Väljarna röstar för maktskifte – men Polens återdemokratisering kan stoppas

Polens demokratiska oppositionspartier jublade på söndagskvällen. Väljarna har röstat för maktskifte efter åtta år med en ärkekonservativ regering som steg för steg monterat ner landets demokratiska styre.

Men högerledaren Jaroslaw Kaczynski vägrar ge upp och hans parti kan fortsatt sätta käppar i hjulet för förhoppningarna om en återdemokratisering av Polen.

– Vi kommer inte att tillåta att vårt projekt för Polen överges! deklarerade Kaczynski i sitt tal till valarbetarna på söndagskvällen.

Och i de regeringsstyrda sändningarna på public service-tv, TVP, talade de politiska kommentatorerna om regeringspartiet PiS som ”valets segrare”, trots att de tre demokratiska oppositionspartierna – Medborgarplattformen, Tredje alliansen och Vänstern – tillsammans fått över 50 procent av rösterna i samtliga vallokalsundersökningar.

Medan Medborgarplattormens Donald Tusk och de andra oppositionsledarna jublade och utlovade en ”demokratisk regering” och göra slut på de senaste åtta årens ”ondska”.

TVP-kommentatorerna låtsades inte om det utan pekade på att regeringspartiet PiS fått flest röster, även om det backat sju procentenheter. Och listade en rad komplicerade regler när presidenten nu ska styra tillsättningen av ny regering.

Andrzej Duda är presidenten som har i uppdrag av sitt parti, under ledning av Jaroslaw Kaczynsiki, att använda sin utnämningsmakt och vetorätt för att försöka förhindra att Polen vrids tillbaka till ett normalt EU-land.

+ I ett första steg kan president Duda ge uppdraget att bilda en ny regering till premiärminister Mateusz Morawiecki,med hänvisning till att regeringspartiet blev störst i valet. På det sättet kan ett maktskifte till valets segare skjutas upp minst ett par månader. Morawiecki meddelade redan på söndagskvällen att han vill försöka bilda en ny regering.

+ Men även om Morawiecki misslyckas och de tre oppositiospartierna kan bilda en koalitionsregering med majoritetsstöd i polska underhuset Sejmen kan president Duda ställa sig i vägen. Med sin vetorätt kan presidenten stoppa lagförslag som ska upphäva den urholkning av demokratin som genomdrivits under åtta år med PiS-regering.

Det krävs tre femtedels majoritet i parlamentet för att övertrumfa presidentens veton, och det får inte de tre oppositionspartierna ihop. Nästa presidentval äger inte rum förrän 2025.

Politiska experter i Polen pekar på att Donald Tusk, som var landets premiärminister 2007-14 första gången, hotat president Duda med domstol för brott mot konstitutionen om han blockerar en ny regerings arbete. Men det är högst osäkert om presidenten kommer att välja att lyda order från PiS-ledaren Kaczynski eller acceptera valresultatet.

+ Den avgående regeringen har också under sina åtta år infört politisk styrning över stora delar av rättsapparaten, och i stället för oberoende domstolar sitter nu domare som stödjer PiS på en rad poster och kan bromsa eller omtolka nya lagar från en ny regering.

Donald Tusks vallöfte om att upphäva abortförbudet kan därför bli svårt att genomföra. Det räcker inte med en lagändring. Polens konstitutionsdomstol slog i ett utslag 2020 fast att abort står i strid med landets konstitution. En majoritet av domarna är tillsatta av PiS-regeringen.

Det första Donald Tusk kan göra som premiärminister utan att behöva lov från presidenten är att tillsätta en ny ledning för TVP, public service-kanalen. TVP:s politiska rapportering har liknats vid en europeisk variant av Nordkorea-tv. Där oppositionspartierna idiotförklarats under hela valrörelsen.

Risken är dock att en Donald Tusk av revanschlust kommer att göra TVP till en propagandakanal för den nya regeringen. Polen är i akut behov av oberoende journalistik i den särklassigt största tv-kanalen som kan öka tilliten för politikerna och öka förtroendet för det öppna samhället.

En Donald Tusk-regering kommer att mötas med en suck av lättnad och hjärtliga gratulationer från de flesta andra EU-regeringar. På EU:s toppmöten kommer inte Ungern och Polen längre bilda ett radarpar som hotar med veto mot alla beslut om stärkt EU-samarbete. Polen kan i stället få en central roll i de svåra förhandlingarna om utvidgningen och förändringen av EU:s beslutsprocesser och budget.

