EU överväger totalstopp för rysk gas och olja – framöver

EU tar krafttag mot rysk olje- och gasimport – ett totalförbud är på förslag.
Men man håller bakdörren öppen ifall elpriserna skulle stiga brutalt.

Anklagelser om att Europa finansierar Rysslands krig mot Ukraina genom sina oljeköp landar regelbundet i massmedia. EU-länderna har ändå gjort imponerande insatser för att bryta det ryska energiberoendet sedan kriget började i februari 2022.

Med kolet var det enklast. Ryskt kol var år 2021 50 procent av EU-importen men är numera 0 procent.
För oljan har EU minskat den ryska importandelen från 27 procent av oljan 2021 till 3 procent år 2024.
För gasen har det varit svårare, en energikälla som används av många hushåll i Europa liksom industrier. Här har minskningen gått från 45 procent till 19 procent.

Uppgiften var aldrig enkel. Energikontrakt är notoriskt långa och därför dyra och svåra att bryta. Dessutom måste varje köpare hitta nya säljare som har olja eller gas tillgängligt för leveranser och så ska ledningar, terminaler och hamnar anpassas till nya omständigheter.
Det hjälper inte att europeiskt näringsliv redan betalar elpriser skyhögt över t ex både de amerikanska och de kinesiska rivalerna.
Men tre år senare ligger EUs totala energiimport från Ryssland inte längre kring 30 procent utan har sjunkit till 5,3 procent.

Metoderna har varit många. EU har hjälpt medlemsländerna att hitta nya leverantörer genom en gemensam plattform där säljare och köpare kan hitta varandra och förhandla priser, ibland i grupp för att få ner priset.
De östeuropeiska länderna med störst ryskt beroende har fått hjälp av att bl a gå över till LNG och bättre samordning.
EU har sedan satsat stort på förnybar energi – sol och vind ger låga elpriser och är europeiska. År 2024 var 47 procent av EUs elproduktion förnybar och satsningar görs på att andelen ska bli ännu högre.

Norge har fyllt tomrummet efter Ryssland och är nu EUs största leverantör av gas med tvåan USA, Algeriet och Quatar. Men EU har en tuff dragkamp med med asiatiska länder, inte minst Kina, för att få tag på den eftertraktade gasen och det håller priset uppe.
På den europeiska marknaden är gas den energikälla som utgör basen för elpriset i de flesta länder (inte i Sverige). Priset för gas ligger för tillfället dubbelt så högt som det gjorde före sommaren 2022 års stora elkris i Europa.
En elmarknadsreform i EU har visserligen krympt gasens påverkan men den utgör alltså ändå en ständig källa till högre priser.
Bara mer förnybar energi och kärnkraft kan ändra på det.
Trots tappra försök till bantning slinker alltså den ryska gasen och oljan fortsatt in. I höst förhandlar därför EU-länderna om en ny lag:
All rysk energiimport ska förbjudas senast 1 januari 2028.

Redan från 1 januari 2026 föreslås en utfasning börja av rysk naturgas och LNG. Bolag som sitter fast i sina kontrakt skulle få rätt att hänvisa till force majeure, säger EU-kommissionen. Man lämnar ändå lite extra manöverutrymme för korta kontrakt liksom för länder som sitter fast i långa kontrakt med Moskva.
Det stegvisa, det övervakade i utfasningen, ska tjäna till att övervaka så att inte plötsliga energibrister uppstår eller elpriserna i Europa går i taket.
Tidigt nästa vår ska medlemsländerna presentera en plan för hur de tänker stegvis avvänja sig både gasen och oljan.