemsländerna efter att regeringen tvingats göra om sin plan flera gånger på grund av inrikespolitiska förvecklingar.
På den gemensamma presskonferensen med von der Leyen och statsminister Magdalena Andersson på fjärrvärmebolaget Stockholms Exergis anläggning kommer de troligen inte att prata så mycket om hur de 34 miljarderna ska användas utan snarare om kriget i Ukraina och kanske lite om Sveriges önskemål om reglerna för bioenergi.
Von der Leyen kommer att göra en betydligt viktigare resa i veckan, till Kiev för ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det är regeringar i Europa som beslutar om att skicka vapen till stöd för Ukrainas kamp mot den ryska invasionsarmén. Men det är EU-kommissionen tillsammans med USA som oväntat tagit den ledande rollen att steg för steg driva fram sanktioner som aldrig tidigare skådats mot Putinregimen.
Det är värt att påminna om vilket totalt rollbyte det här innebär för von der Leyen och kommissionen. När hon fick jobbet 2019 var det som en nödlösning. Viktor Orban, Jaroslaw Kaczynski, Emmanuel Macron och Angela Merkel ville alla av olika skäl ha en svag ordförande för kommissionen efter åren med den erfarne och självsvåldige Jean-Claude Juncker.
Efter några dygns kalabalik på toppmötet i juli kunde de enas om tyska försvarsministern Ursula von der Leyen. Men först efter att hon fått förnedra sig till att ringa Viktor Orban och italienske högerpopulisten Matteo Salvini och lova tunga portföljer i kommissionen åt Ungern och Italien. De tyska socialdemokraternas ledare kallade henne för ”den svagaste ministern i regeringen”. Det var med knapp nöd hon blev godkänd av EU-parlamentet.
Men när von der Leyen väl tillträtt visade det sig snabbt att EU:s presidenter och regeringschefer behövde en stark kommission. När coronapandemin slog till i början av 2020 blev det kalabalik i EU. Regeringarna konkurrerade om medicinsk utrustning och stängde gränser utan samordning.
EU-kommissionen har inga befogenheter att agera i hälso- och sjukvårdsfrågor; det är strikt nationell beslutanderätt. Men när EU-ledarna misslyckats fick den läkarutbildade von der Leyen inte förarplatsen och leda EU:s arbete mot coronakrisen. I det ingick att stödja utvecklingen av vaccin mot covid 19 och den historiska uppgörelsen om gemensam upplåning på 750 miljarder euro med medlemsländerna som borgensmän för att fördela till de länder som drabbats hårdast av krisen.
När Rysslands president Vladimir Putin började rusta för invasion runt Ukrainas gräns i slutet av förra året, Angela Merkel avgått som förbundskansler och USA tryckte på Europas regeringar för hårda sanktioner var det inte Tysklands nye kansler eller Frankrikes president Emmanuel Macron som ledde förhandlingarna med den amerikanska regeringen, utan EU-kommissionen. Von der Leyen behövde inte ens informera EU-ledarna på toppmötet i december om detaljerna i sanktionsplanerna.
Ursula von der Leyen’s ‘option paper’ on specific sanction measures has not been presented to EU leaders, one EU diplomat confirmed, adding that “they were OK with this since it was not the right time and place”.
Efter att Putin inledde sin invasion av Ukraina den 24 februari är det kommissionen och USA som drivit på EU-regeringarna att införa sanktionerna och som utarbetat förslag till upptrappningar. Det senaste sanktionspaketet med bland annat stopp för import av kol presenterades av von der Leyen på tisdagen.
Den politiska utvecklingen i medlemsländerna pekar också mot att kommissionen kommer att få en allt tyngre roll som pådrivare för att hålla ihop unionen de närmaste åren.
+ I Frankrike tror de flesta bedömare att Emmanuel Macron kommer att bli omvald till president i den avgörande valomgången den 24 april även om högerpopulisten Marine Le Pen närmat sig opinionsmätningarna de senaste dagarna inför första valomgången på söndag. Men Macron kommer att vara försvagad som president under sin andra mandatperiod. Det var deltagarna på ett Sieps-seminarium på onsdagen ense om. Hans parti riskerar att förlora sin majoritet i parlamentsvalet i juni, och när 48 procent av väljarna stödjer EU-skeptiska kandidater blir det svårt för Macron att driva på för en radikal EU-politik.
+ I Tyskland är koalitionsregeringen splittrad om sanktionerna mot Putinregimen och även om EU:s ekonomiska politik. Förbundskansler Olaf Scholz har dessutom ett djupt splittrat socialdemokratiskt parti i synen på Ryssland och försvaret. Regeringen har efter stor vånda och press från USA tagit radikala beslut om att stoppa Nordstream 2 och att starta en militär upprustning.
+ I Italien väntar parlamentsval nästa år och högerextrema Italiens bröder leder opinionsmätningarna. Ingen vet om partierna kan komma överens om en ny regeringskoalition eller om de får be Mario Draghi sitta kvar som premiärminister för en konstellation av byråkrater och politiker.
+ I Ungern har Viktor Orban gått stärkt ur parlamentsvalet. Före valet accepterade den ungerska regeringen alla sanktionspaket mot Ryssland för att inte framstå som en Putinkramare inför väljarna. Men när EU nu diskuterar att stoppa importen av energi kan Orban blockera sådana planer.
EU-kommissionen demonstrerade också att den är beredd att utnyttja möjligheten att sätta press på Viktor Orbans ”illiberala demokratin” när von der Leyen omedelbart efter valet deklarerade att kommissionen nu inleder processen för att stoppa miljardutbetalningar från EU:s budget till Ungern.
Det är värt att lyssna på vad Ursula von der Leyen har att säga om EU:s planer.