23.10.2025: En mycket dålig dag för Putin
Vladimir Putin var skakad när han skulle förklara för ryska folket att han hade full kontroll på läget. Trots att:
+ Trump införde sanktioner mot Rysslands två största oljebolag. Med resultat i ras i oljeexporten till Kina och Indien.
+ Ukrainas ekonomi och försvar kan stärkas kraftigt flera år framåt tack vare möjligheten att få tillgång till 140 miljarder euro med hjälp av låsta tillgångar från ryska centralbanken.
+ EU:s 19:e sanktionspaket slår mot ryska skuggflottan, banker och kryptohandel.
Ovanpå det Donald Trumps besked dagen innan att toppmötet dememellan i Budapest var avblåst.
Inför tv-kamerorna darrade Putins händer när han fick ur sig: ”Ett fångfängt försök att sätta press på Ryssland.”
Upprörd också över att hans bundsförvanter, Ungerns Orban och Slovakiens Fico, inte lagt in sina veton i EU. Och över att Putins märkliga makt över Trump verkade ha brutits.
Trollkonstnären Vladimir Putin som så länge skrämt Nato, USA och Europas regeringar från att med full kraft stoppa Rysslands invasion av Ukraina, med hot om att ta till kärnvapen.
Europas och USA:s ledare förmådde inte leva upp till sina åtaganden om att skydda Ukrainas suveränitet genom att försätta Rysslands ekonomi i konkurs genom att stoppa all import av gas och olja. De vågade inte leverera de vapen Ukraina behövt ända sedan 2014 för att stoppa Putinregimens övertagande av Krim, östra Ukraina och det fullskaliga invasionsförsöket 2022.
Donald Trump har nu kanske insett att han har gjort sig till ett internationellt åtlöje med sitt ständiga tal om att fixa fred mellan Ryssland och Ukraina genom att snacka med Putin. När hans utrikesminister Marco Rubio efter ett telefonsamtal med Ryssland Sergej Lavrov talade om att Putin inte var beredd till någon ny ”deal” utan stod fast vid sina tidigare krav på ukrainsk kapitulation öppnade Trump plötsligt för samordning av nya sanktioner mot Ryssland.
USA slår till med sanktioner mot Lukoil och Rosneft. Det innebär inte bara ett förbud för amerikanska företag att göra affärer med dem. Utan är ett också ett hot mot andra länders företag om ”sekundära sanktioner”.
På torsdagskvällen rapporterades att fyra kinesiska företag omedelbart stoppat sina affärer med de ryska oljejättarna. Och från Indien kom rapporter om drastiska nedskärningar av ryska oljeköp.
EU-diplomater talade om nya kontakter med USA som ville samordna sanktionerna och planera för ytterligare åtgärder för att få största möjliga effekt.
EU har inte infört några sanktioner mot Lukoil. Det urskuldar man med att den ryska oljejätten har raffinaderier i Rumänien. När Ungern och Slovakien har fått undantag för fortsatt import från Ryssland för att inte lägga in veto mot EU:s sanktionspaket har man även hittills låtit bli att sätta upp Lukoil på sanktionslistan.
Hur långt den oberäknelige Donald Trump nu är beredd att gå för att verkligen sätta press på Ryssland för att tvinga Putin till verkliga fredsförhandlingar är omöjligt att förutspå. Men en nöjd Volodymyr Zelensky på väg hem från mötet med EU-ledarna försökte vara optimistisk:
“We will see,” he said, with a note of exasperation. “Each day brings something … maybe tomorrow we will have Tomahawks. I don’t know.”
Minst lika viktigt var att Belgiens premiärminister Bart de Wever ändrade sitt stenhårda nej från toppmötet i Köpenhamn för några veckor sedan till ett ”kanske” om möjligheten att använda Ryska centralbankens frysta tillgångar hos ett belgiskt finansinstitut till att låna ut 140 miljarder euro mot nollränta till Ukraina.
Den högerpopulistiske Wever vars främsta mål är att dela Belgien i två länder – Flandern och Wallonien – är milt sagt ingen vän av EU och överstatligt samarbete. Men han har motsatt sig Rysslands invasion och har varit under hård press att säkra Ukrainas möjlighet att försvara sig.
När han anlände till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel hade han ändrat sitt tidigare nej till krav på att övriga EU-länder skulle ge garantier för ett delat ansvar för eventuella juridiska krav i framtiden på återbetalning av pengarna till Ryssland.
Efter långa förhandlingar blev resultatet som planerat att EU-kommissionen får i uppdrag att lägga fram ett slutgiltigt förslag till EU-toppmötet i december. Det sägs inte klart ut att EU kommer att godkänna att utnyttja de ryska tillgångarna, men det kommer att vara mycket svårt för Belgiens regeringschef att byta fot och stoppa hela projektet efter att ha sagt ”kanske”.
Svenska regeringen tolkade också toppmötets uppgörelse som ett klartecken för nya pengar till Ukraina:
-I dag har ett viktigt beslut tagits om att säkra Ukrainas finansieringsbehov framåt, sade EU-ministern Jessica Rosencrantz till svenska journalister på toppmötet.
I EU-toppmötets slutsatser sägs nu:
”The European Council invites the Commission to present options for financial support based on an assessment of Ukraine’s financing needs in order for the European Council to revert to this issue at its next meeting. Subject to EU law, Russia’s assets should remain immobilised until Russia ceases its war of aggression against Ukraine and compensates it for the damage caused by its war.”
EU:s 19:e sanktionspaket mot Ryssland kan nu följas av ytterligare sanktioner efter USA:s plötsliga intresse av samarbete. Risken att Viktor Orban och Robert Fico ska plocka fram vetokorten minskar också betydligt om de vet att det kan leda till ilskna samtal från Vita huset.
Vladimir Putin medgav att sanktionerna kommer att skada landets ekonomi, men hävdade att det kommer att bli lindriga effekter.
Vi vet inte hur länge president Zelensky och ukrainska folket kan få glädjas över beskeden den 23 oktober 2025. Men de kan vara säkra på att den skakade Putin kommer att demonstrera sin frustration med bombräder över Ukraina flera nätter framöver.
