Svenska politiker upptäcker just nu EU som möjlighet att skydda barn på nätet.
Har de också märkt att USAs myndigheter saknar de verktyg som EUs har?
”Ska TikTok förbjudas?” är hetaste frågan i EU-valdebatterna just nu.
MPs Alice Bah Kuhnke och moderaternas Tomas Tobé fick den i Expressens valduell (och svarade nej), Ursula von der Leyen fick den i spetskandidatdebatten i Maastricht (och svarade ”inte uteslutet”).
Nej:et åtföljs ändå av Tobés och Bah Kuhnkes önskan om att EU ska reglera otrevligheterna med TikTok.
En liberal EU-kandidat önskar för sin del en tydlig EU-varning för ”spion-appen TikTok” medan kristdemokraterna vill att EU griper in mot beroendet (i debattartikeln ”EU måste täppa till mobilernas slukhål”) och L-ledaren Johan Pehrson har hemma i Sverige föreslagit ett ”barnlås” på mobiler och paddor.
Kristdemokraternas debattartikel är intressant för sina många detaljerade krav – varav i stort sett alla redan är EU-regler.
KD vill t ex att ”plattformsföretagen måste dela med sig till myndigheter och forskare hur deras algoritmer fungerar.”
EU har ganska länge haft krav på insyn i algoritmerna men sedan februari i år när Digital Services Act trädde i kraft, är det krav på full öppenhet och inget mindre..
Inte bara för myndigheter och forskare. För alla oss användare också.
Varför ser du den här annonsen?
Facebook och Instagram måste berätta det för oss.
KD tänker på barnen, enligt artikelförfattarna, och vill ha EU-krav på IT-plattformarna så att ”de måste bevisa att deras digitala medieprodukter och tjänster inte leder till beroendeliknande användning.”
Även detta gör Digital Services Act.
Bara tre veckor efter att de nya lagarna trädde i kraft, startade faktiskt EU-kommissionen en utredning om TikTok och vad KD i artikeln kallar ”slukhålet.”
Alltså en EU-utredning om huruvida TikTok respekterar EUs krav på att skydda minderåriga inklusive om man har skött riskarbetet korrekt med att minska beroendegörande design och innehåll.
De största plattformarna måste i EU ta hänsyn till hur deras tjänster påverkar (bland en hel del annat) alla användares fysiska och mentala hälsa men just för barn finns en hel rad extra krav.
Deras trygghet och säkerhet ska gå först och mer exakt bör de skyddas från falsk information, trakasserier, illegalt innehåll (t ex hat och porr), ”icke-åldersanpassat innehåll” och från alla som låtsas vara någon de inte är.
Och vad gäller KDs övriga krav så grattis! EU-reglerna säger redan att:
* det måste vara tekniskt möjligt att installera föräldra-kontroll,
* plattformarna ska ha ålderskontroll på sina tjänster,
* ”dark patterns” är förbjudna,
* skräddarydda annonser för barn är förbjudet.
Och så ska plattformarna årligen rapportera hur de agerat för att skydda barns säkerhet.
Redan i april öppnade EU-kommissionen en andra utredning mot TikTok.
TikTok reagerade strax efter med att stänga ner TikTok Lite, en av de tjänster som ansågs mest riskabla för att de t ex gav gåvo-checkar till användare som tittade på särskilda videos.
Nej, EU-kommissionen är ändå inte nöjd, utredningarna fortsätter. Och för den som undrar – Meta, Amazon, Google och de andra är alla insnärjda i helt egna EU-utredningar om hur de uppträder på nätet.
Vad EU INTE har reglerat dock är skärmtider för barnen. Skulle svenska partier vilja driva det – och onekligen låter vissa politiker så – kommer de inte ha svårt att hitta fler i Europaparlamentet som vill detsamma.
Detta är något att fundera över medan vi läser i tidningen att i USA går nu ”a landmark monopoly case” mot Google – inne på tredje året – mot sitt slut.
I USA måste justitiedepartementet stämma företag inför domstol, när de anser att företaget bryter mot reglerna, de kan inte som i EU utdöma böter och stoppa fultjänsterna (varpå bolaget förstås har rätt att överklaga i europeisk domstol).
I detta specifika amerikanska fall anklagas Google för att missgynna annonsörer i sin sökmaskin och gynna sin egen försäljning.
Vad kommer den amerikanske domaren säga?
Det vet vi inte men vi vet att i Europa har EU sedan 2010 både utrett, dömt och bötfällt Google flera miljarder för exakt detta samt tvingat dem att sälja bort sitt annonsbolag.
Där borta har den amerikanske justitieministern också stämt Meta över vilka algoritmer plattformen använder.
Staten vann inte utan gjorde en förlikning.
Också delstaten New Hampshire har för övrigt stämt Meta i domstol för att Metas algoritmer misstänks skada barn.
USAs juridiska system har starkt regionala inslag. Om delstaten får rätt, måste Meta (Facebook, Instagram och Whatsapp bl a) ta bort de algoritmerna bara i New Hampshire då?
I USA, där lagarna alltså tycks svåra att tillämpa och problem kan dra ut i åratal, har man fått skaffa sig en storslägga.
Kongressen har just röstat igenom att TikTok ska förbjudas eller måste sälja sin verksamhet (till en amerikan).
USA är TikToks största marknad utanför Kina med 100-150 miljoner användare. Bolaget ger förstås inte upp sin succé så lätt utan svarar som man gör i USA – man tänker stämma.
Det kan bli ett märkligt fall för de amerikanska lagstiftarnas främsta argument mot TikTok är bolaget spionerar genom att samla in uppgifter om användarna och skickar informationen till kinesiska staten
Även amerikansk säkerhetstjänst medger att tyvärr har man inte kunnat bevisa det ännu, så det förblir än så länge ett hypotetiskt hot.
Hur ska den amerikanska domstolen döma då?
När Von der Leyen i hettan av en europadebatt svarar ”inte uteslutet” på frågan om EU ska förbjuda TikTok, så har hon kanske läst lite för mycket amerikanska nyheter.
EU har till skillnad från USA lagarna på plats för att skydda, vi kan kräva att TikTok följer dessa.
Annars kan plattformen bötfällas eller rentav suspenderas på den europeiska marknaden.
Men skulle brotten bestå i spioneri och hot mot nationell säkerhet, blir det EU-länderna själva som tar över. Till att börja med har t ex en radda EU-regeringar (och EU-institutioner) förbjudit sina anställda att ha appen TikTok i jobbtelefonerna.
Så Alice Bah och Tomas Tobé svarade helt rätt på frågan om EU borde förbjuda TikTok – nej, men plattformen ska följa EUs regler.