Världsrekord trots allt – när EU visar upp lobbyisterna

EU ligger nära ett världsrekord vad gäller öppenhet om lobbying.
Men det är förstås ett världsrekord som få länder och organisationer alls försöker att få.

EU-kommissionen föreslog på tisdagen nya regler för lobbying som för första gången skulle gälla alla EUs tre lagstiftande institutioner; EU-kommissionen, parlamentet och rådet.

Reglerna innebär att lobbyister måste registrera sig, tala om vem de arbetar för och hur mycket pengar de spenderar på sin lobbying, samt lova att respektera en uppförandekod.
Beslutsfattare i institutionerna får bara möta de lobbyister som är registrerade.
Alla möten som hålls ska deklareras offentligt.

Hur detta kan fungera går att se i verkligheten eftersom EU-kommissionen för sin del har haft det så sedan november 2014.
Här kan vi t ex se att Google hänger på kommissionen mest hela tiden, att spanske klimatkommissionären Miguel Canete är den som möter flest lobbyister (både industri och miljövänner men dessutom flera banker) och att digitale tyske kommissionären Gunther Oettinger underligt nog tar möten om handelspolitik och stål.

Och det är ungefär vad som krävs för världsrekord för så visar minsann inte amerikanska beslutsfattare upp sig, även om deras lobbyister åtminstone måste registrera sig.
Öppenhets-landet Sverige har inte ens ett frivilligt register över lobbyister som uppvaktar regeringen och ministrarna.

Svenska regeringen, dess ministerier och myndigheter behöver inte redovisa vem som möter vem och när.
Svenska politiker kan dessutom hoppa direkt till näringslivet efter avslutat uppdrag och dessutom tillåts de att under regeringstiden hämta sin närmaste stab direkt från företag och organisationer.
EU-kommissionärer måste låta det gå 18 månader innan de kan börja sälja sina tjänster till näringslivet.

Därmed inte sagt att det är frid och fröjd på lobbyfronten i EU.
Flera gånger på senare tid har EU-kommissionen avslöjats ha glömt bort att registrera möten, till exempel med tobakslobbyister och bil-lobbyister.

I Europaparlamentet gick de stora partierna nyligen ihop för att skjuta upp till en obestämd framtid, ett förslag att de valda ledamöterna också, skulle offentliggöra vilka lobbyister de möter.

Som sagt, öppenhet om lobbypåverkan är en gren som många beslutsfattare inte bryr sig om att tävla i.