Mark Rutte och Stefan Löfven kämpade i fjol tillsammans i ”Frugala fyran” mot EU:s återhämtningsfond. Holländska valresultatet och följderna av coronakrisen har förändrat läget. Men Rutte och Löfven kan nu bilda en ny allians som gynnar dem båda i inrikespolitiken – en ”Rule of law-allians” som driver kravet att kasta ut Ungern och Polen.
Holländska valet innebär att högerliberale Mark Rutte kan fortsätta som premiärminister. Men valets stora segrare var socialliberala och EU-positiva D66, med partiledaren Sigrid Kaag dansande på bordet under valnatten. D66 har ingått i Ruttes regeringskoalition men kan nu kräva större inflytande över politiken. Medan det stora åtstramningspartiet i koalitionen, kristdemokratiska CDA, backat.
Det gör att D66 kan kräva ökat inflytande över regeringspolitiken, och att ”Teflon-Rutte” än en gång kan väntas anpassa sin politiska retorik.
Men i EU-politiken har Mark Rutte och D66:s ledande politiker en sak gemensamt: Kraven på hårdare tag mot inskränkningarna av demokratin i Ungern och Polen.
Mark Rutte väckte idén om att ”skapa ett EU utan Ungern och Polen” när Viktor Orban et cons hotade lägga in veto mot hela långtidsbudgeten om förslagen på att utbetalningar till medlemsländer kunde stoppas om de inte lever upp till EU:s grundläggande rättsstatsregler.
”Can you make a budget via an intergovernmental agreement, or can you found an EU without Hungary and Poland?”
EU:s långtidsbudget inklusive återhämtningsfonden på 750 miljarder euro, som lånas upp på finansmarknaderna, är nu godkänd. Svenska regeringen och övriga i ”Frugala fyran” har nu bytt fot och stödjer återhämtningsfonden.
– Vi tycker alla i den frugala gruppen att beslutet om återhämtningsfonden med gemensam upplåning var ett helt nödvändigt ställningstagande, säger Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson i ett poddsamtal arrangerat av Sieps.
Han motiverar den ändrade inställningen med följderna av coronapandemin.
Men Danielsson ser också andra fördelar med fonden. Den ger övriga medlemsländer nya möjligheter att på ett detaljerat sätt ”lägga sig i” hur stödpengarna från EU används i varje land, att de går till ekonomiska reformer.
– Det kan leda till stora förändringar av EU-samarbetet, förutspår Lars Danielsson.
Ungern och Polen har dock inte gett upp försöken att stoppa de nya rättsstatsreglerna som ska göra det möjligt att helt stoppa utbetalningar till länder som inte lever upp till EU:s grundläggande demokratiska regelverk. De kräver att EU-domstolen ska upphäva beslutet och hoppas att det blir en utdragen process som gör att de nya rättsreglerna inte kan användas förrän efter ländernas kommande parlamentsval.
The challenge means that implementation of the new funding rule could be delayed up to two years, giving more breathing space ahead of the next national elections to Hungarian Prime Minister Viktor Orban’s party Fidesz and Polish Prime Minister Mateusz Morawiecki’s Law and Justice party. The next parliamentary elections are scheduled in Hungary in 2022 and in Poland in 2023.
Men EU-parlamentet pressar kommissionen att inte vänta. Där D66:s Sophie in ‘t Veld är en av de ledande i kampanjen för att få EU-kommissionen att använda de nya rättsstatsreglerna och agera mot Ungern och Polen.
‘Next year there will be elections in Hungary and our fear is that the Commission is going to stretch it until the Hungarian elections, allow Orbán to win again, and only then will they apply it. So we’re going to push very hard on the Commission to apply it fully and unabridged and immediately.’
Sophie in’t Veld säger att Ungern och Polen har vänt ryggen åt de demokratiska grundreglerna som är ett villkor för EU-medlemskap. Som när Viktor Orban tog sig rätten att styra Ungern med dekret i fjol våras.
“Viktor Orbán has completed his project of killing democracy and the rule of law in Hungary. Clearly, the actions of the Hungarian government are incompatible with EU membership.”
EU-ambassadör Lars Danielsson utnämner Holland till det medlemsland som står närmast Sverige i EU. Och dragkampen om rättsstatsreglerna i EU-budgeten ger chansen att bilda en ny pådrivande allians.
Inför riksdagsvalet nästa år har Stefan Löfven redan lyft inställningen till samarbete med Sverigedemokraterna som den stora rågången i svensk politik. Socialdemokratiska ministrar pekar på hur ledande SD-politiker hyllar utvecklingen i Ungern som ett föredöme i Europa.
Att ställa sig i spetsen för en allians för att EU:s rättsstatsregler ska sättas i verket och användas mot Ungern och Polen skulle kunna göra EU-politiken till ett kampanjvapen mot Sverigedemokraterna i valet.
Sverigedemokraterna ingår redan i samma partigrupp i EU-parlamentet som polska regeringspartiet Lag och rättvisa. Och Viktor Orbans Fidesz väntas också ansluta sig dit efter att ha lämnat den stora högergruppen EPP, där M och KD ingår.
En ”Rule of law-allians” kan också påverka den framtidskonferens som EU ska dra igång i maj. Enligt en opinionsmätning tillhör svenskarna de allra mest entusiastiska för en sådan konferens. 88 procent av de tillfrågade svenskarna instämmer i att framtidskonferensen skulle vara ett ”framsteg för demokratin i EU”.
En framtidskonferens som handlar om Ungerns och Polens illiberala kräftgång hör hemma i EU skulle kunna väcka engagemang som når ända in i riksdagsvalet nästa höst.