Viktigt val för Sverige: Vem ska leda Finlands försvar mot Putin

Medan debatten pågår i Sverige om risken för att Putin ska anfalla och behovet av att skaffa vevradio ska det land som har längst gräns mot Ryssland välja en ny överbefälhavare.

Finlands president har stor makt över utrikes- och säkerhetspolitiken, men den kandidat som väljarna anser är mest kompetent leder inte opinionsmätningarna.

Låt oss först klargöra: Bland presidentens maktbefogenheter ingår att hen är överbefälhavare och är den som beslutar om mobilisering av försvarsmakten – till exempel om Putinregimen skulle anfalla. Även om presidenten kan överlåta själva uppdraget som ÖB till någon annan.

Presidenten sköter utrikes- och säkerhetspolitiken i samarbete med regeringen, men är den som företräder Finland på Natos toppmöten.

Därför är det viktigt även för Sverige vem som blir vald när Sauli Niinistö nu måste avgå efter två mandatperioder.

Första valomgången hålls den 28 januari, men vi finländska medborgare som bor i Stockholm kan börja rösta redan den 17 januari. Vi har tio kandidater att välja mellan och på den tomma valsedeln ska vi skriva in hens nummer.

Om ingen av kandidaterna får över 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång den 11 februari. Och eftersom ingen av de tio ligger ens i närheten av egen majoritet enligt opinionsmätningarna lär de två toppkandidaterna ställas mot varandra i en avgörande omgång.

Allt pekar mot att slutstriden står mellan moderata Samlingspartiets Alexander Stubb och De Grönas Pekka Haavisto. De ligger på drygt 20 procent i mätningarna medan övriga ligger runt 10 och därunder. Socialdemokraternas kandidat – den tidigare partiledaren, finansministern och nuvarande EU-kommissionären – Jutta Urpilainen anslöt sent till valrörelsen men det har inte ändrat läget i toppen.

Pekka Haavisto har varit motkandidat till Niinistö i de två senaste presidentvalen och var utrikesminister i den S-ledda regering som lämnade in Finlands ansökan om Natomedlemskap.

Alexander Stubb har ett betydligt mer omfattande CV. Han var statsminister 2014-15. Dessutom utrikes- och handelsminister 2008-14 och finansminister 2015-16.

Enligt en opinionsmätning anser väljarna ändå att Pekka Haavisto är den som skulle vara bäst på att leda landet i en krissituation och den som har den bästa utrikespolitiska inriktningen.

Men det är Alexander Stubb som de flesta väljare tänker rösta på i presidentvalet. Stubb leder med 24 – 22 över Haavisto i den senaste mätningen med alla tio kandidater, men skulle i en slutomgång mellan de två segra med hela 58 – 42 enligt en mätning.

När väljarna fick tycka till om kandidaterna toppade Stubb i mätningen om vem som skulle vara bäst på att ”representera Finland i världen”.

”Visst är det ändå intressant att Alexander Stubb nu leder opinionsmätningarna, men ändå inte uppfattas som den utrikespolitiskt mest kompetenta”, konstaterar Hufvudstadsbladet i en ledare.

De flesta finlandssvenska väljare uppger att de kommer att rösta på finlandssvenske Stubb trots att Pekka Haavisto backas upp av tidigare försvarsministern Elisabeth Rehn och partiledaren för Svenska folkpartiet mm, Pär Stenbäck. Finansmannen Björn Wahlroos har också gett finansiellt stöd till Haavistos kampanj.

Haavistos uppbackare framför sina kritiska åsikter om Alexander Stubb som president mellan raderna. Som Pär Stenbäck i Hufvudstadsbladet:

”Jag känner flera ambassadörer som har en minst sagt kritisk syn på Stubbs ledarskap, men jag har uppmanat dem att hålla inne med den. I en värdig kampanj betonar man sin egen kandidats förtjänster….Haavisto har en realistisk syn på vår utrikes- och säkerhetspolitik, han är krishärdig och färdigt inskolad att ta ansvar från dag ett”.

Mer brutal kritik mot Alexander Stubb kommer från tv-kanalen MTV:s mångåriga korrespondent i Paris, Helena Petäistö, som i en krönika menar att Stubb gjort en mängd diplomatiska fadäser och agerat som en ”besserwisser” under sina år som utrikesminister, statsminister och finansminister.

Helena Petäistö har följt EU och varit korrespondent Paris i under sju franska presidenter och haft bra källor i presidentkanslierna. Hon skriver om hur Stubb som statsminister läxade upp president Francois Hollande om landets ekonomi. ”Jag har aldrig sett den normalt så jovialiske Hollande så dyster”.

Hon påminner om hur Stubb som finansminister krävde att Grekland skulle kastas ut ur eurosamarbetet, och hur det krävdes polisskydd för Finlands ambassad i Aten efteråt.

Alexander Stubb är en estradör. När jag intervjuade honom 2009 som utrikesminister visade han upp det skämtsamma porträtt han låtit konstnären Kaj Stenvall måla, som hängde på ministerns rum

Stubb är känd bland journalister för sina ”oneliners” inför tv-kamerorna i jakten på att få med sina uttalanden i medierna. ”Var det där tillräckligt tufft för er?” som han sade till oss vid ett utrikesministermöte i Cordoba.

Men Finlands tidigare presidenter är snarare berömda för inte tala i oneliners, utan uttrycka sig inlindat och diplomatiskt. Det kan ha bidragit till att den avgående Sauli Niinistö sägs ha haft goda kontakter med Rysslands Vladimir Putin, och därmed blivit en intressant kunskapskälla för USA:s Joe Biden.

När väljarna ska ta ställning kan det handla både om ett inrikespolitiskt ställningstagande – om att rösta på en presidentkandidat som kan fungera som en motvikt mot högerregeringen med rasistiska Sannfinländarna eller på en partikamrat i presidentpalatset som statsminister Petteri Orpo lyssnar på. Eller på vilken kandidat som kan vara en bra företrädare för Finland på Natos toppmöten medan den store grannen i öster befinner sig i fullt krig för att utöka sin ”intressesfär”.

Väljarna kan också ta reda på hur deras åsikter överenstämmer med presidentkandidatrna på Yles valkompass. Där får de bland annat reda på att Alexander Stubb anser att Finland ”bör tillåta kärnvapen på sitt territorium”, medan Pekka Haavisto säger nej. Och att Haavisto tycker att ”presidenten ska fråntas rätten att benåda brottslingar”, medan Stubb säger nej.