Theresa May sitter i krismöte med sitt ”krigskabinett” på residenset Chequers för att försöka enas om en linje i Brexitförhandlingarna. Samtidigt förbereder oppositionsledaren, Labours Jeremy Corbyn, ett tal där han ska byta linje om Brexit efter ett krismöte med sin partiledning.
Corbyn är en inbiten EU-motståndare och May lovade att Storbritannien skulle lämna EU för evigt när hon tog över som Toryledare. Men nu är den ekonomiska verkligheten plus Nordirlands akuta läge på väg att hinna ikapp deras politiska drömmar och tvingar fram omprövningar.
Labourledningen hade sitt krismöte om Brexitlinjen förra veckan och Jeremy Corbyn har nu meddelat att han ska hålla ett tal på måndag för att klargöra partiets hållning. ”Det kommer att bli ett avgörande ögonblick i utvecklingen av Labours politik”, säger en källa till Politico.
“It’s a significant moment in the development of Labour Party policy,” one aide familiar with the speech said. “It will set out the principles we would want to achieve in the negotiation and how this fits into our wider agenda for change for the economy.”
Corbyn har drömt om att slippa EU:s konkurrensregler för att få fritt fram att föra en ”socialistisk politik”, kunna förstatliga företag och ge statligt stöd till andra. Men de stora fackförbunden, som lyft den gamle vänsterideologen till partiledare, har satt partiledningen under hård press för att behålla det ekonomiska samarbetet med EU inför risken att tusentals jobb annars lämnar UK.
Brexitmotståndarna i partiet driver på för att Labour ska välja ”Norge-alternativet”, och stanna i EU:s inre marknad och tullunion för att säkra jobben både i industrin och i den viktiga finanssektorn.
Labours talesman för Nordirland, Owen Smith, pekar på att det enda sättet att förhindra nya gränskontroller mellan Irland och Nordirland efter att UK lämnat EU – som den brittiska regeringen utlovat – är att fortsätta ingå i EU:s inre marknad och tullunion.
”There has to be a solution to the Northern Irish border, and my view is that can’t be reached without effectively retaining membership of the single market and the customs union.”
Efter Labourledningens krismöte antyder Owen Smith nu också att Jeremy Corbyn närmar sig hans linje. ”Corbyns inställning utvecklas och fördjupas.”
Men Jeremy Corbyn och hans närmaste vapendragare, skuggfinansministern John McDonnell, hoppas fortfarande få EU att gå med en kompromiss som gör att UK kan ha en tullunion med EU och vara med på EU:s inre marknad, och samtidigt fritt kunna sätta upp regler för industrin och handelspolitiken.
”We think we can develop a new relationship with Europe which overcomes many of those perceived disbenefits and that is why we think we can get as close to the single market as we can and gain the benefits of that single market.”
På samma sätt backar premiärminister Theresa May långsamt ifrån sina tidigare löften om att UK ska lämna EU:s tullunion, inre marknad, fria rörlighet och rättsliga kontroll via EU-domstolen.
Det började med att den brittiska regeringen begärde en övergångsperiod på två år efter den fastställda utträdesdagen, den 29 mars 2019. Men när EU27-länderna sagt ja till det och föreslagit slutdatumet 31 december 2020 läckte det ut att UK-regeringen ville stanna på EU:s inre marknad och tullunion längre, och inte vill bestämma något slutdatum, i sitt förhandlingsbud till EU:
“The UK believes the period’s duration should be determined simply by how long it will take to prepare and implement the new processes and new systems that will underpin the future relationship.”
Theresa May skickade snabbt ut dementier för att försöka förhindra anklagelser om att regeringen helt vill överge sina Brexit-åtaganden.
Men när regeringens inre cirkel av ministrar som ska leda Brexitförhandlingarna sitter i sitt möte på Chequers är den linje som Theresa May vill få dem att enas kring ändå ett försök att få ingå i EU:s djupa ekonomiska samarbete med tullunionen och inre marknaden. Men på sina egna villkor, enligt Financial Times.
Brexitminister David Davis kallar det ”Kanada plus plus plus”, en hybrid mellan EU-Kanada-handelsavtalet och UK-medlemskap på EU:s inre marknad på vissa områden. Davies utlovade i ett tal i veckan att UK ska hålla ”hög standard” i regelverken, med målet att EU och UK ska erkänna varandras regler och kontroller. Med en sådan hybrid hoppas Brexitministern att Storbritanniens tjänstehandel och finanssektor ska få fortsatt fritt tillträde till EU:s inre marknad. Det kallas för ett avtal med ”tre korgar”, där UK ingår i en tullunion på vissa områden, på inre marknaden på vissa och är helt frikopplat från EU på vissa områden.
Den här nya Brexitmodellen ska premiärminister Theresa May enligt planerna lansera i ett tal den 1 mars.
Men i Mays ”krigskabinett” finns flera ministrar, med finansminister Philip Hammond i spetsen, som anser att Storbritannien måste fortsätta ingå i EU:s tullunion för att kunna lösa det akuta problemet med Nordirland. En återinförd gräns mot Irland skulle riskera att ekonomiskt isolera denna del av Storbritannien med allvarliga ekonomiska följder.
Än värre är att EU-sidan redan förkastat UK-regeringens nya ”trekorgsmodell”, och menar att den står i strid med EU:s principer. I ett 58-sidigt dokument av Power Point-bilder slås fast att ett land som inte är EU-medlem kan inte ha något inflytande över EU:s regelverk, att EU:s inre marknad är en helhet och inte något som ett tredjeland kan välja ur, och att relationerna till länder som Norge skulle riskera att undermineras.
”UK views on regulatory issues in the future relationship including ”three basket approach” are not compatible with the principles in the
EuCo guidelines”.
EU-sidans förhandlingsbilder visar på ett tydligt sätt med en trappa hur Theresa Mays tidigare kategoriska besked om att UK ska lämna EU:s inre marknad och tullunion gör att det enda återstående alternativet är ett handelsavtal, av den typ som EU har med Kanada och Sydkorea. Det finns inget trappsteg för den hybrid som Theresa May och hennes krigskabinett diskuterar på Chequers.
Men när Jeremy Corbyn på måndag och Theresa May den 1 mars lanserar sina nya Brexitlinjer, där de båda backar från sina tidigare löften om totalbrott med EU, tar de båda ett första steg där de erkänner UK:s stora beroende av EU:s inre marknad. Därefter väntar EU:s tuffa besked om vilka villkor som gäller för att få vara med på den marknaden och slippa gränskontroller mellan Irland och Nordirland.
Vi kan räkna med att både Corbyn och May tvingas till nya backövningar efter att de nu lagt in de Brexit-växeln.