Egentligen borde statsministern frukta böter för att bryta mot EUs klimatlagar. Men han skriver tvärtom tryggt till EU-kommissionen att han räknar med stöd för att ändra lagen.
Han kan få rätt i det.
Statsminister Ulf Kristersson skrev ett självsäkert brev till Ursula von der Leyen häromveckan.
Han meddelade att Sverige inte kommer hålla sitt åtagande om att sätta av skog till kolsänka. Och så avslutade han med att han ser fram emot kommissionens samarbete med att ändra den lagstiftningen.
Kaxigt.
Däremellan var brevet ett sammelsurium av upplysningar som motsäger varandra. Han pekar på att svenskt kunnande och ”know-how” om skog var något helt särskilt. Fast å andra sidan har (oväntat?) klimatförändringar och insektsangrepp gjort att Sverige tydligen inte klarar att sköta sitt skogsbruk enligt plan.
Han påstår att Sverige står orubbligt fast vid sina klimatmål och åtaganden… som han alltså planerar att bryta.
Han understryker att ekonomin kräver att skogsbruket fortsätter – alltså, att den höga takten i svensk avverkning inte sänks. Och så kastar han in att Ryssland ju inte längre levererar virke (svensk affärschans?).
Nej, som statsministern själv medger så står Sverige inte fast vid sina klimatåtaganden. Den lagstiftning som han först ämnar bryta mot – och begär Von der Leyens amnesti för – kallas LULUCF och handlar om att låta en del mark ligga orörd för att binda kol.
Regeringens egna beräkningar säger att Sverige kommer missa sitt EU-åtagande att binda kol med 79 miljoner ton CO2 vilket ungefär motsvarar fem år av utsläpp från svensk trafik.
Det val som, utredaren Magnus Nilsson ofta talat om för Tidöregeringens del – att antingen minska utsläppen via skogens kolsänka eller från trafiken – är alltså fattat.
Regeringen har valt att öka utsläppen från båda.
Normalt borde det ge Sverige massiva EU-böter.
Men läget är inte normalt i EU.
I veckan meddelade t ex EUs miljökommissionär Jessica Roswall att kommissionen vill pausa en annan skogslag, avskogningsförordningen.
För andra gången.
Vissa räknar gärna hem detta som en svensk seger. Svensk skogsindustri var tidigt ute och varnade för att lagen utgjorde ett hot mot svenskt skogsbruk och Tidöregeringen har tagit strid mot den. EPP, Europaparlamentets borgerliga grupp (där moderater och KD ingår) har tagit upp de svenska argumenten och slår fast att den är ett byråkratiskt monster som hotar europeiskt skogsbruk.
Det där kan vara en smula svårt att förstå eftersom lagen faktiskt slår mot deras utländska konkurrenters möjligheter till irreguljära vinster, lagen säger att de måste sluta sälja virke till EU som tagits ut genom skadlig skogsavverkning i andra länder.
Icke desto mindre hyllar EPP nu partifränden Ursula von der Leyen och moderata Roswall för pausandet.
Roswall själv förklarar att man vill skjuta upp lagen eftersom IT-systemet inte fungerar. Smått överraskande, eftersom det här är ett lagförslag som lades fram 2020, som beslutades formellt sommaren 2023 men inte skulle vara redo år 2026?
Roswalls kollega, klimatkommissionär Teresa Ribera, har offentligt gått emot uppskjutandet.
”Jag är säker på att IT-problemen måste gå att lösa,” säger hon.
Hon pekar på kostnaden för alla de bolag som förberett sig noga för reformen och som inte förstår varför konkurrenter som struntat i det arbetet, skulle vinna fördelar nu.
Andra misstror också IT-förklaringen och spekulerar i att det var Donald Trump som fick Ursula von der Leyen att dra i bromsen.
Amerikansk skogsindustri skulle ju drabbas av lagen ifall de säljer Europa virke från avskogad mark (vilket de hävdar att de absolut inte gör). De har bedrivit en intensiv kampanj mot EU-lagen.
”Lagen tar ingen hänsyn till USAs robusta skogsförvaltning,” klagade industrin.
Och de har fått Trump-administrationen med på noterna. Amerikansk skogsindustri applåderade i juli när Trump la in deras önskemål som krav nr 10 i Trump-dealen som presidenten gav Von der Leyen i Skottland i somras.
Ett annat tänkbart skäl för EU-kommissionen att pausa dessa krav hittar vi i Ursula von der Leyens ansträngningar att sluta nya handelsavtal.
VDL har haft svårt att försvara den skeva överenskommelse som hon ingick med Donald Trump vilken försämrar tillträdet till den amerikanska marknaden för europeisk import. Hennes svar blev att hon ska kompensera näringslivet genom nya handelsavtal med andra delar av världen.
*Ett helt nytt avtal med Indonesien blev det första – fast EU fick ge Indonesien rätten att tullfritt sälja sin stora exportvara palmolja trots att den ansetts vara en känd orsak till skogsskövling. Indonesien har lobbyat hårt mot avskogningslagen och såg sin chans.
*Mercosur-avtalet är det stora avtalet som hägrat länge, i princip klart men ändå inte godkänt.
