President Tayyip Erdogan sparkar premiärminister Ahmet Davutoglu och säger nej till EU:s demokratikrav för att ge visumfrihet. Europas toppolitiker ställs nu inför valet att backa än en gång för den turkiske presidenten eller säga ”Up Yours!”. De har urskuldat kompromissandet med den turkiska regimen med att det är priset för EU:s sammanhållning. Nu överväger de om EU kan stoppa en ny flyktingvåg utan Erdogans hjälp.
Oavsett utgång blir förlorarna hundratusentals flyktingar i Turkiet och Syrien.
Antalet flyktingar från Turkiet till Grekland har sjunkit till mindre än ett hundra per dag den senaste tiden, jämfört med tusentals under hösten och vintern. Turkisk polis och militär har satts in för att stoppa flyktingsmugglarna. EU:s uppgörelse med Turkiet att i princip alla flyktingar ska sändas tillbaka har också snabbt nått ut till flyktinglägren och fått de flesta att inte ens försöka, trots att endast något hundratal tvingats återvända från Grekland hittills.
Men flyktingarna i Turkiet och Syrien vet också att även om de lyckas ta sig till Grekland är gränserna mot resten av Europa nu helt stängda. Och de har säkerligen fått rapporter om att livet i flyktinglägren i Grekland inte är mycket bättre än i Turkiet.
Erdogan har hotat EU med att ”öppna dörrarna till Grekland och Bulgarien” om han inte får igenom sina krav under förhandlingarna, enligt läckor.
Erdogan said that Turkey didn’t need the EU’s money anyway, ‘We can open the doors to Greece and Bulgaria any time and we can put the refugees on buses’ threatened Mr Erdogan according to the minutes published by the Greek website Euro2day.
Den alltmer auktoritäre presidenten har också flera gånger offentligt gjort nedlåtande uttalanden om EU samtidigt som premiärminister Davutoglu förhandlat i Bryssel och framträtt som ytterst förbindlig och EU-positiv. På EU-håll har det tolkats främst som utspel för hemmapubliken så länge turkiska förhandlare varit beredda till kompromisser.
Davutoglu tvingas nu avgå efter en maktkamp med presidenten, som uppenbarligen befarat att premiärministerns ställning skulle stärkas med EU-avtalet om visumfrihet och försvåra Erdogans planer att stärka presidentmakten. En mystisk anonym blogg avslöjade maktkampen: ”How a mysterious new Turkish blog exposed Erdogan-Davutoglu rift”
Palatskuppen mot Davutoglu uppges ha iscensatts av Erdogans svärson, Berat Albayrak, en tidigare finansman som blev politiker i fjol, parlamentariker och energiminister.
När president Erdogan omedelbart efter att Davutoglus avgång blivit offentlig går ut och avvisar EU-kommissionens krav på ändrad terroristlagstiftning för visumfrihet väcks farhågorna bland EU:s toppolitiker om att hotet om att ”öppna dörrarna till Grekland och Bulgarien” ska förverkligas.
”Turkey will not change its antiterror law for the sake of a visa deal”.
Erdogans uttalande verkar den här gången heller inte bara var för hemmapubliken. Turkiska regeringens chefsförhandlare, EU-minister Volkan Bozkır har också avvisat EU-kommissionens krav på ändrade terrorlagar:
”We don’t have the luxury of making these changes while the intensive fight against terrorism is ongoing,”
Men EU-minister Bozkir hävdade samtidigt att Turkiet genomfört en rad andra förändringar som ger förstärkt demokratilagstiftning, i enlighet med Europarådets krav.
I den rapport som EU-kommissionen lade fram förra veckan sägs inte heller uttryckligt att Turkiet helt ska ta över EU:s terrorlagar, utan ett mer luddigt krav om en ”bättre anpassning av definitionen av terrorism”.
”Revising the legislation and practices on terrorism in line with European standards, notably by better aligning the definition of terrorism in order to narrow the scope of the definition and by introducing a criterion of proportionality.”
Med Turkiets vida definition av ”terrorism” kan ett inlägg på Twitter om presidenten eller tidningsartiklar leda till åtal och risk för livstids fängelse.
Förhandlingarna mellan Turkiets regering och EU fortsätter den kommande veckan. EU-minister Bozkir bibehåller den optimistiska tonen:
”We will explain this to our European friends and will convince them”.
Europas politiker tvingas nu ta ställning till ödesfrågan om de ska fortsätta kompromissa om kraven på mänskliga rättigheter med president Erdogan, eller sätta hårt mot hårt och riskera en ny flyktingvåg.
EU-regeringarna har ännu inte lyckats enas om en ny gemensam långsiktig flyktingpolitik för solidarisk asylmottagning. Kommissionens förslag i förra veckan om att alla länder ska ställa upp om ett medlemsland drabbas av ett extremt stort inflöde av asylsökande avvisades omedelbart av Ungern och andra östländer.
Den ”EU-flyktingpolitik” som finns i dag om Turkietavtalet faller är de inre gränsmurar mot Grekland och mellan EU-länderna som byggts efter fjolårets flyktingkris, bland annat Sveriges ID-kontroller. Ingenting talar för att Tysklands Angela Merkel eller Sveriges Stefan Löfven återgår till förra höstens öppna gränser och flyktingliberala hållning.
Därför kan Erdogans alltmer högljudda maktspel leda till att EU-ledarna säger ”Up Yours!” och därmed chansar på att de stängda gränserna i Europa och farhågorna för att hamna i interneringsläger och limbo i Grekland ska vara så avskräckande att det inte blir någon ny flyktingvåg.
De största farhågorna för ett havererat EU-Turkietavtal bör finnas i krisdrabbade Grekland, där nödropen om att landet riskerar att bli en ”lagerlokal för flyktingar” hörts redan tidigare.
Ett havererat EU-Turkietavtal leder också till att EU-länderna inte behöver leva upp till löftet om att ta emot syriska flyktingar direkt från Turkiet. I avtalet har EU-länderna åtagit sig att ta emot lika många asylsökande syrier som det antal som avvisas från Grekland till Turkiet. Hittills har bara några hundra fått komma till Europa den vägen, men om avtalet faller kommer denna nya lagliga väg för flyktingar till Europa att försvinna.
Det politiska spel som nu pågår mellan EU:s ledare och president Tayyip Erdogan drabbar oskyldiga flyktingar oavsett utgång.