Vågen av populism motas även i Tyskland

Tyska väljare ser ut att följa den anti-populistiska trenden i Europa.
Idag förväntas de rösta på Merkels EU-vänliga parti, snarare än att ge det främlingsfientliga anti-EU-partiet en chans.

Idag röstar väljarna i Tysklands befolkningsmässigt största delstat, Nordrhein-Westfalen:
Dagens val är det tredje och sista delstatsvalet som hålls före parlamentsvalet till  förbundsdagen i september.
Totalt har med detta val kommer ungefär en fjärdedel av tyskarna ha visat var de står politiskt just nu.

Det intressanta är förstås om det kan säga något om vilka chanser som förbundskansler Angela Merkel har att få sitta kvar efter valet till förbundsdagen den 24 september.
Allt tyder på att hon får det.

Den omtalade ”Schulz-effekten” som Europaparlamentets förre talman skapade i vintras när han kom hem och tog över som partiledare för socialdemokraterna i SPD, har ännu inte räckt till för att dominera Merkels borgerliga CDU.

I delstatsvalet i Saarland den 26 mars fick SPD drygt 30 procent och Merkels CDU drygt 35 procent.
I Schleswig-Holstein den 4 maj tog CDU tillbaka makten tack vare 32 procents väljarstöd mot  drygt 27 procent för SPD.

I dagens val i Nordrhein-Westfalen, säger opinionsmätningarna att CDU har en liten övervikt före SPD och även där kan ta tillbaka makten.

Intressant också är att det massiva intaget av flyktingar till Tyskland sedan 2015 och de terroristattacker som varit, inte tycks ge högerextrema Alternativ fur Deutschland någon större genomslagskraft.

I Saarland fick Afd 5,9 procent.
I Schleswig-Holstein 6 procent.
I Nordrhein-Westfalen väntas de också få runt 6 procent.
Därmed ligger Afd kring hälften av de röster de hoppats på,

I övriga Europa tackar man vänligast – den stabila, EU-vänliga Angela Merkel är mer än välkommen tillbaka som tysk ledare,
Men skulle höstens parlamentsval ge socialdemokraterna segern istället är förstås Martin Schulz minst  lika EU-vänlig som Merkel, om möjligen inte lika säker vid rodret på andra sätt.

Samtidigt kan konstateras att trenden definitivt har slagit om för populister.
I Nederländernas parlamentsval i mars stärktes de traditionella (EU-vänliga) partierna
Och ett särskilt dåligt resultat gjorde högerpopulisten Wilders bland de unga holländska väljarna

Det franska presidentvalet den 7 maj gav oss som bekant en EU-vänlig president i Emmanuel Macron framför det främlingsfientliga, anti-EU-alternativet Marine Le Pen trots att hon lockade väljarna med löfte om att stänga gränserna, lämna euron och hålla folkomröstning om EU-utträde.

Redan dessförinnan, i december 2016, hade Österrikes väljare tackat bestämt nej till främlingsfientlige Norbert Hofer för att satsa på gröne, EU-vänlige Alexander Van Der Bellen som president istället.

Allt sammantaget ser den brittiska brexit-regeringen och amerikanske presidenten Donald Trump alltmer isolerad ut på den internationella scenen.