Tungviktaren Brasilien har länge avskytt avskogningslagen trots att EU-kommissionen lovat låta landet som fäller Amazonas-skogarna att slippa klassas som högriskland.
*Indien är det senaste europeiska hoppet om ett stort handelsavtal. EUs avskogningslag skulle ha slagit hårt mot flera industrisektorer i Indien med en kostnad värderad till 1,3 miljarder dollar.
Bortom avskogningslagen, vann EPP och svenska politiker en andra seger på skogsfronten i veckan. Europaparlamentets miljöutskott röstade ner ett lagförslag om att övervaka europeiska skogar via EUs satelliter.
Även den har kallats ett hot mot svensk skogsindustri – för att det skulle skapa byråkrati, för att Sverige redan har en utmärkt övervakning och för att EU inte ska inte lägga sig i svensk skog.
Byt ut ”Sverige” mot ”nationell” i deras argument så hittar ni ordagrant EPPs argument mot samma lagförslag.
I sak ser denna seger dock ganska ihålig ut.
EUs satelliter övervakar sedan flera år europeiska skogar för skogsbränder och är till god hjälp när bränderna nu ökar i omfattning. (Hittills i år har över 1 miljon hektar brunnit vilket är mer än tre gånger snittet.)
Men det finns mycket mer data som EU-satelliterna kunde dela med alla nere på marken.
Det kan vara information om sådant som… sköter EU-länderna det förebyggande skogsbrands-arbetet med att anlägga brandgator? (svar nej, enligt EUs revisorer), sker fortsatt stora illegala avverkningar av Europas äldsta skogar i Rumänien, Bulgarien och Polen? (troligen ja, det är lönsamt) eller när inträffar stora insektsangrepp och årstidsförändringar – allt av stort värde för skogsägarna att veta.
Och just eftersom detta är väldigt användbar information för skogsägare, så har satellitövervakning av skogar blivit en vanlig företeelse sedan förslaget om skogsövervakning först väcktes 2018-2019.
Privata skogsägare i Sverige betalar för tjänsten. Svenska skogsstyrelsen satellitspanar sedan 2018 vilket ”sparat samhället oerhört stora resurser,” enligt Rymdstyrelsen.
Satellitspaning är här för att stanna.
Men argument nummer två mot lagen, var förstås att just EU inte borde tillåtas spana.
Den åsikten delar EUs andra lagstiftare. EU-regeringarna har i ministerrådet förhandlat om lagförslaget och enats om att de insamlade data om skog ska läggas i nationella myndigheters händer, för att därefter rapporteras in till Bryssel.
Svensk skogsindustri är okej med lagen nu.
Faktiskt blev lagförslaget även i parlamentet, när det lagts fram av parlamentets två rapportörer, ruskigt likt vad EU-regeringarna stannat för:
”…svenska myndigheter (skulle) vara direkt ansvariga för insamlingen och rapporteringen av skogsinformation. Sverige skulle ha sista ordet, och information från satelliter kontrolleras av svenska myndigheter,” säger rapportören Emma Wiesner, c.
Ungefär som nu, då.
För att kunna vinna denna smått ihåliga seger, krävdes dessutom att EPP tog det kontroversiella steget att göra gemensam sak med två grupper längst ute på högerkanten, ECR och Patrioterna.
Att göra det går emot det åtagande som EPP gjorde tillsammans med de två andra stora mittengrupperna i parlamentet (liberaler och socialister) hösten 2024, om att hålla mitten samlad och inte släppa fram extremhögern.
Omröstningen i miljöutskottet spelar därför rakt in i en växande frustrationen över EPP bland övriga mittenpartier. Det kan drabba kommissionsordförande Ursula von der Leyen, även hon EPPare och lättare för mittenpartierna att ställa till svars.
Under oktobersamlingen kommer Europaparlamentet rösta om misstroende för Ursula von der Leyen två gånger (något som de redan gjort i juli månad). Normalt borde hon klara omröstningarna men EPP-gruppens sätt att jobba ökar definitivt risken för henne.
Sedan är sista ordet ännu inte sagt om skogsövervakningslagen trots EPP-seger i miljöutskottet. Den ska först upp till omröstning i plenum (här kan EPP vinna med samma uppslutning) och sedan genom en förhandling med EU-regeringarna.
Sista ordet är inte heller sagt om avskogningslagen. Kommissionen har alltså föreslagit att skjuta på den – och Roswall har avslöjat att man vill ändra den – men lagstiftande Europaparlament och EU-regeringar måste också okeja det.
Sammantaget är det dock tydligt att Ulf Kristersson självsäkra ton när han begär att LULUCF-lagen ska skrivas om. ligger helt rätt i tiden.
Skogen ska tydligen ses som en rent företagsekonomisk fråga och klimatet hör inte dit.
I höst står ett knippe miljölagar i tur att förenklas av EU-kommissionen. Kristersson har goda chanser att se LULUCF dyka upp på den listan.
Hittills har EU-kommissionens förenklingar inte låtit klimathänsyn stå i vägen för viljan att underlätta för näringslivet.
Alla chanser alltså, för att här väntar en skogs-seger nummer 3 för Tidöregeringen.