Ursula von der Leyens framtidsplan: EU måste förändras för att utvidgas till 30+ och det är bråttom

EU-kommissionen brukar springa avstannande på upploppet sista året av sin mandatperiod. Men ordföranden Ursula von der Leyen lade fram en lång rad framtidsplaner som visade – om än outtalat – att hon vill bli omvald.

Det första ”State of the Union”-talet hölls 2010 av dåvarande ordföranden Jose Manuel Barroso. Det möttes av skämtsamma och hånfulla kommentarer att kommissionen försökte jämställa sig med USA:s president, och uppgifter om en kampanj för att se till att få alla parlamentariker att infinna sig.

Men inför Ursula von der Leyens tal på onsdagen har Brysselmedierna varit fyllda av spekulationer om innehållet i talet, vilken riktning hon vill att EU ska gå.

Kommissionen har lagt grunden redan före talet med rapporter om hur väl den levt upp till de löften som gavs vid tillträdet 2019.

Ursula von der Leyen, VDL, signalerade i sitt tal med olika förslag att hon söker förnyat stöd från parlamentets EU-positiva grupper.

+ VDL utlovade en dialog med EU:s bönder för att diskutera hur de kan fortsätta sitt arbete samtidigt som klimatplaner genomförs för naturrestaurering. Den stora partigruppen EPP röstade nej till det miljöförslaget efter att ha förlorat stort till ett nytt bondeparti i vårens regionalval i Nederländerna.

+ Men VDL bedyrade att hon stårt fast vid EU:s ambitiösa klimatplaner efter att ha fått kritik i debatten och efter krav från Frankrikes Emmanuel Macron om en ”paus” i nya klimatlagar. Hon blev personlig och berättade att hon fått tre barnbarn och vill att de ska få ett bra klimat att leva i. Kommissionen lovar också att den avgångne klimatkommissionären Frans Timmermans löfte om en skärpt klimatplan för 2040 ska läggas fram.

+ VDL lovade stärkta rättigheter för kvinnor med ett lagförslag där ”Nej, betyder Nej!”

+ VDL sade att ett nytt Socialt toppmöte ska hållas våren 2024, som en signal till vänstern. Ett liknande toppmöte hölls i Göteborg 2017 med Stefan Löfven och Jean-Claude Juncker som värdar.

+ Strafftullar på elbilar från Kina ska utredas, efter krav från Frankrike, meddelade VDL. ”Vi minns hur Europas solpanelindustri slogs ut av kraftigt subventionerad industri i Kina”.

+ EU:s företag fick också löfte om 25 procents minskning i byråkratiska regler.

+ Regleringen av den snabbt framväxande AI-tekniken vill VDL fortsätta. Med målet att få fram globala minimiregler för ansvarsfullt användande. Startup-företag ska få möjlighet att utveckla sin teknik på EU:s superdatorer, på villkor att de följer regelverket.

+ VDL står fast vid migrationsavtalet med Tunisien trots kritik mot hur den auktoritära regimen behandlar flyktingar. Kommissionen vill ha avtal med fler länder i Nordafrika, som auktoritärt styrda Egypten.

Men huvudbudskapet i von der Leyens State of the Union-tal var att EU måste förbereda sig för att utvidgas till ”30+”-länder och stärka arbetet för att hjälpa ansökarländerna att snabbare klara EU:s krav på rättsstatsregler.

EU-kommissionen har avvisat EU-ordföranden Charles Michels förslag att sätta upp ett måldatum om utvidgning 2030. Kommissionen vill att avgörande för medlemskap är att medlemskraven är uppfylla.

Men Ursula von der Leyen ställde sig ändå tydligt bakom en ny satsning på en stor EU-utvidgning:

”Historien kallar oss nu för att vi ska fullborda unionen. I en värld där vissa försöker ta över ett land i taget har vi inte råd att lämna våra grannar i Europa utanför. Ukrainas framtid finns i unionen. Västra Balkans framtid finns i unionen. Moldaviens framtid finns i unionen.”

VDL nämnde att kommissionen är beredd på att ändra EU-fördraget för att klara detta ”om det är nödvändigt” Men hon vet att flera EU-regeringar är emot detta, och konstaterade att utvidgningen inte kan vänta på den diskussionen.

EU-utvidgningen kommer att diskuteras på flera toppmöten under höstan och VDL lovade att kommissionen ska lägga fram en rad förslag under våren – om hur budgeten ska finansieras och förändras vid en utvidgning, hur säkerheten i ett utvidgat EU ska hanteras, hur kommissionen och parlamentet ska förändras.

Största hyllningen till Ursula von der Leyens insats kom från De Grönas gruppledare Philippe Lamberts:

– 2019 var en vändpunkt i EU:s historia, med klimatet som främsta prioritet. Jag vill tacka er Madame President för ert ledarskap. Nu får det inte bli en paus.

Lamberts partikamrat Jakop Dalunde(MP) var också positiv till von der Leyens besked, på X:

”Inför von det Leyens tal har det spekulerats mycket att hon ska vända sig mot sina kritiker från höger, även inom hennes egen grupp EPP. Men istället vänder hon sig än tydligare mot mitten och pratar jämställdhet, miljö, klimat och rättvisa. EU-kommissionen lanserar sitt European Wind Power package — som ska förenkla tillståndsprocessen för ny vindkraft, förbättra auktionsystemen och lösa problemen med arbetskraftsbrist. Mycket bra!”

Medan von der Leyens partikamrat, EPP:s Manfred Weber, var rätt kallsinnig:

– EPP har ställt sig bakom 32 av 34 klimatlagar. Men EPP är böndernas parti. Det är bra att ni lovat lyssna till bönderna nu.

Manfred Weber har det senaste året skickat samarbetsinviter till högerpopulisterna i parlamentet. Men deras kritik mot von der Leyen var av en helt dimension:

– Something is rotten in the state of the Union, vad budskapet från Ryszard Antonio Legutko, ledare för högergruppen ECR.

– Det är vi i Sverige som måste betala för alla era fonder och lagförslag om naturen som står i motsats till vad svenska familjer behöver, var omdömet från Legutkos partikamrat, Charlie Weimers(SD).

De viktigaste åhörarna till Ursula von der Leyens tal är dock EU-regeringarna. Det är stats- och regeringscheferna som nästa år ska föreslå vem som ska bli ordförande för kommissionen nästa år.

Och för att målet om snabba på EU-utvidgningen ska kunna genomföras krävs att regeringar som lagt in veto mot flera ansökarländer de senaste åren är beredda att leva upp till sina löften om att öppna för Ukraina och Moldavien, och är beredda att lösa alla konflikter på Västra Balkan.

De första signalerna kommer vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Granada med ett 50-tal europeiska ledare den 5 oktober.