När Angela Merkel gör en snabbvisit i Stockholm i dag ger det Stefan Löfven chansen att stå i EU:s rampljus några korta minuter. Svenska regeringen har sent omsider upptäckt att den snart inte har några nära vänner i EU och därmed tappar inflytande efter att klistrat sig vid Storbritannien under många år. Men vill Löfven börja hänga med Merkel krävs också att regeringen börjar intressera sig för att bidra till ett starkare EU.
Tysklands förbundskansler har den tunga rollen att se till att hålla ihop EU-projektet, och när unionen nu befinner sig i sin djupaste kris hittills är det något som de som vill vara hennes förtrogna måste försöka bidra till.
I dag kommer Merkel och Löfven intyga hur överens de är i EU-samarbetet i dessa tider. Men i själva verket har Sverige hittills haft en annan linje, och agerat bromskloss tillsammans med Storbritannien när Tyskland drivit på för att stärka EU. Längst gick det under Göran Perssons tid som statsminister när han lanserade idéer om att i praktiken avskaffa EU-kommissionen för att omvandla EU till en rent mellanstatlig organisation.
I dag handlar EU-ledarnas uppgift i första hand om att rädda unionen från sönderfall och kunna möta hoten som följer med Donald Trump som USA:s president.
+ Angela Merkel har fått Tyskland att bli en större utrikespolitisk aktör och drivit på för att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland. Den tyska regeringen har tagit Trumps hotfulla uttalanden mot Nato på allvar. Tyska regeringen har beslutat om kraftigt höjd försvarsbudget och vill påskynda EU:s försvarssamarbete.
Sverige har under många år visat ett ointresse för samarbetena på EU-nivå för att ta fram gemensamt försvarsmateriel, och försvarsminister Peter Hultqvist har under hösten försökt begränsa ambitionsnivån under förhandlingarna om ett fördjupat försvarssamarbete. Svenska regeringen har främst inriktat sig på att säkra sitt eget försvarssamarbete med USA.
+ Angela Merkel har efter den chockartade Brexitsegern i Storbritannien inriktat sig på att hålla ihop övriga EU. Hon har satt press på den tyska exportindustrin att backa upp regeringen om en tuff linje inför utträdesförhandlingarna även om att det skulle kunna leda till minskade exportintäkter för BMW, Mercedes och andra exportjättar.
Svenska regeringen har å sin sida främst ägnat sig åt att beklaga att man nu förlorar sin bundsförvant i EU, och finansminister Magdalena Andersson har talat om att EU, dvs Merkel, måste ”agera vuxet” och inte straffa Storbritannien i Brexitförhandlingarna.
+ Angela Merkel har till stor del på egen hand fått sköta EU:s flyktingpolitik sedan den havererade efter den syriska flyktingvågen hösten 2015. Här borde Stefan Löfven och Angela Merkel ha stora möjligheter att samarbeta. Båda länderna tog emot stora flyktingströmmar när andra medlemsländer stängde sina gränser eller skickade de asylsökande vidare. Möjligheterna att få till stånd en EU-uppgörelse om en samlad asylpolitik det närmaste året är minimala. Det krävs därför andra lösningar för att undvika nya stora flyktingkatastrofer. Angela Merkel har därför utöver avtalet med Turkiet försökt få regeringarna i Afrika att minska utvandringen. Tyskland utlovade ökat bistånd till ekonomisk utveckling i länderna i samband hennes rundresa dit under hösten.
Men svenska regeringen har inte varit någon aktiv partner till Tyskland för att lösa de akuta flyktingfrågorna. S-MP-regeringen har haft svårt att hålla ihop om flyktingpolitiken och har därför främst ägnat sig åt att kritisera Ungern och andra EU-länder som vägrat ta emot flyktingar. Utrikesminister Margot Wallström har avvisat förslag om samarbete med Libyen utan att föreslå några alternativ. Och när EU:s migrationsministrar möttes på Malta i veckan för att förbereda toppmötet om flyktingpolitiken fanns endast en statssekreterare på plats från den svenska regeringen. Där diskuterades förslag från EU-kommissionen om mångmiljardstöd till Libyen och UNHCR för att utbilda gränspolis och försöka förbättra förhållandena i libyska flyktingläger. Angela Merkel har sagt nej till att skicka tillbaka flyktingar till Libyen, medan tyske inrikesministern Thomas de Maziere talar om att upprätta flyktingläger i andra delar av Nordafrika.
+ Angela Merkel har drivit på för att EU ska stärka sitt rättsliga samarbete i kampen mot terrorism och ekonomisk brottslighet för att visa medborgarna konkreta resultat av EU-samarbetet. Tillsammans med Frankrike har Tyskland bland annat agerat för att så snabbt som möjligt förverkliga löftet om att inrätta en EU-åklagarmyndighet för att bekämpa korruption.
Men svenska regeringen har nyligen lagt in sitt veto. Ungern och Polen väntas följa Sverige. Det innebär troligen att de länder som vill ha en EU-åklagare kommer att genomföra det ändå, men det kommer att göra det krångligare och försena myndigheten.
Regeringen har haft ett starkt stöd av de flesta övriga partier i den svenska bromskloss-linjen i EU. Det är därför inte bara Stefan Löfven som behöver omvärdera Sveriges roll i EU om Löfven ska få hänga med Merkel mer än ett par timmar i dag.