Nästan på dagen ett år efter att Mark Rutte III-regeringen tvingades avgå tillträder nästa vecka Mark Rutte IV-regeringen. Med samma partier men med en helt annan EU-politik.
Svenska regeringens främsta bundsförvant i EU:s snålallians – ”Frugala fyran” – öppnar nu för uppmjukade EU-budgetregler och massiva investeringar med lånade euromiljarder.
När coronapandemin försatte världens ekonomier i fritt fall våren 2020 var det dåvarande finansminister Magdalena Andersson och Nederländernas Wopke Hoekstra som i det längsta höll emot att låta EU utlösa sina krisfonder för att hjälpa de hårdast drabbade medlemsländerna.
Budgethöken Hoekstra skapade en diplomatisk kris mellan nord och syd med krav på en utredning först om regeringar i Sydeuropa misskött sina ekonomier.
Wopke Hoekstra sitter kvar i den regering som formellt tillträder den kommande veckan. Men han har nu ”förpassats” till att leda Nederländernas diplomatiska arbete som utrikesminister.
Hoekstras kristdemokratiska parti var det enda av de fyra regeringsparierna som backade i valet i mars. Den största framgången i valet gjorde socialliberala och EU-positiva D66 (Demokrati 66) som blev näst största parti efter Rutters högerliberala VVD genom att vinna väljare från Socialdemokraterna och Gröna vänstern.
Det har fått dramatiska effekter på den nya koalitionsregeringens program för landets ekonomiska politik och EU-hållning. Och D66:s partiledare Sigrid Kaag tar över som finansminister och vice premiärminister i Rutte IV-regeringen.
I det 50-sidiga programmet som tagit nära nio månader att förhandla fram utlovas utökade offentliga satsningar med 28 miljarder euro till 2025. Det är tiofalt mer än vad Mark Rutters parti lovade i valet, och liknar mer löftena i vänsterpartiernas valmanifest. ”Budgetreglerna kastas överbord”, enligt holländska analytiker.
De vänsterväljare som gick över till D66 i valet har visat sitt missnöje i opinionsmätningarna när partiet fortsatt förhandla med de tidigare regeringspartierna. Det har gett Sigrid Kaag möjlighet att driva igenom fler av sina vallöften. Striktare regler för korttidsanställda utlovas nu liksom utökad gratis barnomsorg. Klimatsatsningar på 25 miljarder euro läggs utanför budgeten.
Från högerextremt håll attackeras nu Kaag för att hon är gift med en palestinier och som utrikesminister gett bistånd till Palestina. Hon kritiseras för att som första kvinnliga finansminister inte vara ekonom. Medan juristen Wopke Hoekstra inte möttes av någon sådan kritik som finansminister.
D66 har också fått gehör för en del av sin EU-federalistiska hållning i regeringsprogrammet.
+ På försvarsområdet stödjer den nya regeringen EU-kommissionens och Frankrikes förslag om en permanent militär insatsstyrka. Ett utökat militärt högkvarter och ett säkerhetspolitiskt råd. Förslag som den förra regeringen avvisade med hänvisning till att det skulle hota Nato-samarbetet. Regeringen utlovar också kraftigt utökade militära satsningar och samarbete med övriga EU-länder om utvecklingen av försvarsmateriel.
+ Den nya regeringen ansluter sig till Frankrikes förslag om ”strategisk autonomi” och EU-satsningar på ”smart industripolitik”.
+ Den nya regeringen vill ge ökad makt åt EU-parlamentet. Det ska få möjlighet att sparka enskilda EU-kommissionärer, och förslaget om att parlamentsvalet ska avgöra vem som blir kommissionsordförande- det som kallas Spitzenkandidaten – ska prövas.
+ Den nya regeringen lovar att vara ”konstruktiv” i de kommande förhandlingarna om att ”modernisera” EU:s budgetregler. Frankrikes Emmanuel Macron och Italiens Mario Draghi gjorde ett utspel om uppmjukade budgetregler i EU dagarna före jul, och Macron har kallat till ett extra toppmöte till den 10 mars.
Med dessa EU-politiska mål lär Nederländerna inte ställa sig i spetsen för någon ny Frugal four-allians som driver på för en återgång till de strikta åtstramningsrelgerna i EU som varit upphävda under coronapandemin.
Det kan tyckas märkligt att Mark Rutte som i sin förra regering ägnade det mesta av sina insatser i EU åt att motarbeta alla förslag på fördjupat EU-samarbete som kom från Frankrike nu byter fot. Men Rutte är en politisk överlevare och pragmatiker, som också kallas för ”kameleont”.
Regeringsprogram innehåller ofta vaga formuleringar när flera partier ska enas. Precis som den tyska koalitionsregeringens program ”sund ekonomisk politik och hållbar skuld i medlemsländerna”, samtidigt som de öppnar för uppmjukade budgetregler.
Men medan det är budgethöken Christian Lindner som kapat åt sig den mäktiga finansministerposten i den tyska regeringen är det EU-federalistiska D66:s Sigrid Kaag som ska delta i EU-förhandlingarna om att reformera EU:s ekonomiska regler.
Magdalena Andersson gjorde sig känd som finansminister för sina uttalanden om ”snålast i EU” uppbackad av Hollands Wopke Hoekstra . Hennes efterträdare Mikael Damberg lär inte kunna förlita sig på stöd från Sigrid Kaag om han får uppdraget av statsministern att fortsätta i samma fotspår i EU-förhandlingarna.
Svenska regeringen har utnämnt Nederländerna som det land som står närmast Sverige i EU efter att Storbritannien lämnade. Regeringen kan behöva söka nya partners eller anpassa sin EU-politik efter Rutte IV.