Danska EU-kommissionären Margrethe Vestager har än en gång visat sig kunna stå emot alla påtryckningar.
På tisdagen meddelade hon att amerikanska Apple är skyldigt 130 miljarder kronor i obetald skatt.
Och hon erbjuder svenska skattemyndigheter att få se hennes utredning för att eventuellt begära svensk skatt.
Apple, amerikanska ambassaden och den amerikanska regeringen har alla tryckt till så hårt de kan mot Vestager för att få henne att backa i sin utredning om illojalt statsstöd via skatterabatt.
Irland – där företagsskatten är låga 12,5 procent – har genom två skräddarsydda skatteavgöranden gjort det möjligt för Apple att betala mindre än 1 procent i skatt på sina intäkter från 2003 och stadigt sjunkande ändå ner till 0,005 procent i skatt 2014.
”För varje miljon euro i vinst, har alltså 500 euros gått till skatt”, säger Vestager.
Den extremt låga beskattningen har gjort att Apple valt att föra hem sina förtjänster från alla EU-länder till Irland, liksom från Afrika, Mellanöstern och Indien.
Amerikanska ”treasury secretary” Jack Lew har i flera möten och samtal försökt få Vestager att backa. USA tycks tro att EU-kommissionen kan låta bli att tillämpa reglerna och istället förhandla om summan för obetald skatt.
Han har upprepat anklagat EU-kommissionen för att specifikt gå efter amerikanska bolag.
När Vestager inte har nappat på detta, har han istället tagit till juridiska argument, hävdat att EU-kommissionen agerar olagligt genom att ge sig in på skattefrågor, mycket riktigt en nationell kompetens i EU.
Det är dock reglerat i EU-fördraget att medlemsstater inte får snedvrida konkurrensen genom att gynna enskilda företag via skatten (eller på andra sätt).
Alla företag måste i så fall ges samma behandling.
”Det här är regler från 1958 och gäller alla företag som har verksamhet på den inre marknaden, europeiska och andra”, kommenterade Vestager obevekligt på sin presskonferens i Bryssel.
Irländska regeringen måste nu begära tillbaka summan 13 miljarder euro i obetald skatt från Apple.
Det är regeringen inte villig att göra, utan talar om att överklaga kommissionens besked.
När Irlands regering faktiskt motsätter sig att ta tillbaka 13 mdr euros från Apple, retar det kanske mest av allt de egna väljarna som förutom år av nedskärningar är ilskna över en nyinförd vattenavgift.
Men regeringen är framförallt ute efter att lugna andra amerikanska storbolag i landet.
Genom att ha en av EUs lägsta bolagsskatter har Irland lockat till sig alla de stora jättarna vilka numera ger jobb åt 130 000 irländare.
EU-länderna har regelbundet kommit överens om att inte hålla på med att locka företag och konkurrera om jobben genom låga skatter. 1997 tog länderna en uppförandekod om saken, 2004 klubbades en strategi, 2009 kom riktlinjer, 2015 hette det handlingsplan och i januari 2016 ”plan mot skattesmitning”.
Alla har samma innehåll.
Den irländska regeringen och Apples hopp om att få Vestagers beslut upprivet genom att överklaga till EU-domstolen blir därmed inte lätt.
Vestager understryker att EU-kommissionen inte lägger sig i hur mycket skatt ett bolag betalar, EU-kommissionen kan enbart agera när en medlemsstat snedvrider konkurrensen genom att gynna ett bolag framför andra.
Irländska regeringens agerande leder därför till en stilla undran om fler storbolag än Apple fått skatterabatter.
EU-beslutet har samtidigt ett PS med till alla skattemyndigheter (även den amerikanska):
Vestager har numera uppgifter på Apples försäljning i olika länder.
Skulle en skattemyndighet i något annat land än Irland anse att enligt deras nationella lagar bör Apple betala skatt hos dem, för den försäljning Apple har hos dem, så är de välkomna att studera siffrorna.
Framgångsrika Apple, säljare av Iphones, Ipad, IoS, Apple Watches, Mac-produkter och så vidare… betalade förra året bara drygt 700 000 kronor i skatt i Sverige.