Men för att regeringen också ska få loss de cirka 110 miljarder euro från EU:s regionalfond och återhämtnngsfond som är låsta av EU-kommissionen på grund av urholkningen av rättssystemet krävs också stora juridiska reformer.

EU-domstolen har i flera utslag dömt ut den politiska styrningen av rättssystemet, tillsättningen av domare och de politiska bestraffningsmöjligheten av domare. Domstolen har också dömt ut dagliga böter för Polen tills rättssystemet ändras. Hittills uppgår böterna till drygt en halv miljard euro.

Det lär bli svårt för en Tusk-regering att upphäva alla de lagar som EU-domstolen och EU-kommissionen kritiserar. Frågan är om EU-kommissionen nöjer sig med ett politiskt uttalande av en Tusk-regering om att rättssystemet ska bli oberoende igen i en oklar framtid för att utbetalningsstoppet ska hävas. Och om det räcker för att EU-domstolen ska dra tillbaka de dagliga bötesstraffen.

Men först måste oppositionspartiernas valseger enligt söndagskvällens vallokalsundersökningar bekräftas av ett slutgiltigt valresultat. Exit polls har dock varit träffsäkra i tidigare val, vilket kan förklara de snabba uttalanden från samtliga partiledare på söndagskvällen.

De tre demokratiskt inriktade oppositionspartierna kommer enligt TVP:s exit poll att få 248 av de 460 mandaten i Sejmen. Medan regeringspartiet PiS backar till 200, och inte ens med stöd av högerextrema Konfederationens 12 mandat kan nå en majoritet.

Rösträkningen har försenats av det rekordhöga valdeltagandet och de sista vallokalerna stängde inte förrän vid 3-tiden natten till måndagen. 72,9 procent av de cirka 29 miljonerna väljare röstade, mot 61,7 i valet 2019, enligt valkommissionen. Ett slutgiltigt valresultat väntas på tisdagen.

Oppositionspartierna ska när mandaten är fördelade också förhandla fram ett gemensamt regeringsprogram. I samtliga tre valallianser ingår en rad partier från höger till vänster. Men samtliga partier har under valrörelsen bundit sig hårt vid löftet att tillsammans sparka ut PiS-regeringen och lär därför kunna enas om att bilda regering tillsammans.

PiS-regeringen desperata försök att skrämma väljarna till valurnorna med hjälp av fyra folkomröstningar misslyckades också. Bara 40 procent av väljarna deltog i folkomröstningarna trots att de som vägrade rösta måste meddela det i vallokalen när de lämnade sin röst i parlamentsvalet. Polens ombudsman Marcin Wiącek och tidigare PiS-ministrar har också kritiserat röstreglerna.

Det hade krävts minst 50 procents valdeltagande för att de påhittade folkomröstningarna skulle räknas. Det var ledande frågor – om att sälja ”statliga tillgångar” till utlänningar, höja pensionsåldern, riva stängsel mot Belarus och släppa in tusentals migranter från Mellanöstern och Afrika.

Donald Tusk och Jaroslaw Kaczynski har varit huvudmotståndarna i polsk politik i mer än tjugo år. Kaczynski har till och med anklagat Tusk för att vara ansvarig för tvillingbrodern Lechs död i en flygkrasch. Och även om Tusk kommer ut som premiärminister den här gången lär Kaczynski ta till alla medel för att försöka förhindra Tusks regering från att riva ner det ”illiberala demokrati”-projektet.

[jetpack_subscription_form show_subscribers_total=”false” button_on_newline=”false” custom_font_size=”16px” custom_border_radius=”0″ custom_border_weight=”1″ custom_padding=”15″ custom_spacing=”10″ submit_button_classes=”” email_field_classes=”” show_only_email_and_button=”true” success_message=”Klart! Ett e-postmeddelande skickades för att bekräfta din prenumeration. Gå till e-postmeddelandet nu och klicka på ”bekräfta” för att påbörja prenumerationen.”]

2 tankar på “Väljarna röstar för maktskifte – men Polens återdemokratisering kan stoppas”

Kommentarer är stängda.