Det historiska steget skulle ha tagits den 18 maj, men sköts upp för att inte påverka valet i Spanien och Brexitomröstningen. Men den 6 juli skulle beslutet helt säkert tas, försäkrade alla.
Efter den kris EU hamnat i efter Brexitsegern i Storbritannien är dock frågan om EU-kommissionen vågar besluta att för första gången föreslå att två länder – Spanien och Portugal – ska drabbas av sanktioner för att de brutit mot euroländernas budgetregler.
Men om kommissionen och euroländerna inte fattar beslutet nu kan inga länder någonsin straffas och därmed riskeras trovärdigheten i hela europrojektet.
Under ett besök i Bryssel med en svensk journalistgrupp för ett par veckor sedan fick vi klart för oss hur mycket som står på spel i den här frågan.
Många euroländer har brutit mot de strikta budgetreglerna sedan den gemensamma valutan infördes 1999, men inget land har ännu drabbats av några sanktioner. Enligt regelverket kan ett land tvingas betala miljardbelopp, upp till 0,2 procent av landets BNP om det tillåter att underskotten blir för stora. Det skulle pressa euroländerna att sköta sina ekonomier och demonstrera för omvärlden och finansmarknaderna att eurozonen är ett stabilt valutaområde.
Eurokrisen avslöjade att ”de strikta budgetreglerna” var en papperstiger. Därför skärptes regelverket efter finanskrisen för att göra det lättare för EU-kommissionen att driva igenom förslag om att straffa euroländer. För att stoppa kommissionens sanktionsförslag krävs nu en kvalificerad majoritet emot det bland euroländerna.
Och nu har avgörandets stund kommit.
Spanien och Portugal har brutit mot budgetreglerna under många år. 2013 fick Spanien tre års respittid för att komma ner till budgetkravet på högst 3 procent underskott, men i stället har underskottet skjutit i höjden. I kommissionens ekonomiska rapport i maj pekades de båda länderna ut tillsammans med Frankrike och Italien.
Den ansvarige, vice kommissionsordföranden Valdis Dombrovskis, föreslog till mötet den 10 maj att Spanien och Portugal skulle straffas, medan Frankrike och Italien skulle slippa undan eftersom deras ekonomiska utsikter såg bättre ut. Finanskommissionären Pierre Moscovici stödde också den hårda linjen den här gången.
Men kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker varnade för de ”politiska konsekvenserna” och sköt upp frågan en vecka. Efter att han fått klartecken från Berlin och andra huvudstäder blev det därefter ett nytt icke-beslut den 18 maj. Dombrovskis och Moscovici tvingades än en gång förklara för den samlade presskåren att ”det inte var rätt tillfälle”.
– Det är inget lätt beslut att ta. Vad man än gör kan det kritiseras. Vi vill skicka signalen om att medlemsländerna ska följa reglerna. Men vi vill också uppmuntra till en ekonomisk stimulanspolitik, urskuldade sig Pierre Moscovici.
Ett beslut utlovades nu i början av juli:
As regards Portugal and Spain, the Commission recommends to the Council to recommend a durable correction of the excessive deficit in 2016 and 2017 respectively, by taking the necessary structural measures and by using all windfall gains for deficit and debt reduction. In line with its duty to monitor the implementation of the excessive deficit procedure under Article 126 of the Treaty, the Commission will come back to the situation of these two Member States in early July.”
Nu är det spanska valet över. Premiärminister Mariano Rajoys konservativa Partido Popular gick framåt och nya vänsteralternativet Unidos Podemos backade mest av alla. Men ingendera sidan kan få ihop en majoritet.
Ett beslut om sanktioner blir därför en otrevlig present till de svåra regeringsförhandlingar som nu inleds, men det är ändå inget oväntat. EU-kommissionen har haft intensiva diskussioner med regeringarna i de utpekade länderna de senaste månaderna.
I ett första steg ska kommissionen enligt regelverket besluta att föreslå någon form av sanktioner. Regeringarna i Spanien och Portugal får tio dagar på sig att svara. Därefter tar kommissionen beslutet om vilken form av sanktioner den vill sätta in. Det väntas bli mycket låga böter. Eller ännu troligare förslag om att stoppa utbetalning av en del regionalstöd, som Ungern drabbades av 2012. Fondmedel som kan betalas ut senare om länderna stärker sina ekonomier.
Men även om det framför allt blir symboliska sanktioner är det ändå ett beslut som visar EU:s överstatliga maktbefogenheter.
Efter Brexitsidans seger är det många som talat om att EU:s makt måste minskas och att fler beslut måste återföras till nationell nivå. Även om ingen ännu pekat ut vilka områden det ska gälla.
En troligare utveckling efter Brexitsegern är att planerna på en fördjupning av eurosamarbetet skjuts på framtiden. Därmed är sanktionsmöjligheterna mot euroländer som bryter mot reglerna det enda kitt som ska göra att länderna för en samordnad ekonomisk politik.
Det borde göra det än mer nödvändigt att fatta ett beslut om sanktioner, för att visa att avgörande delar av EU hålls samman trots Brexit.