Väl utformad “klimattull” bör inte vålla handelsproblem

Jo, det blir en europeisk klimattull men allt har lagts på plats för att den inte ska störa fel aktörer.
Bara rätt aktörer.

The European Union's environmental policy has already achieved some beneficial results, but much...
En gränsavgift för importerade utsläpp kommer

Anklagelser för protektionism har kommit i förväg mot EUs planer på en klimattull – alltså, att börja ta betalt vid gränsen för utsläpp gjorde i andra länder.
Risken att EU startar ett handelskrig i en tid när världsekonomin är svajig har nämnts mer än en gång.

Men nu när förslaget är framme, ser det ut att ha navigerat en lång rad minor och kunna segla vidare rätt oberört.

Första skälet varför det blir svårt att attackera EU inför WTO för att bryta mot världshandelsreglerna är att “Cbam” blir egentligen inte alls en tull.
Det blir en “koldioxidkorrigeringsmekanism” (Coal Border Adjustement Mechanism – Cbam).

Den riktar sig inte mot länder och är därför inte en tull, den tas ut på företag. Ungefär som moms. Importvaror måste också betala svensk moms genom en justering vid gränsen.

Cbam blir heller inte en konkurrensnedvridande avgift på import. Tvärtom, den rättar till en redan existerande konkurrensbörda för europeiska företag.
Som moms.

Idag betalar i EU:s utsläppshandel cirka 13 000 av EU:s industriföretag (och cirka 750 svenska) för rätten att göra utsläpp.
Nu föreslås importföretag tvingas köpa Co2-certifikat till samma pris som utsläppsrätten kostar i EU under aktuell vecka…. en justeringsmekanism med andra ord.
Ett bolag som betalat CO2-avgift i sitt hemland får i rättvisans namn räkna bort den.

För att EU ska övertyga omvärlden att alla behandlas lika och det inte alls handlar om att straffa import, så måste dock de gratis utsläppsrätter som en del europeisk industri har fått sedan 2005, fasas ut.
De blev ju annars snedvridande.

Stål-, aluminium-, glas- och gödseltillverkare har fått generöst med gratisrätter. Eftersom EUs utsläppsrätter numera betingar nära 60 euro per ton utsläpp på marknaden, så har de kunnat sälja sina rätter till ett bra pris.
Innan EU-priset blev så högt som det har varit de tre senaste åren tjänade till exempel svenska SSAB kring 4 miljarder på att sälja sina utsläppsrätter åren 2008-2014.

Svensk stålindustri är därför inte nöjd med att gratisrätter ska dras in (stegvis, de tar slut först år 2035). och vi ska nog räkna med protester från alla europeiska bolag som åtnjutit fri passage hittills, vilka fått detta med argumentet att annars skulle de flytta utomlands med sin tillverkning.

Kanske det starkaste skälet att inte falla undan för deras åsikter, är att en hel del av deras tillverkning redan sker utomlands. Stål- och aluminiumbolag ingår generellt i stora koncerner med anläggningar placerade runtom i världen.
Dessa anläggningar lär också få börja betala för utsläppen.

Men hur ska EU lyckas övertyga misstänksamma handelspartners om att Cbam inte är ett listigt försök till en dold importtull och därför strider mot WTO-reglerna vilket sägs kunna utlösa ett handelskrig?

EU kan peka på WTOs undantag som gäller åtgärder nödvändiga för att skydda hälsan för människor, djur eller växter eller att bevara uttömbara naturresurser.

För att visa i en eventuell WTO-strid att detta handlar verkligen om klimatet och inget annat, så skärper EU-förslaget samtidigt utsläppshandeln hemma:
Transporter (på väg, till sjöss, i luften) och fastigheter måste med.
Dessutom minskas den totala mängden utsläppsrätter – alltså mängden utsläpp. Det ska göras först i en större engångs-insats, sedan med 2,4 procent av utsläppsrätterna per år.

Skärpt utsläppsbörda på alla europeiska sektorer, identiskt Co2-pris för import och inhemsk produktion… och så det tredje beviset.
EU-kommissionen hade velat använda inkomsterna från importavgiften till att betala tillbaka lånen som gjorts för att skapa en återhämtningsfond. Men man avstår från det förslaget.
Om istället medlemsländerna får den inkomsten för import till deras land och den avgiften måste läggas i nationella klimatåtgärder, så blir det svårt att påstå att EU avsett något annat än att skydd aklimatet.

Hängslen och byxrem dock: För säkerhets skull undantas olja och gas för tillfället… alltså behöver inte amerikansk försäljning av gas komma i kläm.

Det var kanske ingen tillfällighet. EU och Biden-administrationen har diskuterat den här kommande klimatttullen ett tag… och samma dag som EU la fram sin Cbam i Bryssel, presenterade demokraterna, president Bidens parti sitt förslag om att USA inför en koldioxidtull i Washington.

M ed närmaste grannarna uppstår inga bekymmer för Norge och Island deltar i EUs utsläppshandel och Schweiz har en kopia av EUs så deras bolag kan kvitta vad de betalat hemma för utsläppen.

Brittiska företag som just genom brexit lämnat EU-handeln hör till den nationalitet som står att drabbas nästan mest av avgiften. Men regeringen Johnson överväger att införa en brittisk utsläppshandel så det kan lösa sig.

Europaparlamentet lär se till att de fattigaste utvecklingsländerna får undantag vilket de redan har i annan handel (det handlar potentiellt om en import värd cirka 5,5 mdr euro).
Detta lämnar då bland de hårdast drabbade:
Ryssland, Kina, Turkiet och Ukraina.
Tätt efter följer Sydkorea, Indien, Brasilien och Sydafrika.

Kina kan naturligtvis starta ett handelskrig om saken men det skulle se märkligt ut när landet exakt samtidigt lanserar försök med en egen utsläppshandel hemma i en annan sektor (som inte exporterar och därför inte berörs av EUs avgift).
Ryssland har hotat ta avgiften till WTO men där ser EU som sagt att ha väl på fötterna.

Risken för att EUs klimattull (justeringsmekanism) vållar handelskrig och protektionism verkar helt enkelt vara ganska begränsad.