Allt fokus var på vad amerikanerna skulle säga om Nato, när försvarsministrar från vänskapliga och fientliga länder möttes i Munchen nyligen.
Men vad sa egentligen européerna om läget?
Donald Trump vände upp och ned på den världsordning vi har levat med, när han som amerikansk presidentkandidat kallade Nato överspelat och antydde att USA tänker bara hjälpa ett Natoland i nöd som ”har betalat för sig”.
America First.
USA står för 75 procent av den militära förmågan i Nato så bara för den sakens skull är Trumps uttalanden viktiga.
Men det handlar om mer än det.
Så länge det råder osäkerhet om Nato-skyddet existerar, kan en fientlig makt frestas att testa gränserna.
Hota lite.
Skicka ut lite skrämmande flyg eller fartyg.
Bara för att se hur reaktionen blir.
Backar européerna eller slår de tillbaka?
Den sortens lekar vill ingen i Europa att någon främmande makt lockas att pröva på.
Allas ögon var därför riktade på Trumps utsända till årets säkerhetspolitiska konferens i Munchen. Vad skulle försvarsminister Jim Mattis och vice president Michael Pence säga om den transatlantiska försvarspakten?
USAs försvarsminister Jim Mattis och vice president Michael Pence sa rätt saker.
De sa att USA stöder Nato och att detta åtagande inte sviktar det minsta.
USA och Europa är allierade och ska fortsätta att samarbeta nära.
Men européerna måste börja stå för en större andel av försvaret.
Vad de sa, förändrade dessvärre i grunden ingenting.
För hur kan vi – och främmande makter – vara säkra på att den oberäknelige Donald Trump tänker respektera vad denna duo säger?
Rysslands försvarsminister Sergei Lavrov höll för sin del ett tal där han hoppades att vi alla är på väg att välja en ny världsordning, en ordning där Ryssland och USA tar ansvar för stabiliteten i världen och där tiden när västvärlden bestämde över saker och ting, är över.
Men det trodde vi hela tiden att ryssarna önskar, så det var varken nytt eller oväntat.
Vad svarade då européerna i Munchen på den nya Trump-situationen?
De svarade ganska kaxigt.
De bad t ex inte om ursäkt för att de flesta av dem inte uppfyller sitt löfte till Nato om att spendera minst 2 procent av BNP på försvaret.
EUs ”utriksminister” Federica Mogherini höll ett självsäkert tal om EUs starka position i världen, politiskt och kommersiellt inte minst, vilket lägger en grund till europeiskt oberoende.
Hon påpekade sedan att EU redan har börjat att skapa ett starkare försvarssamarbete, ett arbete som hon för övrigt anser att ett välfungerande Nato i hög grad kommer behöva.
Angela Merkel var inne på samma linje,
Visst, européerna ska öka sina försvarsutgifter men a) det ska ske gradvis och b) försvar består av så mycket mer än vapen.
Säkerhet byggs också av goda relationer med grannar, bistånd, flyktingmottagande och annat.
Nationalism, sa Merkel, är en återvändsgränd.
Den franske försvarsministern Jean-Marc Ayrault svarade milt hotfullt, att Nato är inte den ende spelaren.
Europa skapar nu en strategisk autonomi och gör detta inom ramen för EU – inte som en rival till Nato men ett komplement – och avgör för övrigt själv vilka försvarskostnader som krävs i sammanhanget.
Den spanske försvarsministern Alfonso Dastis förespråkade liksom Frankrike att Europa stärker sitt eget försvar utanför Nato, eftersom Europa måste kunna försvara sina egna värderingar… vilka ju den nya amerikanska presidenten Donald Trump inte tycks dela.
Hollands försvarsminister talade om att Nato utgör ryggraden i försvaret för våra värderingar.
Dit hör försvar för den fria pressen, för rättsstaten och domstolar, för multilaterala avtal och FN-konventioner som flyktingkonventionen.
Nederländerna har börjat att integrera vissa försvarsstyrkor med det tyska försvaret, ett intimt samarbete som av en del tolkas som att Tyskland håller på att ta över fullständigt.
Klämda mellan de irriterade EU-länderna och friseglaren Donald Trump, sitter britterna i en rävsax.
Så vad sa britterna?
Den brittiske försvarsministern Fallon vill inte höra talas om.att Trump skulle utgöra ett hot mot den säkerhetspolitiska balansen.
Natos ställning har inte hotats av några amerikanska uttalanden,
Nato är i toppform och Europa behöver Nato på grund av det ryska hotet, säger Fallon.
Men britterna kan se att deras åsikt inte delas av alla och man håller därför på att skaffa sig alternativ.
Därför slöt försvarsminister Fallon ett bilateralt försvarssamarbetsavtal med Tyskland i Munchen.
Ett bilateralt försvarsavtal slöts med Frankrike redan 2015 vilket förstärktes i december 2016.
Sverige fick ett brittiskt försvars-samarbetsavtal under 2016.
Norge likaså.
Finland har också fått ett.
Läget är lika osäkert vad gäller Nato efter säkerhetskonferensen i Munchen som det var före, så nu arbetar alla på sina alternativ.
.