Det går fortfarande att bryta auktoritära ledares makt genom folkval i Europa.
EU-valet gav oss ett nytt exempel som ger hopp.
I Ungerns EU-val vann – förstås – Victor Orbans parti Fidesz tack vare 44,6 procent av rösterna.
Förstås, eftersom premiärminister Orban sedan han tog makten år 2010 har monterat ned den ena efter den andra friheten i landet.
Massmedia har tvingats att antingen övergå till Orban-propaganda eller lägga ner.
Valsystemet har riggats på otaliga sätt för att gynna Fidesz och missgynna oppositionen.
Statlig annonsering används för att hamra in Orbans påståenden om världen – anti-EU, pro-Trump och pro-Ryssland.
Ungern är sedan ett antal år bara ett ”delvis fritt land” enligt rankingen i Freedom House.
Men trots detta riggade politiska landskap lyckades ny-startade Tisza, ett bara två månader gammalt parti, ta nära 30 procent av rösterna och 7 av Ungerns mandat i EU-parlamentet.
Orban gjorde sitt sämsta val på 20 år. Aldrig sedan år 2004 har hans parti fått mindre än 50 procent av rösterna.
Och trots det riggade politiska landskapet lyckades någon Fidesz-kandidat inte heller vinna borgmästar-uppdraget i huvudstaden Budapest. Även det gick till Orbans opposition.
Här finns skäl till hopp för alla i EU.
Fler länder än Ungern använder som bekant auktoritära tricks för att stoppa politisk opposition (Bulgarien, Rumänien, Slovakien…). EU har haft oerhört svårt att möta det.
Visserligen kräver EU-fördraget som bekant demokrati, medborgerliga rättigheter och pressfrihet av alla sina medlemsländer men rättigheter är juridiskt sett vaga begrepp som det är svårt bevisa kränkningar av, inför domstol.
Artikel 7 i EU-fördraget tvingar åtminstone felande land till en ”dialog” med övriga i EU om läget men t ex Ungern har varit skickligt på att utnyttja den dialogen till att attackera andra EU-länder.
Det ultimata straffet, att frysa rösträtten vid EU-beslut, har aldrig använts.
Nya EU-regler sedan 2021 gör det visserligen möjligt att vägra betala ut EU-bidrag när rättsstatens principer inte respekteras – men vi har en EU-kommission som är plågsamt långsam att utnyttja möjligheten samt extremt snabb att upphäva frysningen inför motpartens hycklande löften om att bättra sig.
Ändå lyckades alltså en politisk opposition i Ungern slå sig fram till väljarna genom ett riggat valsystem och beordrad tystnad i media.
Hur det blivit möjligt vore intressant att få veta.
Är det de ungerska gräsrötterna som förblivit starka?
Eller har EU-åtgärderna trots sin mesighet ändå bromsat Orban från att gå hela vägen till att upprätta en total diktatur, så att vissa demokratiska inslag har kunnat överleva?
Längre norrut i Europa har Polen genomlevt något liknande även om auktoritära partiet PiS ”bara” haft nio år på sig att strypa rättigheter och tysta massmedia sedan man kom till makten år 2015.
PiS har varit mindre habila än Victor Orban, de har gått brutalare fram och därför kraschat med EU-systemets krav på att återställa rättigheter mycket tidigare.
Men också med Polen har EU-kommissionen varit ömsint och bara agerat när överträdelserna varit extremt iögonenfallande och precis som med Ungern så har minsta viskat löfte om att bättra sig, lett till att disciplinåtgärder dragits tillbaka.
Trots PiS´ alla hårda tag, lyckades även här oppositionen nå fram till väljarna och PiS kunde fråntas makten efter ett val i oktober 2023.
Den högerliberala koalition som tog över lyckades i helgens EU-val förbli Polens största parti… men mycket knappt, med 37 procent av rösterna mot PiS` 36 procent.
Det gör ändå två auktoritära regimer i EU som inte fullständigt lyckades krossa demokratin trots att de verkligen försökte.
Marschen i europeiska länder mot att auktoritära ledare tar över är inte ödesgiven – den går att bryta.